Oftast beror det på att det är mycket att göra, att det stressas och kanske framförallt att jag sover för lite. Det brukar räcka med en helg för att återhämta mig.
Idag blev jag lite trött. Inte så mycket för att jag vaknade strax efter 5 i morse utan av en helt annan anledning.
Vi har jobbat ganska intensivt med en sak som skall lämnas in senast 1:a december. Det har inneburit en hel del slit och springande och jagande. Så det var skönt när vi i förmiddags lade sista handen vid det hela och klassade det som klart.
Då kom helt plötsligt information om att deadline flyttats fram 2 veckor och att vi alltså har slitit alldeles i onödan. Det är iofs gjort nu och kommer inte behöva göras igen. Men min sinnesfrid hade varit mycket större om det kunnat göras i mer lagom tempo.
I övrigt är det fredag nu och det är uppskattat. Som vanligt.
Annars har jag faktiskt inte mycket mer att berätta eller klaga på just nu. Så jag håller tyst och önskar alla en god helg.
fredag 29 november 2013
torsdag 28 november 2013
Ack, dessa bönder....
Så är det torsdag. Möten är avklarade. Uppföljningsaktiviteter från mötet likaså och det börjar bli dags att titta lite på vad som hände igår i vårt favoritprogram.
Igår var det alltså onsdag och vi börjar dessutom närma oss slutet av årets säsong av Bonde söker fru. Det sista valet för att banta skaran till 2 kärleksaspiranter var igår och det påbörjades även dejtande av de kvarvarande för att kunna utröna vem de verkligen gillar bäst.
Konflikter.... Njae..... Kanske lite hetare stämning i vissa fall igår. Fortfarande inga regelrätta slagsmål eller nåt annat spännande, men vi är ändå lite närmre den spänning jag har eftersökt.
Men vi tar det väl från början.
Mystomtebonden:
I ärlighetens namn så hade han sin första enskilda dejt redan förra veckan. Så här har vi faktiskt kommit lite längre än i de andra fallen och det känns som om det är viss förskjutning i hela historien på grund av detta. Nåja, förra veckan dejtade han den blonda som alltid låter lite arg. Jag undrar om det är dialekten, eller om det är en liten argbigga. Men jag har försökt analysera och tänka lite extra och kommit fram till att denna kvinna låter lite som Maud Olofsson i dialekten. Och när jag tänker på just henne tycker jag nog också att hon alltid låter lite arg. Sedan handlar det förstås även om vad de säger och på vilket sätt de säger det. Innan vi fick följa denna bonde på hans andra dejt med den mörka, lite osäkra. Så försökte den blonda pumpa den tidigare nämnda på information om vad hon kände. Vi kan väl säga som så att hon svarade ganska undvikande och den blonda blev då om möjligt ännu mer ilsk. Nu kan jag inte riktigt förstå vilken rätt hon tycker sig ha att få reda på den andras känslor när de faktiskt tävlar om samma bondes gunst. Men tydligen tycker hon att det är någon form av öppenhetsprincip och fullständig känslomässig redovisningsplikt som skall gälla. Jag tyckte ändå det var snyggt av den mörka att inte fläka ut sina känslor.
Till slut fick den mörka då sin dejt i varje fall och skall man tolka reaktionerna och dialogen som utspelade sig under den så verkar det faktiskt som att hon är favorit. Man vet ju aldrig hur det klipps och vad som är verklighet när det är TV. Men känslan blev att det kommer bli den mörka som väljs i nästa program och det kan jag säga att jag hoppas att det blir också.
Hon är inte felfri. Hon har taskigt självförtroende som det kommer behöva jobbas med och så vidare. Men jag hoppas ändå att det blir utfallet nästa vecka. Mer om detta kommer då. Tills vidare kan jag bara konstatera att de både kelade och fnissade tämligen uppsluppet på sig dejt och känslan var bra.
Den lömska getbonden:
Så är vi tillbaka hos getbonden igen. Jag tycker kanske att hon gått från lite lömsk till mer känslokall. Det känns inte som om hon har så mycket känslor och framför allt har hon inte så mycket uttrycksfullhet i det hon säger utan hon har ett läge som hon alltid låter. Även det skulle naturligtvis kunna bero på dialekten och att jag är sämre på att avläsa vissa sådana än andra.
Igår var det i varje fall tuppkammens egna dejt som visades. Tysta norrlänningen får vänta till nästa vecka, även om han har fått ganska mycket egentid redan.
Hur som helst så flögs det helikopter upp på ett berg där de fikade och satt och konstaterade att det var väldigt fin utsikt. Tuppkammen hade i något klipp tidigare i programmet uttalat sig om att det nu nog var dags att gå all in och packade ned en flaska champagne eller bubbel i varje fall i sin ryggsäck. Väl på plats och efter lite fika så öppnades bubblet och getbonden uttryckte sin uppskattning genom ett: Jo, det var väl trevligt att han försöker.... Där har ni lite bevis på vad jag skrev om i början. Sedan går de och ställer sig och betraktar utsikten lite ytterligare. Tuppkammen lägger armen om getbonden och konstaterar: Sådär... när han fått den på plats. Det var tydligen just detta som var "all-in" för mer än så verkade inte hända. Sedan fick getbonden tillfälle att använda sitt favorituttryck. Nej men, skall vi gå tillbaka nu.
Ja, känsloladdat så det förslår - NOT.
Nästa vecka får vi väl se om det går bättre med den tysta norrlänningen, men det skall nog mycket till att få någon värme och känsla här. Men den som lever får se.
Värmländska countrybonden:
Fick för första gången göra ett val i går. Han blev ju tidigare lämnad av pilatesbollen och har därför själv sluppit bestämma något men nu var det alltså dags. Precis tvärsemot vad jag tyckte och hoppades så skickade han iväg den charmiga finlänskan. Den ende som var något att ha av hans tre tjejer. Men nu är det ju inte jag som skall välja. Men jag tycker det var ett riktigt dåligt val. Kvar är alltså prickiga klänningen som har visat sig vara någon form av fnissande litet våp och så den mörka som både ser lite elak ut, verkar lite elak och dessutom går bananas med sin burk med rouge varje program vilket resulterar i att hon har kinder rödare än Rudolf mule.
Efter valet så var bonden, vi kan kalla honom Nisse vilket tjejerna gör, ute och högg ved. Då knackar det på dörren och det är hans mamma som kommer och visar upp fotoalbum från när Nisse var liten och lite äldre. Det skrattades men bonden klev snart in och avbröt fotovisningen och tyckte det var dags för mamma att gå därifrån.
Nu går det dessutom fort och det blev även dags för dejtande för denna bonde. Det var den mörka som fick första dejten och de tog sig iväg till en Saloon. Det verkar ha varit en lada som någon kompis byggt en liten bar i, de var ensamma och det framgick inte vad mat och sådant kom ifrån, men den verkar ha serverats dem på något sätt. Det sjöngs karaoke och jag kan säga att om ni missade programmet och tänker se om det vid TV4play så kan ni lämpligen spola förbi denna del om ni är på något sätt musikaliska för det var verkligen ingen trevlig upplevelse.
För att ytterligare komplicera det hela lite så hade även den mörka valt att för dagen ha en prickig klänning. Så nu börjar det bli jobbigt.
Nästa vecka blir det väl dejt med orginalet av prickig klänning och sedan får vi se.
Pojkbandsbonden:
Han gjorde ju sitt val förra veckan och hade nu kvar sina två favoriter. Dels min favorit - Trollflickan och så den bittra blonda som hävdar att hon är blyg och därför låter lite konstig. Jag tror inte alls det beror på det utan jag tror bara hon är lömsk.
Igår fick de tvätta traktorn och det utbröt förstås vattenkrig. Jag anar en plan från bondens sida om lite miss Wet T-shirt, men sådant fick man inte se. Detta är ju ett familjeprogram. Men planen är jag tämligen säker på var något sådant. Även om han är charmig så är han ju trots allt man och ni vet ju alla vad män är ute efter.
Det var dessutom dags för en dejt även här. Det var den blonda bittra som fick sin egen dejt. De åkte i bondens terränggolfbil som jag inte riktigt förstår nyttan med till en sjö där det paddlades kajak. Den blonda hade klätt sig i långklänning och liten kort skinnjacka och det kändes väl inte riktigt som rätt klädsel för den dejten. Hur som helst så paddlade de till en kåta, åt lite och satt sedan och kelade på renfällar.
Det såg, i mina ögon, ut som om de hade det lite för bra och mysigt. För min önskan är ju att han skall falla för trollflickan. Men jag kan ju inte styra böndernas känslor och med tanke på att det spelades in redan i somras kan jag inte heller påverka dem telepatiskt.
Det där var gårdagen. Eller urval ur gårdagens avsnitt snarare. Jag vet inte om samtliga får göra sina slutliga val nästa vecka. I så fall är det bara 2 avsnitt kvar nu och så kanske ett uppföljningsavsnitt mellan jul och nyår någon gång när det brukar visas vad som hände sedan.
Vad jag skall skriva om i framtiden står skrivet i stjärnorna för även min andra favoritserie "Bron II" tog slut nu i veckan. Men jag hittar väl något.
Men vi skall inte ta ut sorgerna i förväg för några veckor är det kvar - Minst.
Och med detta önskar jag er en trevlig fortsättning på torsdagkvällen.
God torsdag.
Igår var det alltså onsdag och vi börjar dessutom närma oss slutet av årets säsong av Bonde söker fru. Det sista valet för att banta skaran till 2 kärleksaspiranter var igår och det påbörjades även dejtande av de kvarvarande för att kunna utröna vem de verkligen gillar bäst.
Konflikter.... Njae..... Kanske lite hetare stämning i vissa fall igår. Fortfarande inga regelrätta slagsmål eller nåt annat spännande, men vi är ändå lite närmre den spänning jag har eftersökt.
Men vi tar det väl från början.
Mystomtebonden:
I ärlighetens namn så hade han sin första enskilda dejt redan förra veckan. Så här har vi faktiskt kommit lite längre än i de andra fallen och det känns som om det är viss förskjutning i hela historien på grund av detta. Nåja, förra veckan dejtade han den blonda som alltid låter lite arg. Jag undrar om det är dialekten, eller om det är en liten argbigga. Men jag har försökt analysera och tänka lite extra och kommit fram till att denna kvinna låter lite som Maud Olofsson i dialekten. Och när jag tänker på just henne tycker jag nog också att hon alltid låter lite arg. Sedan handlar det förstås även om vad de säger och på vilket sätt de säger det. Innan vi fick följa denna bonde på hans andra dejt med den mörka, lite osäkra. Så försökte den blonda pumpa den tidigare nämnda på information om vad hon kände. Vi kan väl säga som så att hon svarade ganska undvikande och den blonda blev då om möjligt ännu mer ilsk. Nu kan jag inte riktigt förstå vilken rätt hon tycker sig ha att få reda på den andras känslor när de faktiskt tävlar om samma bondes gunst. Men tydligen tycker hon att det är någon form av öppenhetsprincip och fullständig känslomässig redovisningsplikt som skall gälla. Jag tyckte ändå det var snyggt av den mörka att inte fläka ut sina känslor.
Till slut fick den mörka då sin dejt i varje fall och skall man tolka reaktionerna och dialogen som utspelade sig under den så verkar det faktiskt som att hon är favorit. Man vet ju aldrig hur det klipps och vad som är verklighet när det är TV. Men känslan blev att det kommer bli den mörka som väljs i nästa program och det kan jag säga att jag hoppas att det blir också.
Hon är inte felfri. Hon har taskigt självförtroende som det kommer behöva jobbas med och så vidare. Men jag hoppas ändå att det blir utfallet nästa vecka. Mer om detta kommer då. Tills vidare kan jag bara konstatera att de både kelade och fnissade tämligen uppsluppet på sig dejt och känslan var bra.
Den lömska getbonden:
Så är vi tillbaka hos getbonden igen. Jag tycker kanske att hon gått från lite lömsk till mer känslokall. Det känns inte som om hon har så mycket känslor och framför allt har hon inte så mycket uttrycksfullhet i det hon säger utan hon har ett läge som hon alltid låter. Även det skulle naturligtvis kunna bero på dialekten och att jag är sämre på att avläsa vissa sådana än andra.
Igår var det i varje fall tuppkammens egna dejt som visades. Tysta norrlänningen får vänta till nästa vecka, även om han har fått ganska mycket egentid redan.
Hur som helst så flögs det helikopter upp på ett berg där de fikade och satt och konstaterade att det var väldigt fin utsikt. Tuppkammen hade i något klipp tidigare i programmet uttalat sig om att det nu nog var dags att gå all in och packade ned en flaska champagne eller bubbel i varje fall i sin ryggsäck. Väl på plats och efter lite fika så öppnades bubblet och getbonden uttryckte sin uppskattning genom ett: Jo, det var väl trevligt att han försöker.... Där har ni lite bevis på vad jag skrev om i början. Sedan går de och ställer sig och betraktar utsikten lite ytterligare. Tuppkammen lägger armen om getbonden och konstaterar: Sådär... när han fått den på plats. Det var tydligen just detta som var "all-in" för mer än så verkade inte hända. Sedan fick getbonden tillfälle att använda sitt favorituttryck. Nej men, skall vi gå tillbaka nu.
Ja, känsloladdat så det förslår - NOT.
Nästa vecka får vi väl se om det går bättre med den tysta norrlänningen, men det skall nog mycket till att få någon värme och känsla här. Men den som lever får se.
Värmländska countrybonden:
Fick för första gången göra ett val i går. Han blev ju tidigare lämnad av pilatesbollen och har därför själv sluppit bestämma något men nu var det alltså dags. Precis tvärsemot vad jag tyckte och hoppades så skickade han iväg den charmiga finlänskan. Den ende som var något att ha av hans tre tjejer. Men nu är det ju inte jag som skall välja. Men jag tycker det var ett riktigt dåligt val. Kvar är alltså prickiga klänningen som har visat sig vara någon form av fnissande litet våp och så den mörka som både ser lite elak ut, verkar lite elak och dessutom går bananas med sin burk med rouge varje program vilket resulterar i att hon har kinder rödare än Rudolf mule.
Efter valet så var bonden, vi kan kalla honom Nisse vilket tjejerna gör, ute och högg ved. Då knackar det på dörren och det är hans mamma som kommer och visar upp fotoalbum från när Nisse var liten och lite äldre. Det skrattades men bonden klev snart in och avbröt fotovisningen och tyckte det var dags för mamma att gå därifrån.
Nu går det dessutom fort och det blev även dags för dejtande för denna bonde. Det var den mörka som fick första dejten och de tog sig iväg till en Saloon. Det verkar ha varit en lada som någon kompis byggt en liten bar i, de var ensamma och det framgick inte vad mat och sådant kom ifrån, men den verkar ha serverats dem på något sätt. Det sjöngs karaoke och jag kan säga att om ni missade programmet och tänker se om det vid TV4play så kan ni lämpligen spola förbi denna del om ni är på något sätt musikaliska för det var verkligen ingen trevlig upplevelse.
För att ytterligare komplicera det hela lite så hade även den mörka valt att för dagen ha en prickig klänning. Så nu börjar det bli jobbigt.
Nästa vecka blir det väl dejt med orginalet av prickig klänning och sedan får vi se.
Pojkbandsbonden:
Han gjorde ju sitt val förra veckan och hade nu kvar sina två favoriter. Dels min favorit - Trollflickan och så den bittra blonda som hävdar att hon är blyg och därför låter lite konstig. Jag tror inte alls det beror på det utan jag tror bara hon är lömsk.
Igår fick de tvätta traktorn och det utbröt förstås vattenkrig. Jag anar en plan från bondens sida om lite miss Wet T-shirt, men sådant fick man inte se. Detta är ju ett familjeprogram. Men planen är jag tämligen säker på var något sådant. Även om han är charmig så är han ju trots allt man och ni vet ju alla vad män är ute efter.
Det var dessutom dags för en dejt även här. Det var den blonda bittra som fick sin egen dejt. De åkte i bondens terränggolfbil som jag inte riktigt förstår nyttan med till en sjö där det paddlades kajak. Den blonda hade klätt sig i långklänning och liten kort skinnjacka och det kändes väl inte riktigt som rätt klädsel för den dejten. Hur som helst så paddlade de till en kåta, åt lite och satt sedan och kelade på renfällar.
Det såg, i mina ögon, ut som om de hade det lite för bra och mysigt. För min önskan är ju att han skall falla för trollflickan. Men jag kan ju inte styra böndernas känslor och med tanke på att det spelades in redan i somras kan jag inte heller påverka dem telepatiskt.
Det där var gårdagen. Eller urval ur gårdagens avsnitt snarare. Jag vet inte om samtliga får göra sina slutliga val nästa vecka. I så fall är det bara 2 avsnitt kvar nu och så kanske ett uppföljningsavsnitt mellan jul och nyår någon gång när det brukar visas vad som hände sedan.
Vad jag skall skriva om i framtiden står skrivet i stjärnorna för även min andra favoritserie "Bron II" tog slut nu i veckan. Men jag hittar väl något.
Men vi skall inte ta ut sorgerna i förväg för några veckor är det kvar - Minst.
Och med detta önskar jag er en trevlig fortsättning på torsdagkvällen.
God torsdag.
Tänkte bara meddela...
Att ni även idag kommer få vänta på bondeanalysen.
Det kan tyckas att jag börjat bli lite slarvig och skjuter upp mina analyser. Men det är faktiskt inte mitt val. Det är jobb som måste prioriteras och idag kommer jag sitta helt utanför möjlighet att faktiskt delge er vad som hände igår.
Jo, om ni ändå vill ha en liten hint så kan jag säga: Fel, Fel, Fel.
I kombination med falsksång dessutom.
Så nu vet ni vad ni har att vänta framåt kvällen.
Tills vidare önskar jag er alla en riktigt god torsdag.
Det kan tyckas att jag börjat bli lite slarvig och skjuter upp mina analyser. Men det är faktiskt inte mitt val. Det är jobb som måste prioriteras och idag kommer jag sitta helt utanför möjlighet att faktiskt delge er vad som hände igår.
Jo, om ni ändå vill ha en liten hint så kan jag säga: Fel, Fel, Fel.
I kombination med falsksång dessutom.
Så nu vet ni vad ni har att vänta framåt kvällen.
Tills vidare önskar jag er alla en riktigt god torsdag.
onsdag 27 november 2013
Mindre än ett halvt dygn kvar....
Nu börjar uppladdningen inför kvällens bönder.
Ser ni fram emot det ?
Eller är ni så snälla att ni mer ser fram emot morgondagens analys ?
Vad vet jag.
Jag passar på att påminna alla nu så att ingen som nu inte vill missa det råkar göra det ändå. För det vore ju tråkigt om man vid 21.15 kom på att: Vad tomt det känns.... Och så har man missat att se vad som händer. Det blir ju en utröstning ikväll så dansbandbonden skall äntligen få göra sitt val. Måtte han välja rätt och behålla Muminmamman.
De övriga har ju gjort sina val redan så där lär vi få vänta en vecka till.
Men jag ser fram emot lite snaskiga dejter och annat kul.
Imorgon kommer rapporten, men om ni inte kan hålla er så gör mig sällskap i TV-soffan redan ikväll. Egentligen borde jag börja Twittra om den medan jag tittar, men det vore ju helgerån.
God onsdag.
Ser ni fram emot det ?
Eller är ni så snälla att ni mer ser fram emot morgondagens analys ?
Vad vet jag.
Jag passar på att påminna alla nu så att ingen som nu inte vill missa det råkar göra det ändå. För det vore ju tråkigt om man vid 21.15 kom på att: Vad tomt det känns.... Och så har man missat att se vad som händer. Det blir ju en utröstning ikväll så dansbandbonden skall äntligen få göra sitt val. Måtte han välja rätt och behålla Muminmamman.
De övriga har ju gjort sina val redan så där lär vi få vänta en vecka till.
Men jag ser fram emot lite snaskiga dejter och annat kul.
Imorgon kommer rapporten, men om ni inte kan hålla er så gör mig sällskap i TV-soffan redan ikväll. Egentligen borde jag börja Twittra om den medan jag tittar, men det vore ju helgerån.
God onsdag.
måndag 25 november 2013
Tanken för dagen.
Jag fick två minuter medan jag väntade på att ett långsamt dokument skulle öppna sig och bläddrade då lite raskt igenom "skvallertidningen på nätet"....
Kommun vill förbjuda köpcentrum - hittar jag en rubrik som lyder.
Det var väl en alldeles utmärkt idé. Jag har ingenting emot köpcentrum, inte alls. De kan absolut fylla sin funktion. Men om jag kommer till en liten mysig småstad så föredrar jag absolut om butikerna kan överleva i stadskärnan istället för att alla envisas med att handla i en stor koloss som inhyser de vanliga affärerna såsom H&M, Dressman, Kappahl osv. osv.
Mångfalden blir helt klart begränsad för av någon anledning tycks hyrorna i dessa stora klumpar vara så beskaffade att bara de stora kedjorna överlever och de små butiker som försöker sig på att etablera sig försvinner snabbt till förmån för tomma skyltfönster, eller ytterligare en stor kedja.
Så jag tycker idén är lysande faktiskt.
Nu pratar vi om små städer och inte stora för där blir det orimligt långt att försöka gå igenom hela stan för att hitta det man vill ha. Men mindre städer där man går igenom stadskärnan på en kvart utan att dö av skoskav och klarar av det trots att man har kassar att bära.
Det enda som brukar kunna rädda stadskärnorna från att helt dö ut är städer där man lagt systembolaget i själva stan. Då får man i varje fall några som besöker själva kärnan. Men ärligt talat, hur kul är det med folk som parkerar sin bil, rusar ut, handlar vad de skall och sedan raskt skyndar förbi alkisarna på bänken utanför och åker därifrån igen.
Nej. Jag gillar idén och hoppas många tar efter. Det finns ju redan lokaler så varför inte använda dem, låta folk få ströva runt och trivas istället för att stressa omkring i stora opersonliga lådor.
Jag, jag kanske är lite konservativ. Men det står jag i så fall för.
God måndag.
Kommun vill förbjuda köpcentrum - hittar jag en rubrik som lyder.
Det var väl en alldeles utmärkt idé. Jag har ingenting emot köpcentrum, inte alls. De kan absolut fylla sin funktion. Men om jag kommer till en liten mysig småstad så föredrar jag absolut om butikerna kan överleva i stadskärnan istället för att alla envisas med att handla i en stor koloss som inhyser de vanliga affärerna såsom H&M, Dressman, Kappahl osv. osv.
Mångfalden blir helt klart begränsad för av någon anledning tycks hyrorna i dessa stora klumpar vara så beskaffade att bara de stora kedjorna överlever och de små butiker som försöker sig på att etablera sig försvinner snabbt till förmån för tomma skyltfönster, eller ytterligare en stor kedja.
Så jag tycker idén är lysande faktiskt.
Nu pratar vi om små städer och inte stora för där blir det orimligt långt att försöka gå igenom hela stan för att hitta det man vill ha. Men mindre städer där man går igenom stadskärnan på en kvart utan att dö av skoskav och klarar av det trots att man har kassar att bära.
Det enda som brukar kunna rädda stadskärnorna från att helt dö ut är städer där man lagt systembolaget i själva stan. Då får man i varje fall några som besöker själva kärnan. Men ärligt talat, hur kul är det med folk som parkerar sin bil, rusar ut, handlar vad de skall och sedan raskt skyndar förbi alkisarna på bänken utanför och åker därifrån igen.
Nej. Jag gillar idén och hoppas många tar efter. Det finns ju redan lokaler så varför inte använda dem, låta folk få ströva runt och trivas istället för att stressa omkring i stora opersonliga lådor.
Jag, jag kanske är lite konservativ. Men det står jag i så fall för.
God måndag.
torsdag 21 november 2013
Bättre sent än aldrig!
Nu har så lugnet äntligen lägrat sig och jag kände att jag trots allt nog borde ge er uppdateringen kring bönderna idag. Kanske även för min egen skull för att verkligen förstå storheten i gårdagen program.
Om det nu fanns en sådan.
Fortfarande är det inte sådär väldigt gott om intriger, men jag anar ändå att det kan komma nu när det börjar bli färre och färre lycksökare kvar och bönderna måste engagera sig mer i de kvarvarande för att sedan kunna göra sitt slutliga val.
Jag var ju övertygad om att det skulle bli tre stycken val igår. Ack vad jag bedrog mig. Det blev bara två och vi får vänta på det tredje ytterligare en vecka.
Nåja, det är skönt att de drar ut på det hela lite för jag vill ju inte att det skall ta slut för fort. För hela våren blir ju så oändligt lång utan ett enda Bonde söker fru.
Så vad hände igår. Det är vad jag nu skall försöka sammanställa på ett bra sätt här så att alla, inklusive jag själv, förstår det.
Mystomtebonden:
Han hade ju sin utröstning förra veckan då fula munnen fick lämna och därför var det inte aktuellt med någon utröstning den här gången. Nu är det ju inte utröstningar egentligen utan ett val vilka som skall få stanna. Det blir dock ganska likt att skicka hem något eftersom det ändå blir en person över. Ett hela havet stormar för bönder kanske man skulle kunna kalla det. Och det blev alltså ingen stol över till fula munnen.
Den här veckan börjar således det mer individuella dejtandet som alltid infinner sig när det bara är två personer kvar. Varje kärlekskrank hona eller hane får nu lite egen tid med respektive bonde.
Igår var det Pia, den blonda, hårda och inte alltför sympatiska kvinnan som skulle få lite egentid med vår egen mystomtebonde. Hon talade raskt om för den mörka, osäkra att nu var hon minsann inte önskvärd på gården utan hon kunde väl låna mysomtebondens bil eller något och åka iväg över dagen.
Vad hon gjorde under dagen fick vi inte veta. Hon är ju kvinna så gissningsvis åkte hon till närmsta stad och gick i affärer och ryckte i kläder. Det kan jag tänka mig i varje fall. Hon var i vilket fall som helst inte i kamerafokus under den tiden.
Pia lagade lunch till bonden. Någon form av pannbiffaktigt med potatis. Skalpotatis. Man kunde ju tänka sig att om man vill ställa sig in ser man till att skala potatisen. Men icke då.
Det är dessutom hon själv som får börja säga att maten var god för det hade inte bonden vett på att göra. Men han höll med när hon väl sade det.
Till efterätt hade hon bakat en paj också och den intogs ute i kohagen där en brunstig ko passade på att försöka bestiga en annan. Kanske var en av korna en tjur, det har jag ingen koll på. Men horn hade den inte i varje fall.
Som vanligt skulle det hållas ett krystat samtal och det känns fortfarande som om det är väldigt manusstyrda samtal som förekommer. Antingen är de för blyga för att prata av sig själva. Eller så klipps allt spontant bort.
Nåja, dagens dejt var avklarad och nästa scen skulle det komma besök till gården. Bondens syster med respektive. Systerbarn och barnbarn. Så det blev en diger skara. Det skulle grillas och bonden körde till närmsta bensinstation och handlade korv.
Den mörka var väl lite nervös inför främmande människor. Men verkade finna sig väl till rätta. Blonda Pia pratade på och de verkade ha trevligt allihop.
Lite mysig stämning och kubbspel. Men inte så där väldigt mycket intriger.
Den lömska getbonden.
Det var inte lika mycket fokus på denna bonde igårdagens avsnitt. I varje fall inte så mycket som jag lade på minnet. Så det kan inte ha hänt speciellt mycket roligt. Säkert var det lite bilder på getter och omgivningar, det brukar de ju alltid få in. Men i övrigt låg den fokus som fanns på utröstningen, som alltså inte är någon utröstning.
Det var 3 killar kvar. Alla ganska tafatta och blyga känns det som. Inte är de speciellt talföra i varje fall. Vi får återigen, precis som inför förra valet höra den stora blonda, som inte är så jätteblond, men ljusare än det stora mörka som åkte ut förra gången, uttala sig om att han nog skulle få åka hem.
Den här gången blev han faktiskt sannspådd också och fick packa sina pinaler och lämna gården.
Tysta norrlänningen har blivit något mer talför och säger både två och tre ord inför valet när Linda frågar honom om saker och börjar nog finna sig lite till rätta. I en egen intervju som gör sådär så det skall verka lite spontant säger han att han skall börja ta för sig mer och kanske till och med kyssa bonden.
På något sätt låter det hela mest patetiskt. Men de är inte så gamla. De har inte så stor erfarenhet och just i detta fall så anar jag mig till att han är både okysst och oskuld.
Men han får stanna kvar i varje fall och nästa vecka borde det blir dags för lite mer dejter även här. Det kan bli spännande att se om han försöker få till en kyss.
Den countryälskande värmlänningen.
Han har ju tidigare inte fått göra något val då pilatesbollstjejen valde att själv lämna hans går. Och inte heller igår fick han göra något val utan vi får vänta ytterligare en vecka på att få se hur han verkligen tänker. Det blir spännande. Jag skulle rösta ut först den mörka och sedan prickiga klänningen för att behålla den charmiga finskan om jag var honom. Men tiden får utvisa hur han väljer.
Igår byggdes det några små burar till höns och sedan lyfte tjejerna hönor mellan någon gammal bur och den nya. Det är väl också en del av bondelivet att flytta hönor. Eller kycklingar var det faktiskt i ärlighetens namn. Sedan plockade den mörka fram sin kamera för att de skulle göra en bondekalender. Det handlade om att posera lite småfjompigt framför kameran och svanka lite extra mycket för tjejerna. Framför allt prickiga klänningen verkade i varje fall ta uppdraget på det sättet.
Bonden själv klädde upp sig i någon form av Cowboymundering och poserade både själv och med tjejerna på olika sätt.
Jag vet inte vem som skulle vilja ha en kalender som den. Men kanske kan de skicka en till bondens mormor eller något. Det är väl just mor och farmödrar som brukar föräras med kalendrar på barnbarnen.
Stämningen var god och bonden har av någon anledning lagt sig till med lite mer lättbegripligt tal. Jag vet inte om han påverkats av tjejerna och försöker prata lite tydligare. Men igår var det ett under av klarhet i talet och inte en enda gång fick jag leka textremsa hemma i soffan.
Pojkbandsbonden:
Här byggdes det hage. Tjejerna fick bulta ned stänger i marken och han visade glatt hur den stora släggan skulle svingas för att få mest kraft och tjejerna stod och tittade och verkade återigen tycka att han var SÅ manlig. Kanske inte lika mycket som när han bar en kalv, men nog tyckte jag mig se en hel del lystna blickar även denna vecka. Sedan fick den trevliga blonda en liten stund själv med bonden då de skulle gå och hämta fler störar för att bygga vidare på staketet. Jag gillar henne. Hon är sansad och verkar naturlig i sitt sätt att vara och känns faktiskt inte alls lika regisserad som många andra i programmet gör. Hon och trollflickan är faktisk båda sådana att jag får sympati för dem. Därför var min önskan också att det skulle bli dessa två som fick stanna kvar hos bonden.
Det var ju faktiskt val för honom igår igen och han hade lite ångest men lovade Linda att han valde med hjärtat. Tjejerna fick sitta där uppklädda och nervösa och svara på lite dumma frågor. Och tro det eller ej, men denna bonde kan inte vara riktigt klok för han valde bort den trevliga blonda till förmån för den bittra kaninkokerskan. Igår såg jag dessutom en likhet jag inte tänk på tidigare. Hon ser ut som en kvinnlig variant på den gamla tecknade Johnny Bravo som gick på TV för massa årsedan. Med detta avser jag det gigantiska, utstickande hakpari som människan besitter och minerna hon gör framhäver det ännu mer.
Jag märker att TV4 nu börjar försöka få henne att framstå som mer sympatisk. Men mig lurar de inte. Hon är lömsk och jag hoppas verkligen att det nu blir trollflickan som blir den som faller bonden mest i smaken i slutänden. Även om man efter hintar kring nästa program fick se honom hänga runt halsen på den bittra blonda. Men det som lever får se. Efter valet fick han dessutom middag serverad av tjejerna som hade gjort någon form av viltgryta som såg riktigt god ut. Så nästa vecka får jag nog försöka mig på att laga renskav eller liknande.
Detta var en liten sammanfattning av gårdagen.
Jag säger som tidigare. VAR ÄR MINA INTRIGER ???
Det är alldeles för gulligt just nu och det skulle behövas att några rök ihop riktigt ordentligt så vi fick lite action. Men den som lever får se.
Nästa vecka skall alltså countrybonden få göra sitt första egentliga val och det blir spännande. Samtidigt blir det väl lite mer dejtande för de andra bönderna. Det är ju redan torsdag kväll så det är inte så länge kvar. Men jag längtar redan.
Så tills dess önskar jag er alla en god vecka. För de som väljer att bara läsa mig på torsdagar då eftersom ni är totalt ointresserade av allt annat när det gäller mig än mina bondeanalyser.
För er andra som troget hänger här så skall jag försöka få tid för er imorgon och hoppas kunna vara både bångstyrig, politiskt inkorrekt och positiv. Eller kanske negativ.
God natt får det blir nu.
Om det nu fanns en sådan.
Fortfarande är det inte sådär väldigt gott om intriger, men jag anar ändå att det kan komma nu när det börjar bli färre och färre lycksökare kvar och bönderna måste engagera sig mer i de kvarvarande för att sedan kunna göra sitt slutliga val.
Jag var ju övertygad om att det skulle bli tre stycken val igår. Ack vad jag bedrog mig. Det blev bara två och vi får vänta på det tredje ytterligare en vecka.
Nåja, det är skönt att de drar ut på det hela lite för jag vill ju inte att det skall ta slut för fort. För hela våren blir ju så oändligt lång utan ett enda Bonde söker fru.
Så vad hände igår. Det är vad jag nu skall försöka sammanställa på ett bra sätt här så att alla, inklusive jag själv, förstår det.
Mystomtebonden:
Han hade ju sin utröstning förra veckan då fula munnen fick lämna och därför var det inte aktuellt med någon utröstning den här gången. Nu är det ju inte utröstningar egentligen utan ett val vilka som skall få stanna. Det blir dock ganska likt att skicka hem något eftersom det ändå blir en person över. Ett hela havet stormar för bönder kanske man skulle kunna kalla det. Och det blev alltså ingen stol över till fula munnen.
Den här veckan börjar således det mer individuella dejtandet som alltid infinner sig när det bara är två personer kvar. Varje kärlekskrank hona eller hane får nu lite egen tid med respektive bonde.
Igår var det Pia, den blonda, hårda och inte alltför sympatiska kvinnan som skulle få lite egentid med vår egen mystomtebonde. Hon talade raskt om för den mörka, osäkra att nu var hon minsann inte önskvärd på gården utan hon kunde väl låna mysomtebondens bil eller något och åka iväg över dagen.
Vad hon gjorde under dagen fick vi inte veta. Hon är ju kvinna så gissningsvis åkte hon till närmsta stad och gick i affärer och ryckte i kläder. Det kan jag tänka mig i varje fall. Hon var i vilket fall som helst inte i kamerafokus under den tiden.
Pia lagade lunch till bonden. Någon form av pannbiffaktigt med potatis. Skalpotatis. Man kunde ju tänka sig att om man vill ställa sig in ser man till att skala potatisen. Men icke då.
Det är dessutom hon själv som får börja säga att maten var god för det hade inte bonden vett på att göra. Men han höll med när hon väl sade det.
Till efterätt hade hon bakat en paj också och den intogs ute i kohagen där en brunstig ko passade på att försöka bestiga en annan. Kanske var en av korna en tjur, det har jag ingen koll på. Men horn hade den inte i varje fall.
Som vanligt skulle det hållas ett krystat samtal och det känns fortfarande som om det är väldigt manusstyrda samtal som förekommer. Antingen är de för blyga för att prata av sig själva. Eller så klipps allt spontant bort.
Nåja, dagens dejt var avklarad och nästa scen skulle det komma besök till gården. Bondens syster med respektive. Systerbarn och barnbarn. Så det blev en diger skara. Det skulle grillas och bonden körde till närmsta bensinstation och handlade korv.
Den mörka var väl lite nervös inför främmande människor. Men verkade finna sig väl till rätta. Blonda Pia pratade på och de verkade ha trevligt allihop.
Lite mysig stämning och kubbspel. Men inte så där väldigt mycket intriger.
Den lömska getbonden.
Det var inte lika mycket fokus på denna bonde igårdagens avsnitt. I varje fall inte så mycket som jag lade på minnet. Så det kan inte ha hänt speciellt mycket roligt. Säkert var det lite bilder på getter och omgivningar, det brukar de ju alltid få in. Men i övrigt låg den fokus som fanns på utröstningen, som alltså inte är någon utröstning.
Det var 3 killar kvar. Alla ganska tafatta och blyga känns det som. Inte är de speciellt talföra i varje fall. Vi får återigen, precis som inför förra valet höra den stora blonda, som inte är så jätteblond, men ljusare än det stora mörka som åkte ut förra gången, uttala sig om att han nog skulle få åka hem.
Den här gången blev han faktiskt sannspådd också och fick packa sina pinaler och lämna gården.
Tysta norrlänningen har blivit något mer talför och säger både två och tre ord inför valet när Linda frågar honom om saker och börjar nog finna sig lite till rätta. I en egen intervju som gör sådär så det skall verka lite spontant säger han att han skall börja ta för sig mer och kanske till och med kyssa bonden.
På något sätt låter det hela mest patetiskt. Men de är inte så gamla. De har inte så stor erfarenhet och just i detta fall så anar jag mig till att han är både okysst och oskuld.
Men han får stanna kvar i varje fall och nästa vecka borde det blir dags för lite mer dejter även här. Det kan bli spännande att se om han försöker få till en kyss.
Den countryälskande värmlänningen.
Han har ju tidigare inte fått göra något val då pilatesbollstjejen valde att själv lämna hans går. Och inte heller igår fick han göra något val utan vi får vänta ytterligare en vecka på att få se hur han verkligen tänker. Det blir spännande. Jag skulle rösta ut först den mörka och sedan prickiga klänningen för att behålla den charmiga finskan om jag var honom. Men tiden får utvisa hur han väljer.
Igår byggdes det några små burar till höns och sedan lyfte tjejerna hönor mellan någon gammal bur och den nya. Det är väl också en del av bondelivet att flytta hönor. Eller kycklingar var det faktiskt i ärlighetens namn. Sedan plockade den mörka fram sin kamera för att de skulle göra en bondekalender. Det handlade om att posera lite småfjompigt framför kameran och svanka lite extra mycket för tjejerna. Framför allt prickiga klänningen verkade i varje fall ta uppdraget på det sättet.
Bonden själv klädde upp sig i någon form av Cowboymundering och poserade både själv och med tjejerna på olika sätt.
Jag vet inte vem som skulle vilja ha en kalender som den. Men kanske kan de skicka en till bondens mormor eller något. Det är väl just mor och farmödrar som brukar föräras med kalendrar på barnbarnen.
Stämningen var god och bonden har av någon anledning lagt sig till med lite mer lättbegripligt tal. Jag vet inte om han påverkats av tjejerna och försöker prata lite tydligare. Men igår var det ett under av klarhet i talet och inte en enda gång fick jag leka textremsa hemma i soffan.
Pojkbandsbonden:
Här byggdes det hage. Tjejerna fick bulta ned stänger i marken och han visade glatt hur den stora släggan skulle svingas för att få mest kraft och tjejerna stod och tittade och verkade återigen tycka att han var SÅ manlig. Kanske inte lika mycket som när han bar en kalv, men nog tyckte jag mig se en hel del lystna blickar även denna vecka. Sedan fick den trevliga blonda en liten stund själv med bonden då de skulle gå och hämta fler störar för att bygga vidare på staketet. Jag gillar henne. Hon är sansad och verkar naturlig i sitt sätt att vara och känns faktiskt inte alls lika regisserad som många andra i programmet gör. Hon och trollflickan är faktisk båda sådana att jag får sympati för dem. Därför var min önskan också att det skulle bli dessa två som fick stanna kvar hos bonden.
Det var ju faktiskt val för honom igår igen och han hade lite ångest men lovade Linda att han valde med hjärtat. Tjejerna fick sitta där uppklädda och nervösa och svara på lite dumma frågor. Och tro det eller ej, men denna bonde kan inte vara riktigt klok för han valde bort den trevliga blonda till förmån för den bittra kaninkokerskan. Igår såg jag dessutom en likhet jag inte tänk på tidigare. Hon ser ut som en kvinnlig variant på den gamla tecknade Johnny Bravo som gick på TV för massa årsedan. Med detta avser jag det gigantiska, utstickande hakpari som människan besitter och minerna hon gör framhäver det ännu mer.
Jag märker att TV4 nu börjar försöka få henne att framstå som mer sympatisk. Men mig lurar de inte. Hon är lömsk och jag hoppas verkligen att det nu blir trollflickan som blir den som faller bonden mest i smaken i slutänden. Även om man efter hintar kring nästa program fick se honom hänga runt halsen på den bittra blonda. Men det som lever får se. Efter valet fick han dessutom middag serverad av tjejerna som hade gjort någon form av viltgryta som såg riktigt god ut. Så nästa vecka får jag nog försöka mig på att laga renskav eller liknande.
Detta var en liten sammanfattning av gårdagen.
Jag säger som tidigare. VAR ÄR MINA INTRIGER ???
Det är alldeles för gulligt just nu och det skulle behövas att några rök ihop riktigt ordentligt så vi fick lite action. Men den som lever får se.
Nästa vecka skall alltså countrybonden få göra sitt första egentliga val och det blir spännande. Samtidigt blir det väl lite mer dejtande för de andra bönderna. Det är ju redan torsdag kväll så det är inte så länge kvar. Men jag längtar redan.
Så tills dess önskar jag er alla en god vecka. För de som väljer att bara läsa mig på torsdagar då eftersom ni är totalt ointresserade av allt annat när det gäller mig än mina bondeanalyser.
För er andra som troget hänger här så skall jag försöka få tid för er imorgon och hoppas kunna vara både bångstyrig, politiskt inkorrekt och positiv. Eller kanske negativ.
God natt får det blir nu.
Tji bonde....
Jag vet att det är torsdag.
Jag vet att min plikt är att redovisa gårdagens avsnitt av bonde söker fru.
Det har dock inte funnits tid till det och jag är rädd att det inte kommer göra det ikväll heller.
Jag skall försöka få till en liten beskrivning under kvällen, men i värsta fall dröjer det tills imorgon.
Men ingen panik. Den kommer och den kommer i god tid före nästa onsdag.
God torsdag....
Jag vet att min plikt är att redovisa gårdagens avsnitt av bonde söker fru.
Det har dock inte funnits tid till det och jag är rädd att det inte kommer göra det ikväll heller.
Jag skall försöka få till en liten beskrivning under kvällen, men i värsta fall dröjer det tills imorgon.
Men ingen panik. Den kommer och den kommer i god tid före nästa onsdag.
God torsdag....
tisdag 19 november 2013
Idag är det måndag....
Det är måndag!!!
Annars missade jag att blogga igår och det vill jag verkligen inte erkänna att jag gjorde.
Okej, jag erkänner. Det var såhär:
Jag hade bokat upp min kalender för att sitta och jobba med en specifik uppgift hela dagen. Samma sak som jag avsatt både idag och imorgon åt också då det helst skall bli riktigt gjort.
Nåja, jag hann inte mer än börja förrän jag fick ett mail som påstod att jag minsann lovat att ha en annan sak klar i fredags. Det hade jag inte, men vem är väl jag att bråka så jag blev tvungen att göra den där saken. Det innebar dessutom att jaga folk och försöka hitta lösningar.
Till råga på allt så kom det hela tiden folk och "skall bara...."
Så där satt jag i mitt anletes svett.
Till råga på allt hade jag lite bråttom hem för att utfodra barn innan jag skulle iväg på nästa aktivitet. Så som ni märker fanns det inte mycket tid över. Och då var det återigen ni som fick stryka på foten och missa något fantastiskt inlägg.
Jag hade faktiskt en plan igår som handlade om trasiga människor, rovdjur och skottskador. Men jag får spara det uppslaget till dess att jag har tid och inspirationen kommer tillbaka.
Nu MÅSTE jag faktiskt få till det där jag blev blåst på att göra igår. Så ni får ursäkta mig att jag tänker jobba en stund.
Tack för visad hänsyn :-)
God tisdag (måndag)
Annars missade jag att blogga igår och det vill jag verkligen inte erkänna att jag gjorde.
Okej, jag erkänner. Det var såhär:
Jag hade bokat upp min kalender för att sitta och jobba med en specifik uppgift hela dagen. Samma sak som jag avsatt både idag och imorgon åt också då det helst skall bli riktigt gjort.
Nåja, jag hann inte mer än börja förrän jag fick ett mail som påstod att jag minsann lovat att ha en annan sak klar i fredags. Det hade jag inte, men vem är väl jag att bråka så jag blev tvungen att göra den där saken. Det innebar dessutom att jaga folk och försöka hitta lösningar.
Till råga på allt så kom det hela tiden folk och "skall bara...."
Så där satt jag i mitt anletes svett.
Till råga på allt hade jag lite bråttom hem för att utfodra barn innan jag skulle iväg på nästa aktivitet. Så som ni märker fanns det inte mycket tid över. Och då var det återigen ni som fick stryka på foten och missa något fantastiskt inlägg.
Jag hade faktiskt en plan igår som handlade om trasiga människor, rovdjur och skottskador. Men jag får spara det uppslaget till dess att jag har tid och inspirationen kommer tillbaka.
Nu MÅSTE jag faktiskt få till det där jag blev blåst på att göra igår. Så ni får ursäkta mig att jag tänker jobba en stund.
Tack för visad hänsyn :-)
God tisdag (måndag)
fredag 15 november 2013
Jag säger som tidigare....
Vad har jag då sagt tidigare ?
Med tanka på att bloggen både hunnit fylla ett år och fyllas med en mängd olika inlägg har jag ju sagt massa saker men det jag tänker specifikt på just nu är:
Tack och lov att det är helg. Sällan har en helg känts så välbehövlig.
Och precis så är det. Just nu rinner veckorna på och jag känner mig, också som jag sagt tidigare, som om jag springer i det berömda hjulet.
Inte så att jag inte kommer fram, för saker går snabbare och blir mer effektivt utförda när de görs under press och jag hoppas att kvaliteten faktiskt också håller. Dock så är det som något sådan där dataspel där man plockar disk, eller som gamla Nintendospelen där man samlade ägg som trillade ned från hönornas reden i en korg.
Det spelar ingen roll hur snabbt man plockar - det kommer alltid mer.
Därför är denna helg ytterst välbehövlig.
Jag hade en tanke på att kanske jobba lite för att komma ikapp. Men så tänkte jag ett steg till och insåg att antagligen blir allt mycket bättre om jag istället ser till att vara utvilad på måndag och gör saker då när huvudet har blivit ordentligt nollställt under helgen.
En ctrl-alt-del på mig helt enkelt.
Så det är målet. Sova mycket. Läsa bra böcker och slappa. Det är jag värd.
God helg.
Med tanka på att bloggen både hunnit fylla ett år och fyllas med en mängd olika inlägg har jag ju sagt massa saker men det jag tänker specifikt på just nu är:
Tack och lov att det är helg. Sällan har en helg känts så välbehövlig.
Och precis så är det. Just nu rinner veckorna på och jag känner mig, också som jag sagt tidigare, som om jag springer i det berömda hjulet.
Inte så att jag inte kommer fram, för saker går snabbare och blir mer effektivt utförda när de görs under press och jag hoppas att kvaliteten faktiskt också håller. Dock så är det som något sådan där dataspel där man plockar disk, eller som gamla Nintendospelen där man samlade ägg som trillade ned från hönornas reden i en korg.
Det spelar ingen roll hur snabbt man plockar - det kommer alltid mer.
Därför är denna helg ytterst välbehövlig.
Jag hade en tanke på att kanske jobba lite för att komma ikapp. Men så tänkte jag ett steg till och insåg att antagligen blir allt mycket bättre om jag istället ser till att vara utvilad på måndag och gör saker då när huvudet har blivit ordentligt nollställt under helgen.
En ctrl-alt-del på mig helt enkelt.
Så det är målet. Sova mycket. Läsa bra böcker och slappa. Det är jag värd.
God helg.
torsdag 14 november 2013
Är det dags nu ? Ja, nu är det dags!!!
Äntligen är jag hemkommen efter utvecklingssamtal och tackar som frågar så gick det alldeles utmärkt. Hon måste brås på sin far flickebarnet :-)
Nåja. Hur som helst så behöver jag nu inte sitta och försöka tolka vad som egentligen avses i pappren där lärarna i första hand verkar ägna sig åt att redovisa läroplanen istället för att ge ett riktigt omdöme. Det var lite bättre den här gången, men fortfarande är det en väldig massa dravel som är ganska ointressant. Vad man vill veta är ju: Kan hon vad hon borde kunna ? Om inte, vad måste hon bli bättre på? Och om svaret är ja så möjligen lite tips på aktiviteter som ytterligare kan främja framgång.
Men det är inte därför jag är här. Skolan är jag ju klar med sedan länge och numera ägnar jag mig istället åt att titta på TV. Närmre bestämt Bonde söker fru.
Men det vet ni ju alla vid det här laget. Dessutom vet ni att det är torsdag och att det igår var ett nytt avsnitt och att det därför är min plikt att redovisa vad som hände och kanske även ha en eller annan synpunkt. Något annat vore mig främmande.
Nu har mer än halva säsongen gått. Det har varit både första möten, speeddejter och andra fåniga påfund. Sedan ett par veckor tillbaka så får vi ju nu följa bönderna i sin hemmiljö där de nu har fått besök av de som vill försöka vinna deras hjärtan. Detta som en kort resumé om någon valt att inte titta på programmet så frekvent som man faktiskt kan förvänta sig av civiliserade människor. Jag förutsätter att ni, kära läsare, är just sådana.
Nå, jag gör som vanligt. Här kommer gårdagens avsnitt lite sammanfattat per bonde.
Mystomtebonden:
Jag vet inte om jag tycker han är riktigt lika mysig längre. Han har visserligen en ganska så snäll image och gör inte mycket väsen av sig. Men något har han nog fallit ifrån myset till förmån för att prata känslor och som jag tidigare sagt så låter det ganska krystat när han försöker.
Igår då. Då skulle det flyttas kor. De tre kvarvarande kvinnorna skulle hjälpa till medan det var fint väder och man tog sig ut i hagen. När en liten kalv inte är så sugen på att byta betesplats får den blonda kvinnan, tror hon heter Pia förresten snabbt kliva in och visa var skåpet skall stå. Hon beskriver sig själv som en kontorsråtta men som brukar hjälpa till att flytta kor då och då. En spännande beskrivning kan man ju tycka. Jag är inte bara tandläkare.....
Nåja, efter lite meck blir korna flyttade och alla är nöjda och glada. Nästa händelse som är av vikt för programmet är att den stora mörka, som ni dessutom visar sig vara den stora mörka utan någon som helst självförtroende. drar med sig bonden in i köket för att baka kakor - hallongrottor. Det blir lite samtal och hon får visa just den självförtroendelösa sidan och berätta lite om varför. Hur hon i sitt 20 år långa äktenskap alltid blivit nedtryckt och aldrig blivit erkänd att kunna något. Inte ens hallongrottor. Det blir kakor till slut, om än med väldigt snålt med sylt i.
Sedan är det dags för val. Förra avsnittet fokuserade väldigt mycket på kvinnan med fula munnen men med kaniner som fick besöka hela bondens familj (korna). Den här gången blev hon hemskickad. Jag antar att det kan ha berott på att hon i föregående avsnitt pratade om svårigheterna som kunde uppstå med hennes 6 barn. Hon blev lite ledsen förstås. Men bonden verkade nöjd med valet. Och det är ju faktiskt ett program där han skall hitta någon att leva med. Så då är valet säkert helt riktigt oavsett anledning.
Den lömska getbonden:
Här plockar hon återigen med sig den tysta norrlänningen iväg för att göra lite ärende. Den här gången skall det fällas sly till getterna och hon tror nog att det bara är han som klarar av att hantera motorsågen. Det tas inte helt väl emot av de andra. Speciellt synd är det om tuppkammen som faktiskt bemödat sig med att komma med fika till hagen när hon är ute och matar getterna. Men även den store blonde tycker att det är lite orättvist.
När bonden är iväg med norrlänningen och både hinner med att fälla sly, fika lite samt tala känslor där han säger sig vara lite förtjust och hon säger att hon än så länge ser honom bara som en vän, så passar alla getterna på att rymma.
Den stora blonde och tuppkammen får ett digert arbete att samla ihop ett sjuttiotal getter och försöka få tillbaka dem in i ladan. Till slut lyckas de efter släpande, lockande och mycket spring få in samtliga getter igen. Och som av en slump så är de klara precis lagom till getbonden och norrlänningen kommer hem igen.
Det klarade de ju bra, men det berodde nog på vädret och att det började regna - tycker getbonden. Så full att tilltro till andra är hon. Nej, hon är absolut ingen favorit hos mig vilket ni säkert förstått redan om ni läst tidigare inlägg. Och även den här gången så gör hon ett antal uttalanden som får mig att undra om det är en man eller arbetskraft hon är ute efter.
Den värmländske countrybonden:
Jag kan inte riktigt påminna mig om vad han är för typ av bonde. Men han verkar i varje fall ha åkrar för den här dagen skall tjejerna få följa med ut och harva. Ingen av dem vet vad harva är för något, vilket man väl iofs kan förlåta då de inte är bönder och inte heller verkar vara sådär väldigt belästa på varken bondeskap eller andra saker. De tjurar lite när de blir väckta alldeles för tidigt. Men ger sig sedan ut och får i tur och ordning köra traktorn runt åkern och harva. Bonden får också tillfälle att förklara hydraulik för tjejerna och de tittar beundrande på honom.
Det går väl sådär. Speciellt prickiga klänningen är ganska flamsig och fnissar mest hela tiden, vilket den mörka passar på att anmärka på, liksom ganska mycket annat som prickiga klänningen företar sig. Fortfarande tycker jag absolut bäst om den charmiga finskan. Hon fortsätter att vara sansad, betänksam utan att vara tråkig. Senare på kvällen får de också åka med till någon stuga i närheten där de skall äta middag. Medan finskan och prickiga klänningen dukar så går bonden iväg med den mörka för att fånga maten som han säger. De skall alltså fiska. Som vanligt blir det en något krystad dialog och den enda fisken de får upp lyckas slita sig och hoppa tillbaka i sjön. Vi får också ett utspel från tjejen om att hon försöker låta bli att kräkas när hon trär masken på kroken och undrar vilken ände som är huvudet och vilken som är "röven". Hon får veta att det nog inte spelar så stor roll. Vilket ju kan vara bra att veta för alla som tänkt sig meta i framtiden och undrar vad som är fram och bak på en mask.
Pojkbandsbonden:
Den här gången får den sura, tråkiga tjejen inte så mycket tid i TV vilket gör mig ganska så nöjd så jag slipper sitta och reta mig på henne. Hur som helst. Tjejerna sitter i godan ro och äter frukost medan bonden är ute på något jobb. Men plötsligt kommer han rusande. Eller rättare sagt åkande i sin lilla golfbilsaktiga farkost och säger att nu får de skynda sig. Det har kommit en kalv precis som måste märkas upp så fort som möjligt. De får en förklaring om att det måste göras nu för om de väntar några timmar kommer kalven bli för snabb så han inte hinner ifatt den. De åker ut och där ligger kalven, alldeles ensam, mitt på en stor äng. Bonden går fram och lyfter upp den och bär den till tjejerna som suckar av beundran och tycker det är SÅ manligt att bära kalvar. De får kela lite och kalven får en gul bricka i örat som tack för besväret. Eller om det nu var för att bonden skall kunna hålla redan på den.
Bonden har, efter Lindas råd, nu kopplat på charmen och tar tillfället i akt att både ge komplimanger och hålla om tjejerna lite. Han tar med sig trollflickan på en liten dejt. Nåja, hon skall få se ännu en del av hans arbete. Det visar sig att de skall flytta bajs, som hon uttrycker det. En massa gödsel lastas in i en stor lastbil och sedan sitter de där på lastbilen och pratar och är så gulliga. Det är klart att i jämförelse med en stor dyngpöl så är det mesta gulligt.
Men även här vidhåller jag min tidigare åsikt om att trollflickan är speciell. Fortfarande vet jag inte om hon är ful eller söt, men hon är charmig, klok och verkar absolut vara en trevlig människa. Men det kan ju vara produktionen som vill visa henne sådan också. Man vet aldrig. TV kan förvanska mången verklighet.
Nu har jag säkert glömt massa viktiga saker. Men så kan det bli när man inte har tid att skriva ned sina reflektioner tidigare utan måste vänta till såhär sent på eftermiddagen. Men i det stora hela var detta vad som hände igår. En enda utröstning, eller ett val som de föredrar att kalla det. Detta borde ju resultera i att det blir tre stycken nästa vecka.
Får jag bestämma och hoppas vilka som skall få lämna då blir det:
Getbonden: Stora blonda
Countrybonden: Den mörka
Pojkbandsbonden: Den sura, bittra. (Även om jag anar att det blir den trevliga blonda (inte trollflickan) som får ge sig iväg.
Men det är bara mina önskemål och det är ju trots allt känslor mellan bonden och de sökande som är allra viktigast.
Det tog sig lite igår. Lite mer action även om jag fortfarande vill ha mycket mer intriger. Men det verkar inte bli en sådan säsong.
Såhär långt den här gången. Bondebloggen återkommer om en vecka. Själv räknar jag med att vara tillbaka redan imorgon, men då med något annat ämne.
Nu skall jag gå och laga köttfärslimpa.
God torsdag.
Nåja. Hur som helst så behöver jag nu inte sitta och försöka tolka vad som egentligen avses i pappren där lärarna i första hand verkar ägna sig åt att redovisa läroplanen istället för att ge ett riktigt omdöme. Det var lite bättre den här gången, men fortfarande är det en väldig massa dravel som är ganska ointressant. Vad man vill veta är ju: Kan hon vad hon borde kunna ? Om inte, vad måste hon bli bättre på? Och om svaret är ja så möjligen lite tips på aktiviteter som ytterligare kan främja framgång.
Men det är inte därför jag är här. Skolan är jag ju klar med sedan länge och numera ägnar jag mig istället åt att titta på TV. Närmre bestämt Bonde söker fru.
Men det vet ni ju alla vid det här laget. Dessutom vet ni att det är torsdag och att det igår var ett nytt avsnitt och att det därför är min plikt att redovisa vad som hände och kanske även ha en eller annan synpunkt. Något annat vore mig främmande.
Nu har mer än halva säsongen gått. Det har varit både första möten, speeddejter och andra fåniga påfund. Sedan ett par veckor tillbaka så får vi ju nu följa bönderna i sin hemmiljö där de nu har fått besök av de som vill försöka vinna deras hjärtan. Detta som en kort resumé om någon valt att inte titta på programmet så frekvent som man faktiskt kan förvänta sig av civiliserade människor. Jag förutsätter att ni, kära läsare, är just sådana.
Nå, jag gör som vanligt. Här kommer gårdagens avsnitt lite sammanfattat per bonde.
Mystomtebonden:
Jag vet inte om jag tycker han är riktigt lika mysig längre. Han har visserligen en ganska så snäll image och gör inte mycket väsen av sig. Men något har han nog fallit ifrån myset till förmån för att prata känslor och som jag tidigare sagt så låter det ganska krystat när han försöker.
Igår då. Då skulle det flyttas kor. De tre kvarvarande kvinnorna skulle hjälpa till medan det var fint väder och man tog sig ut i hagen. När en liten kalv inte är så sugen på att byta betesplats får den blonda kvinnan, tror hon heter Pia förresten snabbt kliva in och visa var skåpet skall stå. Hon beskriver sig själv som en kontorsråtta men som brukar hjälpa till att flytta kor då och då. En spännande beskrivning kan man ju tycka. Jag är inte bara tandläkare.....
Nåja, efter lite meck blir korna flyttade och alla är nöjda och glada. Nästa händelse som är av vikt för programmet är att den stora mörka, som ni dessutom visar sig vara den stora mörka utan någon som helst självförtroende. drar med sig bonden in i köket för att baka kakor - hallongrottor. Det blir lite samtal och hon får visa just den självförtroendelösa sidan och berätta lite om varför. Hur hon i sitt 20 år långa äktenskap alltid blivit nedtryckt och aldrig blivit erkänd att kunna något. Inte ens hallongrottor. Det blir kakor till slut, om än med väldigt snålt med sylt i.
Sedan är det dags för val. Förra avsnittet fokuserade väldigt mycket på kvinnan med fula munnen men med kaniner som fick besöka hela bondens familj (korna). Den här gången blev hon hemskickad. Jag antar att det kan ha berott på att hon i föregående avsnitt pratade om svårigheterna som kunde uppstå med hennes 6 barn. Hon blev lite ledsen förstås. Men bonden verkade nöjd med valet. Och det är ju faktiskt ett program där han skall hitta någon att leva med. Så då är valet säkert helt riktigt oavsett anledning.
Den lömska getbonden:
Här plockar hon återigen med sig den tysta norrlänningen iväg för att göra lite ärende. Den här gången skall det fällas sly till getterna och hon tror nog att det bara är han som klarar av att hantera motorsågen. Det tas inte helt väl emot av de andra. Speciellt synd är det om tuppkammen som faktiskt bemödat sig med att komma med fika till hagen när hon är ute och matar getterna. Men även den store blonde tycker att det är lite orättvist.
När bonden är iväg med norrlänningen och både hinner med att fälla sly, fika lite samt tala känslor där han säger sig vara lite förtjust och hon säger att hon än så länge ser honom bara som en vän, så passar alla getterna på att rymma.
Den stora blonde och tuppkammen får ett digert arbete att samla ihop ett sjuttiotal getter och försöka få tillbaka dem in i ladan. Till slut lyckas de efter släpande, lockande och mycket spring få in samtliga getter igen. Och som av en slump så är de klara precis lagom till getbonden och norrlänningen kommer hem igen.
Det klarade de ju bra, men det berodde nog på vädret och att det började regna - tycker getbonden. Så full att tilltro till andra är hon. Nej, hon är absolut ingen favorit hos mig vilket ni säkert förstått redan om ni läst tidigare inlägg. Och även den här gången så gör hon ett antal uttalanden som får mig att undra om det är en man eller arbetskraft hon är ute efter.
Den värmländske countrybonden:
Jag kan inte riktigt påminna mig om vad han är för typ av bonde. Men han verkar i varje fall ha åkrar för den här dagen skall tjejerna få följa med ut och harva. Ingen av dem vet vad harva är för något, vilket man väl iofs kan förlåta då de inte är bönder och inte heller verkar vara sådär väldigt belästa på varken bondeskap eller andra saker. De tjurar lite när de blir väckta alldeles för tidigt. Men ger sig sedan ut och får i tur och ordning köra traktorn runt åkern och harva. Bonden får också tillfälle att förklara hydraulik för tjejerna och de tittar beundrande på honom.
Det går väl sådär. Speciellt prickiga klänningen är ganska flamsig och fnissar mest hela tiden, vilket den mörka passar på att anmärka på, liksom ganska mycket annat som prickiga klänningen företar sig. Fortfarande tycker jag absolut bäst om den charmiga finskan. Hon fortsätter att vara sansad, betänksam utan att vara tråkig. Senare på kvällen får de också åka med till någon stuga i närheten där de skall äta middag. Medan finskan och prickiga klänningen dukar så går bonden iväg med den mörka för att fånga maten som han säger. De skall alltså fiska. Som vanligt blir det en något krystad dialog och den enda fisken de får upp lyckas slita sig och hoppa tillbaka i sjön. Vi får också ett utspel från tjejen om att hon försöker låta bli att kräkas när hon trär masken på kroken och undrar vilken ände som är huvudet och vilken som är "röven". Hon får veta att det nog inte spelar så stor roll. Vilket ju kan vara bra att veta för alla som tänkt sig meta i framtiden och undrar vad som är fram och bak på en mask.
Pojkbandsbonden:
Den här gången får den sura, tråkiga tjejen inte så mycket tid i TV vilket gör mig ganska så nöjd så jag slipper sitta och reta mig på henne. Hur som helst. Tjejerna sitter i godan ro och äter frukost medan bonden är ute på något jobb. Men plötsligt kommer han rusande. Eller rättare sagt åkande i sin lilla golfbilsaktiga farkost och säger att nu får de skynda sig. Det har kommit en kalv precis som måste märkas upp så fort som möjligt. De får en förklaring om att det måste göras nu för om de väntar några timmar kommer kalven bli för snabb så han inte hinner ifatt den. De åker ut och där ligger kalven, alldeles ensam, mitt på en stor äng. Bonden går fram och lyfter upp den och bär den till tjejerna som suckar av beundran och tycker det är SÅ manligt att bära kalvar. De får kela lite och kalven får en gul bricka i örat som tack för besväret. Eller om det nu var för att bonden skall kunna hålla redan på den.
Bonden har, efter Lindas råd, nu kopplat på charmen och tar tillfället i akt att både ge komplimanger och hålla om tjejerna lite. Han tar med sig trollflickan på en liten dejt. Nåja, hon skall få se ännu en del av hans arbete. Det visar sig att de skall flytta bajs, som hon uttrycker det. En massa gödsel lastas in i en stor lastbil och sedan sitter de där på lastbilen och pratar och är så gulliga. Det är klart att i jämförelse med en stor dyngpöl så är det mesta gulligt.
Men även här vidhåller jag min tidigare åsikt om att trollflickan är speciell. Fortfarande vet jag inte om hon är ful eller söt, men hon är charmig, klok och verkar absolut vara en trevlig människa. Men det kan ju vara produktionen som vill visa henne sådan också. Man vet aldrig. TV kan förvanska mången verklighet.
Nu har jag säkert glömt massa viktiga saker. Men så kan det bli när man inte har tid att skriva ned sina reflektioner tidigare utan måste vänta till såhär sent på eftermiddagen. Men i det stora hela var detta vad som hände igår. En enda utröstning, eller ett val som de föredrar att kalla det. Detta borde ju resultera i att det blir tre stycken nästa vecka.
Får jag bestämma och hoppas vilka som skall få lämna då blir det:
Getbonden: Stora blonda
Countrybonden: Den mörka
Pojkbandsbonden: Den sura, bittra. (Även om jag anar att det blir den trevliga blonda (inte trollflickan) som får ge sig iväg.
Men det är bara mina önskemål och det är ju trots allt känslor mellan bonden och de sökande som är allra viktigast.
Det tog sig lite igår. Lite mer action även om jag fortfarande vill ha mycket mer intriger. Men det verkar inte bli en sådan säsong.
Såhär långt den här gången. Bondebloggen återkommer om en vecka. Själv räknar jag med att vara tillbaka redan imorgon, men då med något annat ämne.
Nu skall jag gå och laga köttfärslimpa.
God torsdag.
Fortfarande körigt.
Det här bådar inte gott.
Jag måste åka tidigt från jobbet idag, vara en god far och gå på utvecklingssamtal och jag har ännu inte hunnit uppdatera er om bönderna.
Jag får helt enkelt försöka få in det efter utvecklingssamtalet. För nu hinner jag faktiskt inte :-(
God torsdag.
Jag måste åka tidigt från jobbet idag, vara en god far och gå på utvecklingssamtal och jag har ännu inte hunnit uppdatera er om bönderna.
Jag får helt enkelt försöka få in det efter utvecklingssamtalet. För nu hinner jag faktiskt inte :-(
God torsdag.
Inget är som väntans tider.
Så vem är jag att ta ifrån er längtan och väntan.
Det kommer en uppdatering om gårdagen. Bara inte just nu.
Men nu börjar det hända saker så det är inte omöjligt att dagens inlägg kommer bli det bästa på länge avseende bondereferat.
Men det vore ju också fel av mig att bygga upp alltför höga förväntningar. Så sitt ned, ta det lugnt och tids nog kommer det någonting som handlar om bönder.
Vi nöjer oss så just nu.
God torsdag.
Det kommer en uppdatering om gårdagen. Bara inte just nu.
Men nu börjar det hända saker så det är inte omöjligt att dagens inlägg kommer bli det bästa på länge avseende bondereferat.
Men det vore ju också fel av mig att bygga upp alltför höga förväntningar. Så sitt ned, ta det lugnt och tids nog kommer det någonting som handlar om bönder.
Vi nöjer oss så just nu.
God torsdag.
onsdag 13 november 2013
Om saknad....
Eftersom jag av besöksstatistiken inser att ni saknat mig och min blogg något väldigt under gårdagen så kan jag inte låta bli att ge er en liten extra uppdatering såhär på eftermiddagen innan jag skall skriva klart ett par dokument, försöka tänka smart med en kollega och försöka låta bli att dricka mer kaffe.
Saknad kan vara så mycket. Det kan ju vara en så enkel sak som att sakna min blogg. Det kan också vara betydligt större. Saknad efter människor som försvunnit ur våra liv alltför tidigt. Antingen genom fri vilja eller naturlig avgång (Jag undviker D-ordet, det blir så stort)
Man kan ju också knyta ihop ordet saknad med ordet längtan och då kan vi ytterligare lägga till en dimension. Självklart kan man längta efter personer, men till skillnad från saknad så kan längtan till exempel också knytas till mer världsliga ting - som choklad.
Så i den bästa av världar vore jag omgiven av alla människor jag tycker, eller har tyckt om. Alla hade roligt och trevligt och åt massa god choklad.
Nu är det inte den bästa av världar utan jag får fortsätta jobba utan vare sig choklad eller människor som försvunnit. Men man får vara glad att solen skiner och man har ett jobb.
God onsdag.
Saknad kan vara så mycket. Det kan ju vara en så enkel sak som att sakna min blogg. Det kan också vara betydligt större. Saknad efter människor som försvunnit ur våra liv alltför tidigt. Antingen genom fri vilja eller naturlig avgång (Jag undviker D-ordet, det blir så stort)
Man kan ju också knyta ihop ordet saknad med ordet längtan och då kan vi ytterligare lägga till en dimension. Självklart kan man längta efter personer, men till skillnad från saknad så kan längtan till exempel också knytas till mer världsliga ting - som choklad.
Så i den bästa av världar vore jag omgiven av alla människor jag tycker, eller har tyckt om. Alla hade roligt och trevligt och åt massa god choklad.
Nu är det inte den bästa av världar utan jag får fortsätta jobba utan vare sig choklad eller människor som försvunnit. Men man får vara glad att solen skiner och man har ett jobb.
God onsdag.
Jag är ledsen för min frånvaro...
Men jag springer runt i någon form av ekorrhjul och har helt enkelt inte haft en sekund över att skriva något intressant.
Jag har faktiskt inte haft en sekund över att skriva något ointressant heller i ärlighetens namn.
Nu fick jag ett par minuter och tänkte i varje fall tala om att jag inte glömt bort er. Jag kan också meddela att jag laddar för fullt inför kvällens Bonde....
Men om vi inte hörs förr så återkommer jag imorgon med något roligare än det här förhoppningsvis.
God onsdag.
Jag har faktiskt inte haft en sekund över att skriva något ointressant heller i ärlighetens namn.
Nu fick jag ett par minuter och tänkte i varje fall tala om att jag inte glömt bort er. Jag kan också meddela att jag laddar för fullt inför kvällens Bonde....
Men om vi inte hörs förr så återkommer jag imorgon med något roligare än det här förhoppningsvis.
God onsdag.
måndag 11 november 2013
Man får vara glad - trots allt.
Det finns mycket man kan tänka sig att klaga på om man är på det humöret. Den här årstiden får, i varje fall mig, att känna att det inte finns så mycket roligt.
Det är kallt på morgonen och antingen får man skrapa rutor eller så öser regnet ned och man blir dyngsur. Det är ständigt lite för kallt och jag inser att det är långt till sommaren. Jag gillar iofs mörker, men det får ju vara måtta på det också.
Sedan till detta allt elände som en ganska tråkig säsong av Bonde söker fru. Artiklar i de olika skvallertidningarna på nätet om att den mysstämning som man upplever i Allt för Sverige egentligen bara är båg och att det var massa bråk mest hela tiden.
Så mycket bättre visar elände och det gråts en massa även om det på det stora hela verkar vara en rätt så bra stämning.
Till detta är det snart jul. Det är ju trevligt i och för sig. Men det inför en massa måsten och ibland blir det så mycket måsten att jag funderar på om det verkligen är värt det att få tindra ikapp med tomteblossen några timmar.
MEN!
Jag är frisk. Jag må vara trött och frusen, men det finns inga allvarligare åkommor.
Jag bor i ett land som varken drabbas av jordbävningar eller tropiska tyfoner.
Jag har en familj som också är friska.
Jag behöver inte frysa ihjäl och behöver inte vara hungrig (speciellt ofta)
Så i det stora hela så är det rätt bra, mitt i allt elände.
Men det är lättare att se det som inte är så bra, men jag borde bli bättre på att se det som faktiskt är bra.
Någon gång skall jag lära mig det, men tills vidare så försöker jag låta bli att gnälla på precis allting.
God måndag.
Det är kallt på morgonen och antingen får man skrapa rutor eller så öser regnet ned och man blir dyngsur. Det är ständigt lite för kallt och jag inser att det är långt till sommaren. Jag gillar iofs mörker, men det får ju vara måtta på det också.
Sedan till detta allt elände som en ganska tråkig säsong av Bonde söker fru. Artiklar i de olika skvallertidningarna på nätet om att den mysstämning som man upplever i Allt för Sverige egentligen bara är båg och att det var massa bråk mest hela tiden.
Så mycket bättre visar elände och det gråts en massa även om det på det stora hela verkar vara en rätt så bra stämning.
Till detta är det snart jul. Det är ju trevligt i och för sig. Men det inför en massa måsten och ibland blir det så mycket måsten att jag funderar på om det verkligen är värt det att få tindra ikapp med tomteblossen några timmar.
MEN!
Jag är frisk. Jag må vara trött och frusen, men det finns inga allvarligare åkommor.
Jag bor i ett land som varken drabbas av jordbävningar eller tropiska tyfoner.
Jag har en familj som också är friska.
Jag behöver inte frysa ihjäl och behöver inte vara hungrig (speciellt ofta)
Så i det stora hela så är det rätt bra, mitt i allt elände.
Men det är lättare att se det som inte är så bra, men jag borde bli bättre på att se det som faktiskt är bra.
Någon gång skall jag lära mig det, men tills vidare så försöker jag låta bli att gnälla på precis allting.
God måndag.
fredag 8 november 2013
Lite kort
Kan bara lite kort konstatera att en sådan här vecka till inte bara missgynnar er läsare som blir utan blogg utan även mitt välbefinnande.
Nu är jag verkligen nöjd med att det är fredag. Har lagt mig i soffan, tittar på dåliga program på tv och skall väl snart försöka äta lite.
Tyvärr är vilan kortvarig eftersom hela helgen skall spenderas med att öva på sånger inför årets julkonsert.
Men jag hoppas alla andra får möjlighet att vila ut och att ni får en riktigt bra helg.
God helg.
Historien upprepar sig.
Ja, allt kommer igen och just nu är det jobbet.
Jag måste helt enkelt prioritera det och bloggen är det som bli lidande.
Tyvärr.
Återkommer på måndag.
Jag måste helt enkelt prioritera det och bloggen är det som bli lidande.
Tyvärr.
Återkommer på måndag.
torsdag 7 november 2013
Er ödmjuke tjänare till er tjänst.
Ja, jag skall försöka andas några minuter mellan allt jobb och istället ägna mig att rapportera lite av vad som hände i gårdagens avsnitt av bonde söker fru.
Jag vill börja med att säga att det här är ingen rolig säsong såhär långt. Det händer inte så mycket. Inte en enda intrig så långt ögat når och över huvud taget är det lite tamt faktiskt. Det gör att jag inte känner riktigt samma förväntan inför onsdagkvällarna som jag gjort tidigare. Men det är klart att det finns lite höjdpunkter och lågvattenmärken.
För dem som såg programmet igår kommer här inte mycket nytt, men om ni missade det eller råkade slumra till kan det ju alltid vara bra med en uppdatering om vad som verkligen hände.
Min vana trogen tar jag bönderna en efter en istället för att som i programmet blanda högt och lågt. Det blir lättare för mig att hålla koll på mina tankar om jag gör på det sättet. Dock kan det tyvärr även innebära att jag missar någon avgörande händelse, såsom jag förra veckan missade att ta upp episoden där getbonden och två av hennes kavaljerer lyckades knäcka en bräda i en bänk vid fikabordet.
Men den risken får jag ta. Så nu kör vi igång:
Mystomtebonden:
Nu är det tre kvinnor kvar på hans gård. Han var den enda som förra veckan redan fick välja bort en och det gjorde han ju med den äran när sprätthönan fick ta sitt pick och pack och åka hem.
Nåja, 3 kvinnor skall det vara. Men när man såg programmet så var det egentligen bara en som visades och som fick säga något över huvud taget. All fokus låg igår på fula munnen kvinnan. Visst, i början av programmet anades att han gick och hämtade morgontidningen med den blonda. Men det var liksom bara någon som hände i förbigående. Sedan låg dock all fokus på fula munnen. Det var henne han pratade med, hon som kom till tals och hon som fick hälsa på hans familj (vilket han kallade sina kossor) Vi fick också information om att hon varit gift, eller i varje fall levt i 3 förhållanden innan och att dessa resulterat i totalt 6 barn,. Detta ställer ju till det lite förstås för det är inte bara henne bonden skall falla för, han skall dessutom acceptera 6 barn som i sin tur skall acceptera honom. Det här kan bli en klurig ekvation. Men de enas om att saker och ting måste få ta sin tid och gå lugnt. Vilket ju alltid kan tyckas vara en god idé när man ger sig in i förhållanden. Det skulle ju arbetas lite också så tjejerna och bonden skrapade och målade lite på något gammalt hus, och han uttryckte hur mycket roligare det var att göra saker ihop med någon annan. I ärlighetens namn hände det inte så mycket mer. JO, förresten. Vi fick ju se lite klipp från när de lekte kaninhoppning också. Det var alldeles i slutet av programmet och gav väl inte så mycket mer än att jag kan konstatera att det gick sådär.
Countrybonden:
Har nu hämtat sig någorlunda efter att tjejen jag antog var värmländska har åkt hem. Han myser lite att han ändå har tre toppendamer kvar på gården och stämningen verkar återigen vara god. Det pysslas lite och donas och man får bland annat se de tre tjejerna gå omkring på vad som närmast verkar var en myr eller liknande då de hela tiden fastnar med stövlarna i marken. Det brukar ju tyda på tämligen sankt underlag. Inte heller denna bonde behöver göra något val igår eftersom han precis blivit av med pilatestjejen. Dock fick vi se honom ta en liten picknick med den finska charmiga tjejen. Till råga på allt blev fikastunden i Mumindalen. Slumpen har styrt så att en hage i närheten bestyckats med ett stort mumintroll i plast. Och naturligtvis blev fikastunden där.
De verkade trivas ganska bra ihop men stämningen sjönk kanske något när finskan talade om att om han inte ens övervägde att ha kvar henne till slutet så kunde han lika gärna skicka hem henne direkt för hennes nerver klarade inte av att vara där i onödan.
Detta gav dock ingen lösning utan de kramades lite och såg ganska nöjda ut trots allt. Vi kan väl konstatera att bonden inte vet så mycket vad han känner ännu, men verkar trivas tämligen gott med att ha fullt av kvinnor på gården.
Lite arbete skall ju utföras också och tjejerna får ägna sig åt att rensa i några stora tunnor som agerar grönsaksland. Den enda gnäller lite för att hon får jordiga fingrar och finskan tycker inte om att rycka upp något levande ur jorden, oavsett om det är morötter eller ogräs.
Det hände inte mycket mer än såhär men nog tycker jag att bonden börjat tala lite tydligare också. Jag fick bara vända mig i soffan och göra någon enstaka översättning när han sagt något konstigt.
Den lömska getbonden:
Ja, jag får mindre och mindre sympati för henne. Hon känns verkligen varken trevlig eller charmig på något sätt och jag ifrågasätter fortfarande valet att följa henne istället för den glittande skånska hästkvinnan. Men gjort är gjort och vem är väl jag att ifrågasätta TV4s val.
Hur som helst väcktes getbonden av knackningar på dörren på morgonen och det var den mörka stora killen som bankade och ville ha med henne ut på en morgonpromenad. Hon muttrade lite men gick med honom ut. De kom en bit på vägen. Samtalet flöt ganska trögt och sedan vändes det abrupt hem igen.
Sedan satte hon killarna i arbete och det fick lassas hö till getterna bland annat. Återigen fick vi höra henne uttala sin önskan om en skitig kille som kan arbeta. Igår var det dessutom val för getbonden och en skulle skickas hem. Linda kom som sig bör och den stora ljusa killen var tämligen övertygad om att han skulle skickas hem i ogjort ärende. Vad man nu kan ha för ärende hos den där slavdrivaren mer än att skyffla hö.
Linda började med att fråga om de fått chansen att lära känna getbonden och om det var något de ville fråga henne om. Den stora ljusa tog raskt chansen och fråga om han kunde få en kram och det fick han.
Om det var detta som räddade hon eller något annat vet jag inte, men han var den första som blev vald att stanna. Den tysta norrlänningen fick även han förmånen att stanna ett par dagar till. Nu stod det mellan tuppkammen och den mörka som väckt henne till morgonpromenad. Det slutade med att tuppkammen fick stanna och den mörka fick åka hem. Han tyckte det var lite tråkigt men har målet inställt på att hitta kärleken någon annanstans, nu när han för smak för det hela.
Pojkbandsbonden:
Vi kommer direkt in i situationen att det skall mjölkas. Det är lite tragiskt och vemodigt för det är sista gången det skall mjölkas på denna gård som sedan skall ställa om till köttproduktion istället. Vi får se en tårögd bonde berätta om att han minsann är 4:e generationen men att det med EU bidrag och omställningspengar inte längre lönar sig att mjölka. Vilken tur att tjejerna ändå fick vara med sista gången och tvätta spenar och dricka helt färsk mjölk. Trolltjejen konstaterar att bonden nog kommer klara det bra då han verkar vara typen som går vidare och ser framåt. Men det är ändå lite sorgligt faktiskt. Han kunde ju behålla en eller ett par kor för att mjölka till husbehov kan jag tycka. Men det är tydligen inget val. För övrigt så är pastöriserad mjölk köpt på ICA mycket godare än direkt från kossan.
Nåja, detta klarades av och man gick vidare med dagen. Men det lades mycket fokus på just denna biten. Även här var det val idag och någon skulle få åka hem och det pratades väl lite om vem det skulle bli. Hon jag tycker är lite äcklig och otrevlig var i varje fall övertygad om att det inte skulle bli hon. När Linda kommer för att ta hand om utröstningen står alla i åkern och plockar sten. Det är ju ett arbete så gott som något och inte ens en stadsjänta kan ju fördärva något på det sättet. Hon skickar tjejerna till gården och snackar lite med Bonden. Fram till nu har han varit väldigt neutral och diplomatiskt. Inte visat tjejerna så mycket vad han egentligen vill och tänker och han får lite tips om att det kanske är bra att visa lite mer känslor och vad man tycker, kanske ge en kompling då och då också. Detta tycker han är kloka råd.
Det blir val och trolltjejen blir vald först. Tack och lov. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om hon är söt eller ful, men oerhört charmig är hon. Sedan blir tyvärr den äckliga vald också. Jag anade att det skulle bli så, men jag hade ändå hoppats att jag hade fel. Slutligen står det då mellan den charmiga blonda och den tysta blonda. Den charmiga som suttit tyst bredvid vår bonde tidigare blir vald och får stanna medan den andra får åka hem. Både hon och bonden konstaterar dock att det inte fanns några känslor utan mer möjligen var vänskap dem emellan och då är det ju helt rätt val.
Kvällen slutar med en utflykt till ett ställe med gudomlig utsikt. Sverige är trots allt ett väldigt vackert land även om jag mest tänker på det när jag ser det på TV. Nu skall han gå iväg med den äckliga och det gör han. Han verkar också tänka på allt vad Linda sagt och ger komplimang på komplimang på komplimang och lägger armen runt henne och allt. Det känns lite som ett barn som lärt sig ett nytt ord och hela tiden upprepar det med en dåres envishet för att det skall fastna ordentligt. Hur som helst. Hon verkar nöjd och han också.
Så är det slut för den här veckan.
Som ni hör har det hänt väldigt lite. Det är inga konflikter och inget bråk. Mycket vackra naturbilder och trevlig musik i programmet. Men nu vill jag snart ha lite action också så jag inte alldeles ruttnar.
Men vi får vänta till nästa vecka och hoppas att det händer mer då. I varje fall får vi en glimt av att det kommer rymma massa getter. Jag vet inte om det är riktigt den typen av action jag vill ha. Men då kanske det händer något i varje fall.
God torsdag.
Jag vill börja med att säga att det här är ingen rolig säsong såhär långt. Det händer inte så mycket. Inte en enda intrig så långt ögat når och över huvud taget är det lite tamt faktiskt. Det gör att jag inte känner riktigt samma förväntan inför onsdagkvällarna som jag gjort tidigare. Men det är klart att det finns lite höjdpunkter och lågvattenmärken.
För dem som såg programmet igår kommer här inte mycket nytt, men om ni missade det eller råkade slumra till kan det ju alltid vara bra med en uppdatering om vad som verkligen hände.
Min vana trogen tar jag bönderna en efter en istället för att som i programmet blanda högt och lågt. Det blir lättare för mig att hålla koll på mina tankar om jag gör på det sättet. Dock kan det tyvärr även innebära att jag missar någon avgörande händelse, såsom jag förra veckan missade att ta upp episoden där getbonden och två av hennes kavaljerer lyckades knäcka en bräda i en bänk vid fikabordet.
Men den risken får jag ta. Så nu kör vi igång:
Mystomtebonden:
Nu är det tre kvinnor kvar på hans gård. Han var den enda som förra veckan redan fick välja bort en och det gjorde han ju med den äran när sprätthönan fick ta sitt pick och pack och åka hem.
Nåja, 3 kvinnor skall det vara. Men när man såg programmet så var det egentligen bara en som visades och som fick säga något över huvud taget. All fokus låg igår på fula munnen kvinnan. Visst, i början av programmet anades att han gick och hämtade morgontidningen med den blonda. Men det var liksom bara någon som hände i förbigående. Sedan låg dock all fokus på fula munnen. Det var henne han pratade med, hon som kom till tals och hon som fick hälsa på hans familj (vilket han kallade sina kossor) Vi fick också information om att hon varit gift, eller i varje fall levt i 3 förhållanden innan och att dessa resulterat i totalt 6 barn,. Detta ställer ju till det lite förstås för det är inte bara henne bonden skall falla för, han skall dessutom acceptera 6 barn som i sin tur skall acceptera honom. Det här kan bli en klurig ekvation. Men de enas om att saker och ting måste få ta sin tid och gå lugnt. Vilket ju alltid kan tyckas vara en god idé när man ger sig in i förhållanden. Det skulle ju arbetas lite också så tjejerna och bonden skrapade och målade lite på något gammalt hus, och han uttryckte hur mycket roligare det var att göra saker ihop med någon annan. I ärlighetens namn hände det inte så mycket mer. JO, förresten. Vi fick ju se lite klipp från när de lekte kaninhoppning också. Det var alldeles i slutet av programmet och gav väl inte så mycket mer än att jag kan konstatera att det gick sådär.
Countrybonden:
Har nu hämtat sig någorlunda efter att tjejen jag antog var värmländska har åkt hem. Han myser lite att han ändå har tre toppendamer kvar på gården och stämningen verkar återigen vara god. Det pysslas lite och donas och man får bland annat se de tre tjejerna gå omkring på vad som närmast verkar var en myr eller liknande då de hela tiden fastnar med stövlarna i marken. Det brukar ju tyda på tämligen sankt underlag. Inte heller denna bonde behöver göra något val igår eftersom han precis blivit av med pilatestjejen. Dock fick vi se honom ta en liten picknick med den finska charmiga tjejen. Till råga på allt blev fikastunden i Mumindalen. Slumpen har styrt så att en hage i närheten bestyckats med ett stort mumintroll i plast. Och naturligtvis blev fikastunden där.
De verkade trivas ganska bra ihop men stämningen sjönk kanske något när finskan talade om att om han inte ens övervägde att ha kvar henne till slutet så kunde han lika gärna skicka hem henne direkt för hennes nerver klarade inte av att vara där i onödan.
Detta gav dock ingen lösning utan de kramades lite och såg ganska nöjda ut trots allt. Vi kan väl konstatera att bonden inte vet så mycket vad han känner ännu, men verkar trivas tämligen gott med att ha fullt av kvinnor på gården.
Lite arbete skall ju utföras också och tjejerna får ägna sig åt att rensa i några stora tunnor som agerar grönsaksland. Den enda gnäller lite för att hon får jordiga fingrar och finskan tycker inte om att rycka upp något levande ur jorden, oavsett om det är morötter eller ogräs.
Det hände inte mycket mer än såhär men nog tycker jag att bonden börjat tala lite tydligare också. Jag fick bara vända mig i soffan och göra någon enstaka översättning när han sagt något konstigt.
Den lömska getbonden:
Ja, jag får mindre och mindre sympati för henne. Hon känns verkligen varken trevlig eller charmig på något sätt och jag ifrågasätter fortfarande valet att följa henne istället för den glittande skånska hästkvinnan. Men gjort är gjort och vem är väl jag att ifrågasätta TV4s val.
Hur som helst väcktes getbonden av knackningar på dörren på morgonen och det var den mörka stora killen som bankade och ville ha med henne ut på en morgonpromenad. Hon muttrade lite men gick med honom ut. De kom en bit på vägen. Samtalet flöt ganska trögt och sedan vändes det abrupt hem igen.
Sedan satte hon killarna i arbete och det fick lassas hö till getterna bland annat. Återigen fick vi höra henne uttala sin önskan om en skitig kille som kan arbeta. Igår var det dessutom val för getbonden och en skulle skickas hem. Linda kom som sig bör och den stora ljusa killen var tämligen övertygad om att han skulle skickas hem i ogjort ärende. Vad man nu kan ha för ärende hos den där slavdrivaren mer än att skyffla hö.
Linda började med att fråga om de fått chansen att lära känna getbonden och om det var något de ville fråga henne om. Den stora ljusa tog raskt chansen och fråga om han kunde få en kram och det fick han.
Om det var detta som räddade hon eller något annat vet jag inte, men han var den första som blev vald att stanna. Den tysta norrlänningen fick även han förmånen att stanna ett par dagar till. Nu stod det mellan tuppkammen och den mörka som väckt henne till morgonpromenad. Det slutade med att tuppkammen fick stanna och den mörka fick åka hem. Han tyckte det var lite tråkigt men har målet inställt på att hitta kärleken någon annanstans, nu när han för smak för det hela.
Pojkbandsbonden:
Vi kommer direkt in i situationen att det skall mjölkas. Det är lite tragiskt och vemodigt för det är sista gången det skall mjölkas på denna gård som sedan skall ställa om till köttproduktion istället. Vi får se en tårögd bonde berätta om att han minsann är 4:e generationen men att det med EU bidrag och omställningspengar inte längre lönar sig att mjölka. Vilken tur att tjejerna ändå fick vara med sista gången och tvätta spenar och dricka helt färsk mjölk. Trolltjejen konstaterar att bonden nog kommer klara det bra då han verkar vara typen som går vidare och ser framåt. Men det är ändå lite sorgligt faktiskt. Han kunde ju behålla en eller ett par kor för att mjölka till husbehov kan jag tycka. Men det är tydligen inget val. För övrigt så är pastöriserad mjölk köpt på ICA mycket godare än direkt från kossan.
Nåja, detta klarades av och man gick vidare med dagen. Men det lades mycket fokus på just denna biten. Även här var det val idag och någon skulle få åka hem och det pratades väl lite om vem det skulle bli. Hon jag tycker är lite äcklig och otrevlig var i varje fall övertygad om att det inte skulle bli hon. När Linda kommer för att ta hand om utröstningen står alla i åkern och plockar sten. Det är ju ett arbete så gott som något och inte ens en stadsjänta kan ju fördärva något på det sättet. Hon skickar tjejerna till gården och snackar lite med Bonden. Fram till nu har han varit väldigt neutral och diplomatiskt. Inte visat tjejerna så mycket vad han egentligen vill och tänker och han får lite tips om att det kanske är bra att visa lite mer känslor och vad man tycker, kanske ge en kompling då och då också. Detta tycker han är kloka råd.
Det blir val och trolltjejen blir vald först. Tack och lov. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om hon är söt eller ful, men oerhört charmig är hon. Sedan blir tyvärr den äckliga vald också. Jag anade att det skulle bli så, men jag hade ändå hoppats att jag hade fel. Slutligen står det då mellan den charmiga blonda och den tysta blonda. Den charmiga som suttit tyst bredvid vår bonde tidigare blir vald och får stanna medan den andra får åka hem. Både hon och bonden konstaterar dock att det inte fanns några känslor utan mer möjligen var vänskap dem emellan och då är det ju helt rätt val.
Kvällen slutar med en utflykt till ett ställe med gudomlig utsikt. Sverige är trots allt ett väldigt vackert land även om jag mest tänker på det när jag ser det på TV. Nu skall han gå iväg med den äckliga och det gör han. Han verkar också tänka på allt vad Linda sagt och ger komplimang på komplimang på komplimang och lägger armen runt henne och allt. Det känns lite som ett barn som lärt sig ett nytt ord och hela tiden upprepar det med en dåres envishet för att det skall fastna ordentligt. Hur som helst. Hon verkar nöjd och han också.
Så är det slut för den här veckan.
Som ni hör har det hänt väldigt lite. Det är inga konflikter och inget bråk. Mycket vackra naturbilder och trevlig musik i programmet. Men nu vill jag snart ha lite action också så jag inte alldeles ruttnar.
Men vi får vänta till nästa vecka och hoppas att det händer mer då. I varje fall får vi en glimt av att det kommer rymma massa getter. Jag vet inte om det är riktigt den typen av action jag vill ha. Men då kanske det händer något i varje fall.
God torsdag.
Ändrade planer.
På grund av alldeles för mycket att göra så fick jag ställa in min frånvaro från kontoret och istället för att bli en vis och utbildad man bara fortsätta vara en utpumpad löneslav.
Det skulle dock kunna innebära att jag kan hitta en liten lucka och uppdatera er om bönderna. För igår var det ju dags igen och därför är jag full av nya intryck idag.
Jag lovar dock inget och för övrigt verkar detta bli en ganska trist säsong rent generellt. Men jag skall göra vad jag kan för att upplysa er och lysa upp er tillvaro.
Dock inte just nu.
God torsdag.
Det skulle dock kunna innebära att jag kan hitta en liten lucka och uppdatera er om bönderna. För igår var det ju dags igen och därför är jag full av nya intryck idag.
Jag lovar dock inget och för övrigt verkar detta bli en ganska trist säsong rent generellt. Men jag skall göra vad jag kan för att upplysa er och lysa upp er tillvaro.
Dock inte just nu.
God torsdag.
onsdag 6 november 2013
Tråkiga besked
Jag måste tyvärr meddela att det inte blir någon blogg idag. Imorgon kanske det inte heller blir något då jag upptäckt att jag inte alls skall vara på jobbet imorgon utan iväg på någon form av information/utbildning hela dagen, så det är tveksamt om jag kommer ha möjlighet att uppdatera er då.
Detta betyder att antingen så får jag, direkt efter kvällens höjdpunkt, gå och sätta mig vid datorn och uppdatera er redan ikväll. Alternativt så får ni vänta med bondeinformationen till på fredag.
Jag säger just nu varken bu eller bä utan bara konstaterar att detta kommer hända.
Sammantaget med att det fortsätter att vara sjukt mycket jobb just nu så kanske jag inte ens vågar lova att det blir så utförlig information alls den här veckan.
Det smärtar mig.
Det gör ont ända in i själen att det skall behöva vara såhär.
Men som jag sagt tidigare. Till den dagen någon betalar mig tillräckligt bra för att skriva så är det bara en syssla jag kan ägna mig åt i mån av tid.
För att inte vara ett blogginlägg blev detta dock väldigt långt. Så njut av det istället så hörs vi så fort jag kan samla kraft, tid och inspiration.
God onsdag.
Detta betyder att antingen så får jag, direkt efter kvällens höjdpunkt, gå och sätta mig vid datorn och uppdatera er redan ikväll. Alternativt så får ni vänta med bondeinformationen till på fredag.
Jag säger just nu varken bu eller bä utan bara konstaterar att detta kommer hända.
Sammantaget med att det fortsätter att vara sjukt mycket jobb just nu så kanske jag inte ens vågar lova att det blir så utförlig information alls den här veckan.
Det smärtar mig.
Det gör ont ända in i själen att det skall behöva vara såhär.
Men som jag sagt tidigare. Till den dagen någon betalar mig tillräckligt bra för att skriva så är det bara en syssla jag kan ägna mig åt i mån av tid.
För att inte vara ett blogginlägg blev detta dock väldigt långt. Så njut av det istället så hörs vi så fort jag kan samla kraft, tid och inspiration.
God onsdag.
tisdag 5 november 2013
Huvudet fullt av vattenbufflar....
Det låter kanske som en konstig rubrik.
Jag kan faktiskt hålla med om att den inte låter helt logisk och inte heller speciellt välgenomtänkt. Men det var faktiskt precis vad som hamnade i huvudet på mig.
I brist på idéer och fantasi så tog jag upp ett tomt ark och började fundera på vad jag egentligen ville delge er idag. Jag slöt ögonen för att eventuellt fånga upp någon liten tanke som kunde tänkas fladdra förbi. Men det enda som dök upp var just ordet vattenbuffel.
Jag vet knappt vad en sådan är. Ännu mindre har jag någonting viktigt att säga om dem. Så jag ser det som en ödets nyck och eventuellt ett tecken på att jag faktiskt borde lära mig mer om just dessa djur.
Men det skjuter jag till en annan dag. Istället försöker jag samla lite uppslag genom att läsa "skvallertidningen på nätet" Eller läsa är väl fel. Jag bläddrar igenom för att se om det finns någon rubrik jag fastnar för. Men det verkar mest vara bestialiska mord antingen i Sverige eller Norge. Och som ni alla vet är jag emot denna typ av våld. Till och med så mycket emot att jag just nu inte ens tänker spekulera mer i vad som hänt och varför.
Så jag bläddrar vidare lite och ser äntligen något jag kan sympatisera med, även om det är från en person jag normalt skulle förkasta och kalla för epitet som inte lämpar sig i skrift. Men just detta kan jag sympatisera med.
Vad var det då ?
Jo, Carolina Gynning skall nog vara citerad tror jag. Jag orkar inte läsa artikeln utan väljer att läsa rubriken och hålla med á det grövsta:
"Det är för jävligt att kalla sina barn hen"
Och utan att gå djupare in i diskussionen då alla redan vet vad jag gillar detta begrepp för och av hönshjärnor så passar jag på att önska alla en god tisdag.
På återseende imorgon.
Jag kan faktiskt hålla med om att den inte låter helt logisk och inte heller speciellt välgenomtänkt. Men det var faktiskt precis vad som hamnade i huvudet på mig.
I brist på idéer och fantasi så tog jag upp ett tomt ark och började fundera på vad jag egentligen ville delge er idag. Jag slöt ögonen för att eventuellt fånga upp någon liten tanke som kunde tänkas fladdra förbi. Men det enda som dök upp var just ordet vattenbuffel.
Jag vet knappt vad en sådan är. Ännu mindre har jag någonting viktigt att säga om dem. Så jag ser det som en ödets nyck och eventuellt ett tecken på att jag faktiskt borde lära mig mer om just dessa djur.
Men det skjuter jag till en annan dag. Istället försöker jag samla lite uppslag genom att läsa "skvallertidningen på nätet" Eller läsa är väl fel. Jag bläddrar igenom för att se om det finns någon rubrik jag fastnar för. Men det verkar mest vara bestialiska mord antingen i Sverige eller Norge. Och som ni alla vet är jag emot denna typ av våld. Till och med så mycket emot att jag just nu inte ens tänker spekulera mer i vad som hänt och varför.
Så jag bläddrar vidare lite och ser äntligen något jag kan sympatisera med, även om det är från en person jag normalt skulle förkasta och kalla för epitet som inte lämpar sig i skrift. Men just detta kan jag sympatisera med.
Vad var det då ?
Jo, Carolina Gynning skall nog vara citerad tror jag. Jag orkar inte läsa artikeln utan väljer att läsa rubriken och hålla med á det grövsta:
"Det är för jävligt att kalla sina barn hen"
Och utan att gå djupare in i diskussionen då alla redan vet vad jag gillar detta begrepp för och av hönshjärnor så passar jag på att önska alla en god tisdag.
På återseende imorgon.
måndag 4 november 2013
Lång dags färd mot natt.
Egentligen var det väl mer lång dags färd mot hemmet igår.
Jag tillbringade större delen av dagen med att färdas mellan västkusten och hemmet.
Jag vet inte riktigt vad som hände, men folk verkar ha oerhört svårt att förstå det här med högertrafik. Bara för att man ser en långtradare eller buss ett par hundra meter längre fram så KAN man faktiskt gå in i högerfilen och släppa förbi de som vill köra fortare.
Men icke de helgbilister som fanns på vägarna igår.
Som iglar bevakade de sina platser så långt till vänster de kunde komma.
Dessutom regnade det ganska friskt större delen av resan. Allt detta tillsammans gjorde gårdagen till en lång, tämligen obehaglig bilresa. I ärlighetens namn gick det bra till Jönköping ungefär. Där kom regnet. Det flöt dock fortfarande relativt bra och jag kunde blåsa på i behaglig fart.
Men från Linköping någonstans var det ett elände. Sedan höll det på hela vägen till Stockholm.
Idioter till bilister borde förbjudas.
Så även den bilist som i morse kastade sig in precis framför mig och tvärnitade utan att det var något i vägen. Det gick bra, men det fanns ingen som helst anledning till denna manöver mer än att vederbörande kanske anade att min fil gick lite, lite fortare än den andra.
Ja - Jag tutade.
Ja - Jag blinkade.
Men denna Subaru körd av en kvinna i medelåldern bör ni ändå akta er för. En blåaktig bil var det. Ingen kombi utan sedan.
Så. Det var lite trafikgnäll som sig bör en måndag.
God måndag.
Jag tillbringade större delen av dagen med att färdas mellan västkusten och hemmet.
Jag vet inte riktigt vad som hände, men folk verkar ha oerhört svårt att förstå det här med högertrafik. Bara för att man ser en långtradare eller buss ett par hundra meter längre fram så KAN man faktiskt gå in i högerfilen och släppa förbi de som vill köra fortare.
Men icke de helgbilister som fanns på vägarna igår.
Som iglar bevakade de sina platser så långt till vänster de kunde komma.
Dessutom regnade det ganska friskt större delen av resan. Allt detta tillsammans gjorde gårdagen till en lång, tämligen obehaglig bilresa. I ärlighetens namn gick det bra till Jönköping ungefär. Där kom regnet. Det flöt dock fortfarande relativt bra och jag kunde blåsa på i behaglig fart.
Men från Linköping någonstans var det ett elände. Sedan höll det på hela vägen till Stockholm.
Idioter till bilister borde förbjudas.
Så även den bilist som i morse kastade sig in precis framför mig och tvärnitade utan att det var något i vägen. Det gick bra, men det fanns ingen som helst anledning till denna manöver mer än att vederbörande kanske anade att min fil gick lite, lite fortare än den andra.
Ja - Jag tutade.
Ja - Jag blinkade.
Men denna Subaru körd av en kvinna i medelåldern bör ni ändå akta er för. En blåaktig bil var det. Ingen kombi utan sedan.
Så. Det var lite trafikgnäll som sig bör en måndag.
God måndag.
fredag 1 november 2013
Ett obehagligt beslut.
Jag är inte bra på beslut när det gäller mig själv.
Gäller det jobb kan jag lätt bestämma att nu gör vi såhär och sedan förhoppningsvis få med mig andra som tycker att det är skönt att jag bestämmer. För det är förvånande hur svårt det kan vara för vissa att fatta beslut när det gäller jobb. Men där har jag inga problem.
När det kommer till beslut om mig själv är det dock svårare. Jag kan gå och älta fram och tillbaka. Väga för och emot i all evighet. Ibland kommer jag inte ens fram till något beslut alls utan låter bara allt rinna ut i sanden utan att ha bestämt något alls och hoppas att det blir bra av sig själv.
Oftast blir det ju faktiskt i varje fall okej. Det kanske inte är så att man alltid måste fatta ett beslut i egentlig mening. Mycket är ju trots allt obefintliga beslut som man omedvetet fattar. Man säger ju indirekt ja eller nej till i princip allting hela tiden. Bara beslutet att gå och hämta en kopp kaffe förutsätter ju att man frågar sig: Vill jag ha kaffe ? Orkar jag gå och hämta en just nu ? Skall jag vänta en stund ?
Så det finns ju egentligen ingenting jag gör, tänker eller säger som inte föregås av någon sorts beslut. Det är väl egentligen bara när det poppar upp dåliga ordvitsar som jag aldrig tänker innan, för de kommer bara uthoppande utan att jag har någon som helst möjlighet att hindra dem. Men det har jag ju nämnt tidigare.
Nu fick jag i varje fall information igår som gjorde att jag kände mig tvungen att fatta ett beslut. Egentligen hade jag redan för längesedan bestämt mig att om detta läge uppstod skulle jag handla på ett visst sätt. Men samtidigt hade jag en förhoppning om att det aldrig skulle behöva bli aktuellt. Det fanns en rad faktorer som pekade på att jag skulle slippa tänka i dessa banor.
Men icke. Det sket sig. Och jag har bestämt mig. Lite tragiskt men samtidigt så måste man faktiskt stå för vad man tycker och sätta ned foten.
Och ibland måste man faktiskt gå vidare också, i varje fall temporärt.
Det här var ju inte så upplyftande som fredagsblogg. Men jag kan ju muntra upp det hela lite genom att ändå säga att jag njuter av fredagen. Det är mindre än en vecka till bonde söker fru och dessutom är det halvdag idag.
Så livet är inte så dumt.
God fredag.
Gäller det jobb kan jag lätt bestämma att nu gör vi såhär och sedan förhoppningsvis få med mig andra som tycker att det är skönt att jag bestämmer. För det är förvånande hur svårt det kan vara för vissa att fatta beslut när det gäller jobb. Men där har jag inga problem.
När det kommer till beslut om mig själv är det dock svårare. Jag kan gå och älta fram och tillbaka. Väga för och emot i all evighet. Ibland kommer jag inte ens fram till något beslut alls utan låter bara allt rinna ut i sanden utan att ha bestämt något alls och hoppas att det blir bra av sig själv.
Oftast blir det ju faktiskt i varje fall okej. Det kanske inte är så att man alltid måste fatta ett beslut i egentlig mening. Mycket är ju trots allt obefintliga beslut som man omedvetet fattar. Man säger ju indirekt ja eller nej till i princip allting hela tiden. Bara beslutet att gå och hämta en kopp kaffe förutsätter ju att man frågar sig: Vill jag ha kaffe ? Orkar jag gå och hämta en just nu ? Skall jag vänta en stund ?
Så det finns ju egentligen ingenting jag gör, tänker eller säger som inte föregås av någon sorts beslut. Det är väl egentligen bara när det poppar upp dåliga ordvitsar som jag aldrig tänker innan, för de kommer bara uthoppande utan att jag har någon som helst möjlighet att hindra dem. Men det har jag ju nämnt tidigare.
Nu fick jag i varje fall information igår som gjorde att jag kände mig tvungen att fatta ett beslut. Egentligen hade jag redan för längesedan bestämt mig att om detta läge uppstod skulle jag handla på ett visst sätt. Men samtidigt hade jag en förhoppning om att det aldrig skulle behöva bli aktuellt. Det fanns en rad faktorer som pekade på att jag skulle slippa tänka i dessa banor.
Men icke. Det sket sig. Och jag har bestämt mig. Lite tragiskt men samtidigt så måste man faktiskt stå för vad man tycker och sätta ned foten.
Och ibland måste man faktiskt gå vidare också, i varje fall temporärt.
Det här var ju inte så upplyftande som fredagsblogg. Men jag kan ju muntra upp det hela lite genom att ändå säga att jag njuter av fredagen. Det är mindre än en vecka till bonde söker fru och dessutom är det halvdag idag.
Så livet är inte så dumt.
God fredag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)