Bättre obscent än aldrig.

Min trogna vana har idag just blivit en otrogen vana. Jag har alltså inte börjat dagen med att komma in på kontoret och blogga. Istället hade jag kundbesök och möte på förmiddagen och därför har det gapat tomt här på bloggen.

Fram till nu. Nu är jag tillbaka och tänkte dela med mig av mig själv.

Vilken del vill ni ha ? Fransyska? Innanlår? Filé?

Nej, men jag tänkte nog helt enkelt ägna mig åt en liten still svordom: FY FAN FÖR SNÖ OCH KYLA!!!

Igår skrev jag något om en klocka som kunde avslöja kommande väder. Jag vill inte längre ha en sådan. Jag vill inte veta i förväg att det skall snöa och bli minusgrader. Jag blir tillräckligt deppig ändå när det väl händer.

Igårkväll satt jag i godan ro och tittade på Kockarnas kamp på datorn. Samtidigt så slösurfade jag runt på Facebook lite. Helt plötsligt börjar det komma rapporter och snö, hagel och andra otrevligheter. Då stängde jag ned facebook och ägnade mig helt åt kockarnas kamp. Där sken solen, det styckades lamm. Man lagade mat, satt utomhus och drack bubbel.

Jag gick sedan runt i huset och undvek noga alla fönster. I en stilla förhoppning om att det inte gällde mitt område. Att de där bilderna kom från folk som immigrerat till Alaska eller Sibirien. Jag gick och lade mig utan att ha sett någon snö. Utan att vet om det verkligen var sant.

I morse gick det dock inte att undvika längre. Jag var tvungen att ge mig ut. Det var is på bilen. Snö på taket, is och halt på vägen.

Då försökte jag tänkta mig själv som en kockarnas kock. Sittandes på en liten veranda någonstans i Skåne med ett glas bubbel. Det gick sådär. När jag sedan vandrade omkring på i ett blåsigt Stockholm och snön yrde runt öronen gick det ännu sämre. Tack och lov så hade jag i varje fall plockat fram en jacka så jag slapp gå i bara kavaj som jag gjort fram till nu.

Jag inbillar mig i min enfald att om jag inte tar på mig jacka så kommer inte vintern. Det är samma princip som att tar jag inte med mig paraplyet så börjar det inte regna.

Helt fel och väldigt dum princip, men det är i varje fall den jag lever efter.

Så ett konstaterande. Vintern är här. Det är kallt, jag är inte en av Sveriges ledande kockar (även om jag är rätt bra på att laga mat) och jag får helt enkelt finna mig i det här helvetet i ett halvår till ungefär innan det blir vår.

Låt mig säga såhär. Om någon erbjuder mig ett välbetalt jobb, ett boende och några fria hemresor så emigrerar jag direkt. Observera att minst 10 plusgrader hela vintern är ett annat villkor. Eller 20. Det får gärna regna då och då. Men absolut ingen snö.

Jag kan både det här med data och laga mat, så det finns alla möjligheter.

Nu skall jag gå och hämta kaffe.