Förlorade vinster och vunna förluster.

Rubriken kanske antyder att jag tänker ägna dagens reflektion åt fotboll eller någon annan sport. En del kanske tänker att: Nu har bloggen fått solsting. Vad tänker han egentligen? Fotboll? Sport?

Men jag kan lugna er. Det är absolut ingen fara. Det kan komma någon liten liknelse med sport. Det kan det faktiskt när jag tänker efter, men det är absolut inget genomgående tema och absolut ingenting som ligger mig varmt om hjärtat. Så ni kan vara alldeles lugna.

Nej. Jag reflekterar mer över sakernas tillstånd i allmänhet. Livets vinster och livets förluster och kanske därtill livets väntade fighter. Jag har upptäckt att det är aldrig de fighter som man förväntade sig att behöva ta som blir de stora i livet.

Ofta är det småsaker som blir de stora och de stora sakerna faller liksom bara igenom. Funderar på om jag kan hitta något bra exempel utan att närma mig sporten. Eller kanske det är just nu vi skall ta fotbollen igår som exempel.

Jag har förstått att detta var en match som var förlorad redan innan den spelades. Tyskland på bortaplan är tydligen lika bra att ge upp med en gång. Att vi ens åkte dit var ett under. Det gjorde man dock och jag tror att man gick in med en inställning att vi gör så gott vi kan för att minimera skadan. Vilket man inte lyckades med. Sedan när man såg att det var kört kunde man däremot börja spela. Äh, jag är dålig på fotboll och tydligen usel på liknelser.

Tänk såhär istället. Du skall köpa en ny leksak. Det kanske är en liten rolig låda med mycket knappar, ett musikinstrument du inte alls behöver, eller en kasse med böcker. Hur som helst så är det något som du egentligen inte behöver och som din äkta hälft skulle tycka du var alldeles galen om du köpte. Eller i varje fall kräva stora uppoffringar. Detta är vad du känner och tror i ditt stilla sinne. Du går och funderar, gruvar dig och tänker att: Nej, det går inte. Jag får nog låta bli den här leksaken och sedan när du nämner att du kanske någon gång skulle vilja ha denna leksak så får du höra: Åh, vilken bra idé, skall vi inte åka och köpa det direkt.

Nåja, kanske kommer det aldrig att hända precis så, men Ni förstår tanken. Man går och gruvar sig för en strid som aldrig blir av. Man har alltså förlorat redan innan man tar striden. Och förlusten var egentligen en vinst.

Likadant kan det ibland vara tvärtom. En enkel liten sak som bara är ren rutin kan bli en jättefråga och bli världens fight om.

Vad säger egentligen min reflektion ? Tja, att man aldrig vet säkert. Att varje potentiell fight kan bli lätt, svår eller inte alls. När man förväntat sig en hård kamp och det bara rinner igenom så tappar man lite gnista.

Jag tänker t.ex slavupproren i USA för längesedan. Tänk om slavarna samlat sig. Med Lincoln i spetsen så skall de börja slåss för sina rättigheter. De vill bli fria. De har samlats med högafflar, knivar och är äntligen redo att ta striden. Vad händer.

Självklart skall ni bli fria, vi kan ju inte äga er. Man kan ju inte äga en annan människa. Det förstår väl alla. Varför har ni inte sagt något innan ? Vi trodde ni gillade det såhär.

Och så var hela saken ur världen.

Tänk vilket antiklimax för slavarna som verkligen ställt in sig på att få kämpa för att bli fria. Blir friheten i detta läge lika ljuv och fin som om de fått slåss för den ? Är segern en vinst, eller bara något som råkat bli.

Det här blev en rörig tanke, eller röriga tankar. Känner att fokus inte är på topp. Men sådana är vissa dagar och vad förväntar ni er egentligen. Jag är ju inget proffs. Jag får inget betalt och knappt ens några lovord i pressen eller i kommentarsfältet.

Men håll till godo ändå. Jag har i varje fall stulit några minuter av er tid.

God Onsdag.