Ett obehagligt beslut.

Jag är inte bra på beslut när det gäller mig själv.

Gäller det jobb kan jag lätt bestämma att nu gör vi såhär och sedan förhoppningsvis få med mig andra som tycker att det är skönt att jag bestämmer. För det är förvånande hur svårt det kan vara för vissa att fatta beslut när det gäller jobb. Men där har jag inga problem.

När det kommer till beslut om mig själv är det dock svårare. Jag kan gå och älta fram och tillbaka. Väga för och emot i all evighet. Ibland kommer jag inte ens fram till något beslut alls utan låter bara allt rinna ut i sanden utan att ha bestämt något alls och hoppas att det blir bra av sig själv.

Oftast blir det ju faktiskt i varje fall okej. Det kanske inte är så att man alltid måste fatta ett beslut i egentlig mening. Mycket är ju trots allt obefintliga beslut som man omedvetet fattar. Man säger ju indirekt ja eller nej till i princip allting hela tiden. Bara beslutet att gå och hämta en kopp kaffe förutsätter ju att man frågar sig: Vill jag ha kaffe ? Orkar jag gå och hämta en just nu ? Skall jag vänta en stund ?

Så det finns ju egentligen ingenting jag gör, tänker eller säger som inte föregås av någon sorts beslut. Det är väl egentligen bara när det poppar upp dåliga ordvitsar som jag aldrig tänker innan, för de kommer bara uthoppande utan att jag har någon som helst möjlighet att hindra dem. Men det har jag ju nämnt tidigare.

Nu fick jag i varje fall information igår som gjorde att jag kände mig tvungen att fatta ett beslut. Egentligen hade jag redan för längesedan bestämt mig att om detta läge uppstod skulle jag handla på ett visst sätt. Men samtidigt hade jag en förhoppning om att det aldrig skulle behöva bli aktuellt. Det fanns en rad faktorer som pekade på att jag skulle slippa tänka i dessa banor.

Men icke. Det sket sig. Och jag har bestämt mig. Lite tragiskt men samtidigt så måste man faktiskt stå för vad man tycker och sätta ned foten.

Och ibland måste man faktiskt gå vidare också, i varje fall temporärt.

Det här var ju inte så upplyftande som fredagsblogg. Men jag kan ju muntra upp det hela lite genom att ändå säga att jag njuter av fredagen. Det är mindre än en vecka till bonde söker fru och dessutom är det halvdag idag.

Så livet är inte så dumt.

God fredag.