Antagligen är det inte företeelser i sig jag skall rasa emot utan "skvallertidningen på nätet" som troligtvis har förvrängt och förvärrat som vanligt. Jag fattar egentligen inte varför jag läser den och att den skall anses som en samhällskritisk funktion som inte får ligga nere är i mina ögon egentligen skrattretande då det är ganska usel journalistik och mer skvaller än nyheter.
Men om vi nu skall förutsätta att det som står är rätt så skall jag rasa lite.
Jag börjar faktiskt med att rasa mot skvallerblaskan som idag slår upp stort att poliser åker gratis i kollektivtrafiken på sina tjänstekort även utanför arbetstid.
Ja ? Vi har poliser som gör ett hårt jobb är dåligt betalda och om de faktiskt utnyttjar situationen lite och slipper slänga ut massa hundralappar på att åka kommunalt så tycker jag faktiskt inte det är mer än rätt. Det drabbar minsann övriga skattebetalarna slår tidningen fast. Ja, jag är en av dessa skattebetalare som blir drabbad, men jag kunde inte bry mig mindre utan kan istället tycka att det är bra att poliserna är mänskliga och faktiskt får någonting lite extra för sitt slit och sin utsatta situation.
Men hur skulle det gå om alla utnyttjade situationer sådär ?
Tja, jag tror många gör det och att det går alldeles utmärkt. Jag uppmanar absolut inte till bedrägeri, skatteflykt eller stöld. Men om man har rätt att åka gratis när man jobbar så kan jag känna att de faktiskt borde kunna åka till och från sin yrkesutövning också utan att det skall slås upp och kallas för diverse fula saker.
Finns det inte viktigare saker att granska för tidningen än det här så blir jag orolig på att man lägger resurser på alldeles fel saker och dessutom vänder människor som inte förstår bättre mot polisen.
Det var det första. Nu har jag rasat lite.
Nästa sak jag läser är om några afrikanska forskare som förkastar Bob Geldoff och hans försök att hjälpa till med sin "Do they know its christmas".
Detta är minsann kränkande och förnedrande. Bob ser sig själv som en Jesusfigur och underskattar afrikanerna när han i texten ifrågasätter om de vet att det är jul.
Som argument används att det i Nigeria finns fler kristna än i Storbrittanien och vad det nu var.
Ja, men frågan är om de svältande afrikanerna på 80-talet som satt och hålhögt svalt, inte hade vatten, inte mat och inte kläder var medvetna om att det var jul ? Frågan är om de skulle bry sig om det var jul eller inte. Och framför allt skulle de bry sig om att man ifrågasatte att de visste det eller inte om det ledde till extra pengar som kunde hjälpa dem ifrån svält ?
Samma sak nu när det skall samlas in pengar mot Ebola. Om någon ligger och kräks blod så är frågan om han/hon tycker det är så illa att någon ifrågasätter vetskapen om att det är jul att man förkastar extra pengar till vård och forskning ?
Nej, om uttalandet är sant så är det totalt idiotiskt. En textrad i en låt som är gjord för en god sak skall förkasta hela idén.
Vi kan väl strypa allt bistånd och all hjälp till Afrika och bara se hur de svälter ihjäl och dör av ebola. Vi isolerar dem helt dessutom så de inte kan flyga hit och smitta oss. Hur bra rimmar det med idén att vi faktiskt skall försöka hjälpa till. Dessutom så är jag en förespråkare av bistånd på plats istället för att de som faktiskt minst behöver det skall fly hit medan de som verkligen behöver det fortsätter svälta på plats. Eller kräkas ihjäl sig, eller vad de nu gör.
Nej. Idioti är vad det är.
Nu har jag rasat klart för idag och jag kan konstatera att jag låter både politiskt korrekt och inkorrekt i det här inlägget. Så nu får ni välja själva hur ni vill tolka mig.
God onsdag.
onsdag 19 november 2014
måndag 10 november 2014
Att skutta med ett skratt ur sin säng....
Det är inte ofta man känner sig som Rönnerdahl när man vaknar. Ibland önskar jag att man kunde ta just detta skutt, skrattande och virvla sina lurviga ben lite halvvilt innan man tar tag i dagen.
Nu har jag ingen vit skjorta att sova i. Jag tycker det ser så mysigt ut med både nattskjorta och flanellpyjamas, men då jag är en varmblodig människa som dessutom har en tendens att snurra som en mindre helikopter när jag sover så blir det inget bra om jag ikläder mig massa textilier när jag skall sova. Ett täcke är fullt tillräckligt även om det för det mesta ligger hopknölat någonstans i sängen och inte där jag befinner mig.
Nåja, nog om mina sovvanor.
Jag kan väl inte påstå att jag skuttade upp idag heller, men efter en helg när jag sovit, sovit och så vilat lite emellanåt också så var jag faktiskt tämligen pigg när klockan ringde i morse.
Dock så skuttade jag inte direkt upp då jag verkar ha drabbats av en hälsporre eller något eländigt vilket gör att jag helst inte skuttar alls på min vänstra fot.
Men OM jag inte hade haft denna lilla onda sak i foten så hade jag nästan kunnat tänka mig att skutta lite.
Så idag kan ni få kalla mig Rönnerdahl och se mig skutta runt över ängarna.
Om det bara vore sommar, om jag bara vore ledig, om jag bara hade en nattskjorta och slutligen, om bara min fot fungerat fullt ut.
Men om man bortser från alla dessa OM så är jag idag en skuttig Taubefigur.
I verkligheten en ganska skruttig Taubefigur.
God måndag.
Nu har jag ingen vit skjorta att sova i. Jag tycker det ser så mysigt ut med både nattskjorta och flanellpyjamas, men då jag är en varmblodig människa som dessutom har en tendens att snurra som en mindre helikopter när jag sover så blir det inget bra om jag ikläder mig massa textilier när jag skall sova. Ett täcke är fullt tillräckligt även om det för det mesta ligger hopknölat någonstans i sängen och inte där jag befinner mig.
Nåja, nog om mina sovvanor.
Jag kan väl inte påstå att jag skuttade upp idag heller, men efter en helg när jag sovit, sovit och så vilat lite emellanåt också så var jag faktiskt tämligen pigg när klockan ringde i morse.
Dock så skuttade jag inte direkt upp då jag verkar ha drabbats av en hälsporre eller något eländigt vilket gör att jag helst inte skuttar alls på min vänstra fot.
Men OM jag inte hade haft denna lilla onda sak i foten så hade jag nästan kunnat tänka mig att skutta lite.
Så idag kan ni få kalla mig Rönnerdahl och se mig skutta runt över ängarna.
Om det bara vore sommar, om jag bara vore ledig, om jag bara hade en nattskjorta och slutligen, om bara min fot fungerat fullt ut.
Men om man bortser från alla dessa OM så är jag idag en skuttig Taubefigur.
I verkligheten en ganska skruttig Taubefigur.
God måndag.
torsdag 6 november 2014
Katastrof i bondeland...
Vad är det som händer egentligen ?
Igår var det onsdag och då är det ju Bonde söker fru som ni alla känner till vid det här laget. Naturligtvis satt jag bänkad vid TVn och väntade på att det skulle börja hända något.
Och hända gjorde det. Inte något roligt, inte något spännande och inga direkta konflikter, men däremot verkar det gå någon slags infektion bland årets tjejer att de ger upp direkt och åker hem.
Igår lämnade ännu en tjej Broilerbonden. Ingen katastrof då det egentligen var den som man fått minst känsla för. Men självklart är det ett nederlag. Han har ju ändå satsat på personen, men det är klart. Finns det inga känslor och man inte tror att det kan uppstå några heller så är det väl lika bra att ge upp direkt och istället ge de andra möjligheten.
De två som nu är kvar verkar dock intresserade och vi får väl se vad som händer.
Sedan blev även Casanovabonden lämnad av en av sina tjejer. Han skulle precis göra ett val när Linda frågar om någon har något att säga och då är det en som säger att hon tänker åka hem. Han slapp ju genom detta göra ett val. Men här tycker jag det var synd då hon dessutom var den tjej som jag uppfattade som trevligast och mest jordnära. Kanske för att hon var lite äldre än de andra.
Nåja, synd var det och detta innebär att nu har alltså 3 tjejer valt att lämna programmet och bara två blivit bortvalda. Det går åt helt fel håll i år.
Men det är som det är. I tjuvtitten inför nästa vecka så verkar det också bli lite tjafs och bråk då. Antagligen är det ingenting utan bara någon TV4 klipper ihop för att få folk nyfikna.
Men den som lever får se.
Med detta önskar jag en god torsdag.
Igår var det onsdag och då är det ju Bonde söker fru som ni alla känner till vid det här laget. Naturligtvis satt jag bänkad vid TVn och väntade på att det skulle börja hända något.
Och hända gjorde det. Inte något roligt, inte något spännande och inga direkta konflikter, men däremot verkar det gå någon slags infektion bland årets tjejer att de ger upp direkt och åker hem.
Igår lämnade ännu en tjej Broilerbonden. Ingen katastrof då det egentligen var den som man fått minst känsla för. Men självklart är det ett nederlag. Han har ju ändå satsat på personen, men det är klart. Finns det inga känslor och man inte tror att det kan uppstå några heller så är det väl lika bra att ge upp direkt och istället ge de andra möjligheten.
De två som nu är kvar verkar dock intresserade och vi får väl se vad som händer.
Sedan blev även Casanovabonden lämnad av en av sina tjejer. Han skulle precis göra ett val när Linda frågar om någon har något att säga och då är det en som säger att hon tänker åka hem. Han slapp ju genom detta göra ett val. Men här tycker jag det var synd då hon dessutom var den tjej som jag uppfattade som trevligast och mest jordnära. Kanske för att hon var lite äldre än de andra.
Nåja, synd var det och detta innebär att nu har alltså 3 tjejer valt att lämna programmet och bara två blivit bortvalda. Det går åt helt fel håll i år.
Men det är som det är. I tjuvtitten inför nästa vecka så verkar det också bli lite tjafs och bråk då. Antagligen är det ingenting utan bara någon TV4 klipper ihop för att få folk nyfikna.
Men den som lever får se.
Med detta önskar jag en god torsdag.
torsdag 30 oktober 2014
Snygg vändning.
Jag vet att jag inte orkat köra hela analysen av Bonde söker fru den här säsongen. Eller egentligen är det en kombination av att jag inte hunnit och inte orkat. Detta med en smula bristande inspiration och en säsong som gjort att jag inte heller känt mig tvungen att göra det har väl lagt sitt till.
Men nu har jag ändå några kommentarer att göra gällande gårdagens avsnitt. Såg ni det inte så rekommenderar jag er att se ikapp det på webben eller liknande då det faktiskt ändå för första gången hettade till lite.
Skall ni göra det så rekommenderar jag dock att ni slutar läsa nu och kommer tillbaka när ni har sett avsnittet. Annars är det risken att ni tycker att jag förstör upplevelsen för er. Eller spoilar kanske man skall säga när det gäller TV och film.
Nåja. Två saker. Bondehulken.... Den stora kroppsbyggarbonden som verkar ägna mer tid i sitt gym än med djuren kom igårdagens avsnitt för att väcka sina tjejer iklädd endast ett par små turkosa kalsonger. (Han skyller på att han svettas mycket) men jag tror det fanns en helt annan avsikt bakom. Att få visa upp sin kropp verkar vara hans primära syfte med att vara med i TV och då är den ändå inte speciellt rolig. Mycket muskler ja, men inte alls snygg. Nu är kanske inte jag rätt människa att bedöma det, men för att tolka kommentaren från hustrun i soffan bredvid så: Visst han har mycket muskler, men han är ju småfet också.... så har han inte så snygg kropp och då skall vi ändå komma ihåg att lite fett är inget som skrämmer hustrun :-)
Nåja, han kom där i sina kalsonger och väckte tjejerna. Sedan när de satt och åt frukost så drack han sin dagliga bananshake. 15 bananer körda i en mixer.
Efter det så valde en av tjejerna att självmant lämna gården. Vilket som var mest avtändande av små turkosa kalsonger eller en mixer full med bananer förtäljer inte historien. Men jag är övertygad om att båda sakerna spelade in.
Dock innebär detta att bonden slipper göra ett val i nästa avsnitt, men han såg faktiskt orolig ut över att även de andra skulle vilja fly. Så nu kanske vi slipper denna typ av uppvisningar framöver.
Men egentligen var det inte detta som var min primära tanke när jag skrev rubriken. Istället går vi då raskt vidare till västkustbonden som är lite av en casanova och väldigt förtjust i tjejer. Det är absolut inget fel med det. I början tyckte jag han uttryckte sig lite plumpt, men när man nu sett honom ett tag så kan jag konstatera att visst, ibland låter det lite illa, men det känns som om det är med glimten i ögat och att han verkligen njuter av situationen och det kanske man kan förstå att som singel få hem 4 tjejer som man fått välja ut bland flera hundra.
Nåja, kvällen innan gårdagens avsnitt hade han lyckats hångla med två av tjejerna (som han trodde i smyg). Nu visade det sig att det inte alls var så mycket i smyg för en av de andra tjejerna hade fått syn på dem genom ett fönster och raskt sprungit och skvallrat för de andra. Nåja, han hade alltså inte hållt på med båda samtidigt, men hon hade sett en av dem och den andra hade då berättat att han varit på henne också.
Det hade visst förekommit lite alkohol och i den situationen han är där han faktiskt ändå skall lära känna tjejerna på olika sätt så kan jag om inte försvara så ändå förstå hur han tänker.
Nå, dagen efter - alltså i gårdagens avsnitt så väljer tjejen som sett honom och tidigare i avsnittet förfasat sig över det hela, att konfrontera honom med vad han sett. Först blir han lite obekväm men verkar ändå inte riktigt ångra det hela.
Men sedan kommer det. Den snygga vändningen. Han börjar prata om hon som nu konfronterar honom har varit lite tyst sedan de kom till gården. Hon berättar någon historia om dåligt självförtroende, och han lägger upp det hela som att hon minsann var hans favorit under speeddejten. Att hon direkt hon gått ut skrivit Nummer 1 i sina anteckningar osv...
Man ser direkt att den gick hem, hon smälter förstås och så känns det som om allt hånglande är glömt och hon börjar tindra med ögonen.
Det var en riktigt snygg vändning faktiskt. Ett riktigt praktexempel på hur man kan vända situationen till sin fördel.
Helt klart gårdagens höjdpunkt.
Sådär. Nu har ni ändå fått en snabb inblick i bönderna. Men jag kommer nog inte göra till en vana att berätta allt i framtiden så det är bäst ni tittar själv. Men sådana här små guldkorn kommer jag naturligtvis inte att kunna låta bli att delge er.
Och med detta önskar jag er alla en
God torsdag.
Men nu har jag ändå några kommentarer att göra gällande gårdagens avsnitt. Såg ni det inte så rekommenderar jag er att se ikapp det på webben eller liknande då det faktiskt ändå för första gången hettade till lite.
Skall ni göra det så rekommenderar jag dock att ni slutar läsa nu och kommer tillbaka när ni har sett avsnittet. Annars är det risken att ni tycker att jag förstör upplevelsen för er. Eller spoilar kanske man skall säga när det gäller TV och film.
Nåja. Två saker. Bondehulken.... Den stora kroppsbyggarbonden som verkar ägna mer tid i sitt gym än med djuren kom igårdagens avsnitt för att väcka sina tjejer iklädd endast ett par små turkosa kalsonger. (Han skyller på att han svettas mycket) men jag tror det fanns en helt annan avsikt bakom. Att få visa upp sin kropp verkar vara hans primära syfte med att vara med i TV och då är den ändå inte speciellt rolig. Mycket muskler ja, men inte alls snygg. Nu är kanske inte jag rätt människa att bedöma det, men för att tolka kommentaren från hustrun i soffan bredvid så: Visst han har mycket muskler, men han är ju småfet också.... så har han inte så snygg kropp och då skall vi ändå komma ihåg att lite fett är inget som skrämmer hustrun :-)
Nåja, han kom där i sina kalsonger och väckte tjejerna. Sedan när de satt och åt frukost så drack han sin dagliga bananshake. 15 bananer körda i en mixer.
Efter det så valde en av tjejerna att självmant lämna gården. Vilket som var mest avtändande av små turkosa kalsonger eller en mixer full med bananer förtäljer inte historien. Men jag är övertygad om att båda sakerna spelade in.
Dock innebär detta att bonden slipper göra ett val i nästa avsnitt, men han såg faktiskt orolig ut över att även de andra skulle vilja fly. Så nu kanske vi slipper denna typ av uppvisningar framöver.
Men egentligen var det inte detta som var min primära tanke när jag skrev rubriken. Istället går vi då raskt vidare till västkustbonden som är lite av en casanova och väldigt förtjust i tjejer. Det är absolut inget fel med det. I början tyckte jag han uttryckte sig lite plumpt, men när man nu sett honom ett tag så kan jag konstatera att visst, ibland låter det lite illa, men det känns som om det är med glimten i ögat och att han verkligen njuter av situationen och det kanske man kan förstå att som singel få hem 4 tjejer som man fått välja ut bland flera hundra.
Nåja, kvällen innan gårdagens avsnitt hade han lyckats hångla med två av tjejerna (som han trodde i smyg). Nu visade det sig att det inte alls var så mycket i smyg för en av de andra tjejerna hade fått syn på dem genom ett fönster och raskt sprungit och skvallrat för de andra. Nåja, han hade alltså inte hållt på med båda samtidigt, men hon hade sett en av dem och den andra hade då berättat att han varit på henne också.
Det hade visst förekommit lite alkohol och i den situationen han är där han faktiskt ändå skall lära känna tjejerna på olika sätt så kan jag om inte försvara så ändå förstå hur han tänker.
Nå, dagen efter - alltså i gårdagens avsnitt så väljer tjejen som sett honom och tidigare i avsnittet förfasat sig över det hela, att konfrontera honom med vad han sett. Först blir han lite obekväm men verkar ändå inte riktigt ångra det hela.
Men sedan kommer det. Den snygga vändningen. Han börjar prata om hon som nu konfronterar honom har varit lite tyst sedan de kom till gården. Hon berättar någon historia om dåligt självförtroende, och han lägger upp det hela som att hon minsann var hans favorit under speeddejten. Att hon direkt hon gått ut skrivit Nummer 1 i sina anteckningar osv...
Man ser direkt att den gick hem, hon smälter förstås och så känns det som om allt hånglande är glömt och hon börjar tindra med ögonen.
Det var en riktigt snygg vändning faktiskt. Ett riktigt praktexempel på hur man kan vända situationen till sin fördel.
Helt klart gårdagens höjdpunkt.
Sådär. Nu har ni ändå fått en snabb inblick i bönderna. Men jag kommer nog inte göra till en vana att berätta allt i framtiden så det är bäst ni tittar själv. Men sådana här små guldkorn kommer jag naturligtvis inte att kunna låta bli att delge er.
Och med detta önskar jag er alla en
God torsdag.
fredag 24 oktober 2014
En tanke...
Tänk er att ni ligger i en stor, mjuk säng. Du har lite mjuk musik på i bakgrunden och där ligger du och mår allmänt bra.
Helt plötsligt knackar det på dörren till rummet du ligger i och någon ropar halvt hysteriskt att du måste hoppa ut genom fönstret. Det går ett rykte om att det brinner.
Nej, det brinner verkligen inte. Men ryktet går och då kanske det faktiskt är bäst att du hoppar ut. Rösten på andra sidan dörren ropar att du har tur. Precis under ditt fönster har det nämligen byggts en pool så det är bara att ta klivet ut och så kommer allt bli bra. Oavsett hur bra du har det nu så kommer det vara säkrare att hoppa.
Hoppar du ?
Om du hoppar och sedan upptäcker att det visserligen finns en pool, men att vatten är inget man har tänkt på att fylla den med ? Vad gör du då ?
Vad skall jag säga. Det här är min bild av valrörelsen och valet.
Det går åt pepparn och inte ett löfte hålls. Dessutom är det fullständigt inkompetenta människor som skall styra.
Nu låter jag bli att hetsa upp mig mer över det och hoppas på omval.
Jag vill också passa på att be lite om ursäkt för att det inte blivit något bondebloggande i år. Jag tittar givetvis på programmet och uppskattar det. Men tid till att hinna skriva något har jag faktiskt inte haft och inte direkt mycket inspriation heller.
Vi får se om det ordnar upp sig. Men så länge önskar jag er alla
God fredag och trevlig helg.
Helt plötsligt knackar det på dörren till rummet du ligger i och någon ropar halvt hysteriskt att du måste hoppa ut genom fönstret. Det går ett rykte om att det brinner.
Nej, det brinner verkligen inte. Men ryktet går och då kanske det faktiskt är bäst att du hoppar ut. Rösten på andra sidan dörren ropar att du har tur. Precis under ditt fönster har det nämligen byggts en pool så det är bara att ta klivet ut och så kommer allt bli bra. Oavsett hur bra du har det nu så kommer det vara säkrare att hoppa.
Hoppar du ?
Om du hoppar och sedan upptäcker att det visserligen finns en pool, men att vatten är inget man har tänkt på att fylla den med ? Vad gör du då ?
Vad skall jag säga. Det här är min bild av valrörelsen och valet.
Det går åt pepparn och inte ett löfte hålls. Dessutom är det fullständigt inkompetenta människor som skall styra.
Nu låter jag bli att hetsa upp mig mer över det och hoppas på omval.
Jag vill också passa på att be lite om ursäkt för att det inte blivit något bondebloggande i år. Jag tittar givetvis på programmet och uppskattar det. Men tid till att hinna skriva något har jag faktiskt inte haft och inte direkt mycket inspriation heller.
Vi får se om det ordnar upp sig. Men så länge önskar jag er alla
God fredag och trevlig helg.
torsdag 25 september 2014
Välkommen kära höst.
Ja, jag är en konstig människa som faktiskt gillar när det blåser och regnar från sidan. Men det var faktiskt inte det jag tänkte på i första hand just nu. Men hösten är här och ni vet ju vad det innebär.
NYA AVSNITT AV BONDE SÖKER FRU!!!
Igår började höstens säsong och naturligtvis satt jag bänkad vid TVn för att få se hur det går i år. Vilka skall följas under sommaren och vilka har i mina ögon chans att bli lyckliga med någon.
Egentligen är det alldeles för tidigt att spekulera i om det kommer att finnas kärlek i år. Någon bonde och någon form av kärlek är jag ganska säker på att vi får se men som helhet ?
Nej, men jag skall redovisa lite om årets bönder. Nu är det ju 8 stycken initialt, varav vi kommer få följa 4 under hösten. Vilka som väljs ut och på vilket sätt vet jag inte. Men i år hade man helt tydligt bestämt sig för att undvika minoriteter, vilket innebar att varken den enda kvinnan eller bögen kommer att följas under höstens program. Det kan man tycka vad man vill om. Men båda dessa två framstod som varma och trevliga personer som, i varje fall jag, hade kunnat uppskatta att få se lite mer av. Men antagligen fick de väl för få brev eller något sådant.
Men vi gör som vanligt och börjar från början. Tar dem bonde för bonde och så får vi se var vi landar.
Då börjar vi med den Slemmige Casanovabonden:
En kille någonstans mellan 25 och 30 boendes på västkusten. Mitt första och igår även andra intryck av honom är just att han är lite slemmig och fokuserar väldigt mycket på utseendet på tjejerna. Han försöker naturligtvis släta över det lite med att tala om att personligheten också är viktig, men samtidigt så ser man hur det lyser i ögonen på honom när det kommer någon liten tjej som ser bra ut. Men vi får se hur det utvecklar sig. Han kan ju visa sig vara något helt annat men som döljer sig bakom en mask. Han fick hur som helst absolut mest brev igår och kommer naturligtvis att bli följd. Så vi får lära känna honom bättre under hösten.
Bodybuilderbonden:
En gigantisk bonde som verkar ha större intresse av att leka i sitt gym än att hålla på med odling eller djur. I varje fall är det bilden som ges av honom under både introduktionen samt i gårdagens avsnitt när han får sina brev. Dock verkar han vara en sympatisk kille. Ger ett mycket pålitligare intryck än casanovabonden ovan. Vi skall även följa denna bonde under hösten så får vi väl se huruvida första intrycket är korrekt i detta fall eller om jag har helt fel.
Sedan har vi den kvinnliga bonden:
Hon får inte vara med och fick inte speciellt många brev heller. När det gäller bönder verkar kvinnor vara betydligt mer desperata än män. Det skulle också kunna bero på att hon är lite äldre. Men hon har glada ögon och ett smittande skratt. Men det är säkert att män 60+ inte riktigt är målgruppen för programmet och att de därför inte fått möjlighet att faktiskt bli nyfikna på henne. Så det här är nog sista gången hon omnämns i bloggen.
Den bohuslänske oskulden:
En man på drygt 50 med riktiga bohuslänska Iiiii och som säger sig inte veta om han någonsin varit kär. Han har inte haft tid med kvinnor eftersom han tagit hand om sina gamla släktingar. Han får hur som helst en stor bunt brev och skall bli följd under sommaren. Jag kan tänka mig att det kommer att bli lite tafatt här, men man vet ju aldrig. Pinsamma tystnader brukar ju alltid uppstå oavsett hur sociala och trevliga bönderna verkar. Under själva speeddejtandet alltså.
Det var förstsa hälften av bönderna. Och för att göra det lite mer spännande så tänkte jag spara den andra halvan till imorgon.
Jag vet ju att jag har svårt att komma till skott och uppdatera här om jag inte har något vettigt, som bönder, att skriva om. Men imorgon får ni alltså upplösningen och lite analyser av de resterande 4 bönderna samt kanske även lite annat smått och gott. Vem vet.
Så tills vidare önskar jag er alla en
God torsdag.
NYA AVSNITT AV BONDE SÖKER FRU!!!
Igår började höstens säsong och naturligtvis satt jag bänkad vid TVn för att få se hur det går i år. Vilka skall följas under sommaren och vilka har i mina ögon chans att bli lyckliga med någon.
Egentligen är det alldeles för tidigt att spekulera i om det kommer att finnas kärlek i år. Någon bonde och någon form av kärlek är jag ganska säker på att vi får se men som helhet ?
Nej, men jag skall redovisa lite om årets bönder. Nu är det ju 8 stycken initialt, varav vi kommer få följa 4 under hösten. Vilka som väljs ut och på vilket sätt vet jag inte. Men i år hade man helt tydligt bestämt sig för att undvika minoriteter, vilket innebar att varken den enda kvinnan eller bögen kommer att följas under höstens program. Det kan man tycka vad man vill om. Men båda dessa två framstod som varma och trevliga personer som, i varje fall jag, hade kunnat uppskatta att få se lite mer av. Men antagligen fick de väl för få brev eller något sådant.
Men vi gör som vanligt och börjar från början. Tar dem bonde för bonde och så får vi se var vi landar.
Då börjar vi med den Slemmige Casanovabonden:
En kille någonstans mellan 25 och 30 boendes på västkusten. Mitt första och igår även andra intryck av honom är just att han är lite slemmig och fokuserar väldigt mycket på utseendet på tjejerna. Han försöker naturligtvis släta över det lite med att tala om att personligheten också är viktig, men samtidigt så ser man hur det lyser i ögonen på honom när det kommer någon liten tjej som ser bra ut. Men vi får se hur det utvecklar sig. Han kan ju visa sig vara något helt annat men som döljer sig bakom en mask. Han fick hur som helst absolut mest brev igår och kommer naturligtvis att bli följd. Så vi får lära känna honom bättre under hösten.
Bodybuilderbonden:
En gigantisk bonde som verkar ha större intresse av att leka i sitt gym än att hålla på med odling eller djur. I varje fall är det bilden som ges av honom under både introduktionen samt i gårdagens avsnitt när han får sina brev. Dock verkar han vara en sympatisk kille. Ger ett mycket pålitligare intryck än casanovabonden ovan. Vi skall även följa denna bonde under hösten så får vi väl se huruvida första intrycket är korrekt i detta fall eller om jag har helt fel.
Sedan har vi den kvinnliga bonden:
Hon får inte vara med och fick inte speciellt många brev heller. När det gäller bönder verkar kvinnor vara betydligt mer desperata än män. Det skulle också kunna bero på att hon är lite äldre. Men hon har glada ögon och ett smittande skratt. Men det är säkert att män 60+ inte riktigt är målgruppen för programmet och att de därför inte fått möjlighet att faktiskt bli nyfikna på henne. Så det här är nog sista gången hon omnämns i bloggen.
Den bohuslänske oskulden:
En man på drygt 50 med riktiga bohuslänska Iiiii och som säger sig inte veta om han någonsin varit kär. Han har inte haft tid med kvinnor eftersom han tagit hand om sina gamla släktingar. Han får hur som helst en stor bunt brev och skall bli följd under sommaren. Jag kan tänka mig att det kommer att bli lite tafatt här, men man vet ju aldrig. Pinsamma tystnader brukar ju alltid uppstå oavsett hur sociala och trevliga bönderna verkar. Under själva speeddejtandet alltså.
Det var förstsa hälften av bönderna. Och för att göra det lite mer spännande så tänkte jag spara den andra halvan till imorgon.
Jag vet ju att jag har svårt att komma till skott och uppdatera här om jag inte har något vettigt, som bönder, att skriva om. Men imorgon får ni alltså upplösningen och lite analyser av de resterande 4 bönderna samt kanske även lite annat smått och gott. Vem vet.
Så tills vidare önskar jag er alla en
God torsdag.
torsdag 10 juli 2014
En missanpassad individ mitt i den svenska sommaren.
Så sitter man här. 1.5 dag till semester. Ute är det redan klockan 9 närmare 25grader varmt och solen skiner från en helt molnfri himmel.
Vad händer då ?
Jo, jultomten dyker upp i huvudet på mig. Kan någon förklara det ?
Jag kan det i varje fall inte.
Egentligen kanske det inte är så konstigt när jag tänker efter för när jag nyss öppnade upp facebook så låg där ett klipp på två nyfikna älgkalvar. Och avståndet mellan älg och ren är ju inte sådär jättestort. Och man kan ju inte tänka på renar utan att tänka på tomten.
Så, vilket tur att det löste sig så jag slapp undra om jag blivit helt galen.
I övrigt händer inte så mycket. Eller rättare sagt händer det väldigt massa saker, men inte så mycket som varken upprör eller ger upphov till direkt mycket tankar jag behöver dryfta här.
Det är sommar. Det är fotbollsVM, det är trafikolyckor och det är gamla återanvända artiklar i "skvallertidningen på nätet"
Faktiskt ser jag en stor rubrik om hur det gick sedan för bönderna. Dock innebär det att jag måste betala om jag vill läsa den, så jag låter bli och väntar med bönderna tills det blir allvar igen och nästa säsong har börjat.
Nu skall jag bara avverka idag och imorgon på jobbet sedan tänker jag falla platt ned på bryggan och lapa sol. Så då kommer jag definitivt inte vara alert eller ens reta upp mig på något. Hoppas jag.
Jag skall försöka hitta något eländigt tills imorgon så att jag får ryta ifrån en sista gång. Men tills dess så avslutar jag med en liten önskan om att ni njuter av solen, vädret och kanske saknar jultomten lite.
God torsdag.
fredag 4 juli 2014
Hur svårt kan det va ?
Nu är jag ingen forskare eller vetenskapsman. Det kan jag inte nog trycka på så att ni inte tror jag fått hybris eller nåt, för det vore mig alldeles främmande.
Men härom dagen kom jag att fundera på en sak. Det var samma väder som vanligt. Sol, regn och lite mulet och så säkert lite hagelskurar emellanåt också. Det har ju liksom varit signifikativt för den här sommaren att april verkar pågå fortfarande.
Nåja, men det var inte dit jag ville komma. Inte heller ville jag komma till att man borde förändra vädret med vetenskap för det är ju i princip möjligt redan.
Men som sagt. Det var en hyfsat fin dag och hade precis kommit ett riktigt skyfall när jag klev ut genom dörren och då doftar det sådär fantastiskt gott. Blommor, blöt jord och säkert massa andra saker också.
Och då undrar jag ju, varför kan man inte tänka sig en digital näskamera. Alltså ett sätt att fånga dofter, dela med sig dem och kanske spara och plocka fram mitt i vintern när allt bara är vitt och doftlöst.
Man kan ju fånga bilder. Man kan numera skriva ut saker i 3D, så helt omöjligt borde det ju inte vara att på något sätt bygga någon liten grej som fångar upp molekylsammansättningen i luften och sedan kan återskapa det och pysa ut lite precis under näsan.
Det borde gå i varje fall. Dock tänker jag inte ägna mitt liv åt att forska på det.
I ärlighetens namn kommer jag nog inte ens tänka mer på det förrän nästa gång jag springer på en sådan där fantastisk doft som nyregnad sommar, kanelbullar eller kanske hyacint.
För säkerhets skull passar jag på att redan nu önska en god helg, för jag är tveksam till om något mer riktigt smart kommer att attackera mig idag så att jag blir tvungen att dela med mig av det.
Så god helg och god fredag.
Men härom dagen kom jag att fundera på en sak. Det var samma väder som vanligt. Sol, regn och lite mulet och så säkert lite hagelskurar emellanåt också. Det har ju liksom varit signifikativt för den här sommaren att april verkar pågå fortfarande.
Nåja, men det var inte dit jag ville komma. Inte heller ville jag komma till att man borde förändra vädret med vetenskap för det är ju i princip möjligt redan.
Men som sagt. Det var en hyfsat fin dag och hade precis kommit ett riktigt skyfall när jag klev ut genom dörren och då doftar det sådär fantastiskt gott. Blommor, blöt jord och säkert massa andra saker också.
Och då undrar jag ju, varför kan man inte tänka sig en digital näskamera. Alltså ett sätt att fånga dofter, dela med sig dem och kanske spara och plocka fram mitt i vintern när allt bara är vitt och doftlöst.
Man kan ju fånga bilder. Man kan numera skriva ut saker i 3D, så helt omöjligt borde det ju inte vara att på något sätt bygga någon liten grej som fångar upp molekylsammansättningen i luften och sedan kan återskapa det och pysa ut lite precis under näsan.
Det borde gå i varje fall. Dock tänker jag inte ägna mitt liv åt att forska på det.
I ärlighetens namn kommer jag nog inte ens tänka mer på det förrän nästa gång jag springer på en sådan där fantastisk doft som nyregnad sommar, kanelbullar eller kanske hyacint.
För säkerhets skull passar jag på att redan nu önska en god helg, för jag är tveksam till om något mer riktigt smart kommer att attackera mig idag så att jag blir tvungen att dela med mig av det.
Så god helg och god fredag.
måndag 30 juni 2014
Ett inlägg i den politiska debatten.
Ja. Nu skall jag göra det.
Med risk för att bli hånad, idiotförklarad och kanske något mer också i värsta fall. Men jag känner att nu är det dags.
Dessutom tänker jag basera mina tankar på en artikel i "skvallertidningen på nätet" så det kan mycket väl vara så att det jag argumenterar emot eller för inte är något annat än rent skvaller. Men då har jag i varje fall utgått ifrån något.
Sådär. Håll i er så börjar vi.
Siewert Öholm uppmanar KD och Göran Hägglund att våga ta ställning för sina kristna värderingar.
Det låter ju inte så konstigt. KD är ju trots allt ett parti som baserar sin politik på religion och med tanke på att våra lagar i Sverige faktiskt är baserade på kristendomens värderingar så borde det inte skilja så jättemycket på det stora hela.
Men sedan börjar man läsa lite i artikeln. Att vara emot dödshjälp och abort är måhända gammalmodigt och lite korkat. Men det är ändå att värna om livet och är det vad man säger sig göra så kan jag ändå köpa det. Fast frågan är om man värnar om livet om man tillåter ett oönskat barn att bli fött eller en dödssjuk människa att tvingas lida ytterligare en period till ingen nytta.
Självklart får han ha sina synpunkter om vad värna om livet verkligen betyder även om jag inte kan påstå att att jag riktigt förstår tanken. Jag lägger nog större värde vid att värna om att livet blir så bra som möjligt för de individer som faktiskt befinner sig i livet och det tycker jag inte strider emot några värderingar alls faktiskt. Inte för att jag är någon uttalat kristen människa som besöker kyrkor och sådär. Men jag tycker ändå att jag lever rätt bra enligt de grundvärderingar som ändå är det som genomsyrar både kristendomen och Sverige.
Ja, jag vet att det inte är riktigt fint att säga så. Kyrkan är faktiskt skild från staten och så vidare. Men hade asatron fått styra våra lagar så hade vi kanske tillåtit blot fortfarande och det hade varit helt okej att slå ihjäl sin granne för att han tillskansat sig en av mina getter (om jag nu hade haft några)
Nåja. Vi släpper frågan där och går istället vidare till könsrollen.
Här håller jag med Siewert till viss del också.
Jag tror på jämställdhet. Könens lika värde. Men jag tror också på att vi är två olika kön med olika styrkor och svagheter och att vi inte bör sträva efter att män och kvinnor skall bli lika. Bara jämlika.
Jag tycker absolut vi skall värna om inte bara könens individuella egenskaper utan också individernas naturligtvis. Men att försöka skapa ett kön som alla tillhör. Någon form av genetiskt Hen, det tror jag absolut inte på. Så där är jag överens med Öholm.
Sedan kommer det komiska dock.
Killar som blir osäkra i sin könsidentitet kommer inte i samma utsträckning som tjejerna gå vidare i sina liv utan kommer stanna kvar på platsen de föddes och antagligen bli nazister eller gå med i något motorcykelgäng.
Jaha. Jag säger bara jaha. Ja, det är ju klart att det vet vi ju att både homoäktenskap och homoadoption leder till att unga killar blir nazister eller MC-knuttar.
Nej, här känns det som om han slutat tänka och bara plockat fram det värsta han kan tänka sig för att få till någon styrka i sina argument.
Oavsett om han är emot eller för homoäktenskap och adoption så borde han ändå vara smartare än att påstå att det leder till nazism.
Ibland blir jag trött. Men som sagt, det kan vara "Skvallertidningen på nätet" som förvanskat allt. Låt oss verkligen hoppas det.
Om inte så är ju Siewert ändå på upphällningen och snart kanske han ligger där sjuk och gammal och hoppas någon skall vara vänlig nog att ge honom lite för mycket smärtstillande för att han skall slippa de sista plågsamma veckorna.
Vem vet.
God måndag.
Med risk för att bli hånad, idiotförklarad och kanske något mer också i värsta fall. Men jag känner att nu är det dags.
Dessutom tänker jag basera mina tankar på en artikel i "skvallertidningen på nätet" så det kan mycket väl vara så att det jag argumenterar emot eller för inte är något annat än rent skvaller. Men då har jag i varje fall utgått ifrån något.
Sådär. Håll i er så börjar vi.
Siewert Öholm uppmanar KD och Göran Hägglund att våga ta ställning för sina kristna värderingar.
Det låter ju inte så konstigt. KD är ju trots allt ett parti som baserar sin politik på religion och med tanke på att våra lagar i Sverige faktiskt är baserade på kristendomens värderingar så borde det inte skilja så jättemycket på det stora hela.
Men sedan börjar man läsa lite i artikeln. Att vara emot dödshjälp och abort är måhända gammalmodigt och lite korkat. Men det är ändå att värna om livet och är det vad man säger sig göra så kan jag ändå köpa det. Fast frågan är om man värnar om livet om man tillåter ett oönskat barn att bli fött eller en dödssjuk människa att tvingas lida ytterligare en period till ingen nytta.
Självklart får han ha sina synpunkter om vad värna om livet verkligen betyder även om jag inte kan påstå att att jag riktigt förstår tanken. Jag lägger nog större värde vid att värna om att livet blir så bra som möjligt för de individer som faktiskt befinner sig i livet och det tycker jag inte strider emot några värderingar alls faktiskt. Inte för att jag är någon uttalat kristen människa som besöker kyrkor och sådär. Men jag tycker ändå att jag lever rätt bra enligt de grundvärderingar som ändå är det som genomsyrar både kristendomen och Sverige.
Ja, jag vet att det inte är riktigt fint att säga så. Kyrkan är faktiskt skild från staten och så vidare. Men hade asatron fått styra våra lagar så hade vi kanske tillåtit blot fortfarande och det hade varit helt okej att slå ihjäl sin granne för att han tillskansat sig en av mina getter (om jag nu hade haft några)
Nåja. Vi släpper frågan där och går istället vidare till könsrollen.
Här håller jag med Siewert till viss del också.
Jag tror på jämställdhet. Könens lika värde. Men jag tror också på att vi är två olika kön med olika styrkor och svagheter och att vi inte bör sträva efter att män och kvinnor skall bli lika. Bara jämlika.
Jag tycker absolut vi skall värna om inte bara könens individuella egenskaper utan också individernas naturligtvis. Men att försöka skapa ett kön som alla tillhör. Någon form av genetiskt Hen, det tror jag absolut inte på. Så där är jag överens med Öholm.
Sedan kommer det komiska dock.
Killar som blir osäkra i sin könsidentitet kommer inte i samma utsträckning som tjejerna gå vidare i sina liv utan kommer stanna kvar på platsen de föddes och antagligen bli nazister eller gå med i något motorcykelgäng.
Jaha. Jag säger bara jaha. Ja, det är ju klart att det vet vi ju att både homoäktenskap och homoadoption leder till att unga killar blir nazister eller MC-knuttar.
Nej, här känns det som om han slutat tänka och bara plockat fram det värsta han kan tänka sig för att få till någon styrka i sina argument.
Oavsett om han är emot eller för homoäktenskap och adoption så borde han ändå vara smartare än att påstå att det leder till nazism.
Ibland blir jag trött. Men som sagt, det kan vara "Skvallertidningen på nätet" som förvanskat allt. Låt oss verkligen hoppas det.
Om inte så är ju Siewert ändå på upphällningen och snart kanske han ligger där sjuk och gammal och hoppas någon skall vara vänlig nog att ge honom lite för mycket smärtstillande för att han skall slippa de sista plågsamma veckorna.
Vem vet.
God måndag.
fredag 27 juni 2014
Jämmer och elände.... Och så lite fredag.
Ungefär så är det.
I varje fall om man skall tro på vad som står i "Skvallertidningen på nätet"
Det är väl lika bra att vi klarar av jämmret först så jag tänkte att jag kör det lite kort i punktform.
I varje fall om man skall tro på vad som står i "Skvallertidningen på nätet"
Det är väl lika bra att vi klarar av jämmret först så jag tänkte att jag kör det lite kort i punktform.
- Styckmord, kvinna styckmördar annan kvinna i ett svartsjukedrama.
- Extremcannabis har nått Sverige. Tydligen extra starkt och ökar risken för psykoser.
- Massa elände kring fotbollen. Bitande spelare, pengakrävande spelare och Erik Hamrén.
- Fotbollen som helhet. Det tar alldeles för mycket plats både i tidningar och på TV.
- Margot Wallström vill komma tillbaka. Störta eländet av alla eftersom hon faktiskt är en av få sossar som verkar lite vettig. Så risken för systemskifte till hösten är större. Stort elände alltså.
Ungefär så är det med det.
Nu har vi klarat av det och gnällt lite. Så nu blir det jubel istället. Efter en vecka som helt plötsligt blev en dag för lång. Så är nu fredagen här. Nåja, egentligen har den inte varit längre än den skulle, men eftersom jag redan i onsdags var övertygad om att det var torsdag så blev det så.
Men nu är alltså alla dagar slut. Både onsdag och onsdag 1.5.
I helgen tänkte jag klippa gräset. Så jag hoppas på regn, för då slipper jag. Lättjan och skadeglädjen är nog de absolut starkaste känslorna om man tänker efter. Kärlek och hat må vara starka, men de kan inte riktigt mäta sig med lättjan.
Bäst att sluta den tanken innan jag krånglar in mig i något som jag kommer att få ångra.
Samlar istället ihop mig lite och avslutar veckan på ett produktivt sätt.
Önskar er alla en underbar helg och god fredag.
torsdag 26 juni 2014
Om våndan av att behöva fatta beslut.
Jag tror jag tidigare har närmat mig detta ämne, men det kan aldrig uttömmas nog.
Egentligen borde det inte vara speciellt svårt att fatta beslut. Rent generellt så finns det ju bara två, nåja, ibland en hel del fler, alternativ. Men om vi utgår från att det bara finns två alternativ. Välj det gröna eller det röda pillret typ.
Nu är jag ju inten Sci-Fi fantast så det kan hända att det faktiskt var blått och rött, eller gult och grönt. Men ni som gillar den där typen av filmer förstår säkert vad jag syftar på. Ni som, liksom jag, inte gillar filmerna kan helt enkelt bara se det som två alternativ rent generellt.
Det finns alltså två alternativ. Och ändå skall det vara så svårt att bestämma sig för ett av dem. Aftonbladet eller Expressen - Inte så svårt. Fast AB är ju bättre på Webben medan expressen är att föredra i pappersformat. Nåja, vi skall inte komplicera det hela mer utan nöja oss med att det kan vara ett svårt val.
Och ständigt ställs man inför beslut som är svåra att fatta.
Jag kanske är extrem i detta fallet för jag har verkligen alltid haft svårt att bestämma mig. Det behöver inte alls vara några stora beslut. Det behöver inte påverka livet eller ens mer än den närmsta kvarten, men ändå kan jag tillbringa mer tid att bestämma mig än vad beslutet i fråga påverkar.
Ibland kommer i och för sig större saker också. Och då blir det ju i regel ännu svårare. Men det mesta är dock inte alls speciellt avgörande för framtiden.
För egentligen, vad är det. Livet är ju egentligen bara en vandring mot döden och det är det enda som är helt säkert. Besluten påverkar egentligen bara vilken stig man tar på vägen dit. Slutmålet är ändå alltid detsamma.
Så muntert det blev idag.
Ni får skylla er själv som gav mig glada tillrop igår när jag väckte bloggen till liv. Nu får ni stå ert kast och stå ut med både påhopp och negativa tankar.
Skall jag säga något positivt också ? Jag lärde mig en gång att det viktiga är faktiskt inte helheten utan att man avslutar positivt och uppmuntrande. Då jag kan konstatera att det inte regnar idag. Det är skönt.
God torsdag.
Egentligen borde det inte vara speciellt svårt att fatta beslut. Rent generellt så finns det ju bara två, nåja, ibland en hel del fler, alternativ. Men om vi utgår från att det bara finns två alternativ. Välj det gröna eller det röda pillret typ.
Nu är jag ju inten Sci-Fi fantast så det kan hända att det faktiskt var blått och rött, eller gult och grönt. Men ni som gillar den där typen av filmer förstår säkert vad jag syftar på. Ni som, liksom jag, inte gillar filmerna kan helt enkelt bara se det som två alternativ rent generellt.
Det finns alltså två alternativ. Och ändå skall det vara så svårt att bestämma sig för ett av dem. Aftonbladet eller Expressen - Inte så svårt. Fast AB är ju bättre på Webben medan expressen är att föredra i pappersformat. Nåja, vi skall inte komplicera det hela mer utan nöja oss med att det kan vara ett svårt val.
Och ständigt ställs man inför beslut som är svåra att fatta.
Jag kanske är extrem i detta fallet för jag har verkligen alltid haft svårt att bestämma mig. Det behöver inte alls vara några stora beslut. Det behöver inte påverka livet eller ens mer än den närmsta kvarten, men ändå kan jag tillbringa mer tid att bestämma mig än vad beslutet i fråga påverkar.
Ibland kommer i och för sig större saker också. Och då blir det ju i regel ännu svårare. Men det mesta är dock inte alls speciellt avgörande för framtiden.
För egentligen, vad är det. Livet är ju egentligen bara en vandring mot döden och det är det enda som är helt säkert. Besluten påverkar egentligen bara vilken stig man tar på vägen dit. Slutmålet är ändå alltid detsamma.
Så muntert det blev idag.
Ni får skylla er själv som gav mig glada tillrop igår när jag väckte bloggen till liv. Nu får ni stå ert kast och stå ut med både påhopp och negativa tankar.
Skall jag säga något positivt också ? Jag lärde mig en gång att det viktiga är faktiskt inte helheten utan att man avslutar positivt och uppmuntrande. Då jag kan konstatera att det inte regnar idag. Det är skönt.
God torsdag.
onsdag 25 juni 2014
Tillbaka!!!
Ja. Det verkar inte bättre.
I morse när jag stod i duschen så kom jag att tänka på bloggen igen. Att det faktiskt var väldigt längesedan jag skrev något och så frågade jag mig själv: är jag verkligen färdig med allt jag vill ha sagt ?
Nej, naturligtvis inte.
Jag har alltid saker att säga. Problemet har varit att våren har varit så intensiv att den tid när jag vanligtvis skrivit mina inlägg (lunchen) har jag inte haft tid, eller huvudet fullt med så mycket annat att jag helt enkelt har valt att låta bloggen förbli vilande.
Nu är det så att jag faktiskt i ärlighetens namn knappt ens tänkt på att jag har en blogg. Inte förrän i morse i duschen. Men så slog det mig att den finns och att den därför bör användas.
Nu är det sommar. I varje fall skall det föreställa sommar. Det är någon slags dålig kopia av hur en sommar borde vara i varje fall. Antagligen är den "made in Honkong" eller nåt. För så misslyckad som den är vädermässigt kan jag inte förklara det på något annat sätt.
Helgen som gick var det midsommar och min vana trogen stod jag med dragspelet på magen och framförde både små grodor och sovande björnar. Så nu är årets luftning av dragspelet avklarad. Men inte ens på midsommar var det bra väder. Kallt som skam, många små skurar. Men lunch på altanen blev det i varje fall.
Jag skall inte klaga på helgen heller för förutom små grodor så fick tändstiftsbyte dessutom igång båtmotorn som verkade mer eller mindre död innan. Har man en båt med motor vill man gärna att den fungerar. Så det var ju absolut positivt.
Nu återstår det 2.5 veckas arbete till semestern börjar. Tills dess har jag beställt bra väder och mycket vila. Fast jag måste verkligen fälla ett par träd i år, annars kommer det inte finnas någon ved till vintern.
Nåja. Nu blev det inte så mycket sagt egentligen. Men bara att jag hittat tillbaka hoppas jag ändå är ett steg på vägen och att jag nu kan samla ihop mig. Öppna upp mig och skriva mina innersta tankar och drömmar igen. Eller nåja, de som lämpar sig att dela med sig av i varje fall.
Så länge önskar jag alla en God onsdag och bjuder på ett litet ögonblick från midsommar.
I morse när jag stod i duschen så kom jag att tänka på bloggen igen. Att det faktiskt var väldigt längesedan jag skrev något och så frågade jag mig själv: är jag verkligen färdig med allt jag vill ha sagt ?
Nej, naturligtvis inte.
Jag har alltid saker att säga. Problemet har varit att våren har varit så intensiv att den tid när jag vanligtvis skrivit mina inlägg (lunchen) har jag inte haft tid, eller huvudet fullt med så mycket annat att jag helt enkelt har valt att låta bloggen förbli vilande.
Nu är det så att jag faktiskt i ärlighetens namn knappt ens tänkt på att jag har en blogg. Inte förrän i morse i duschen. Men så slog det mig att den finns och att den därför bör användas.
Nu är det sommar. I varje fall skall det föreställa sommar. Det är någon slags dålig kopia av hur en sommar borde vara i varje fall. Antagligen är den "made in Honkong" eller nåt. För så misslyckad som den är vädermässigt kan jag inte förklara det på något annat sätt.
Helgen som gick var det midsommar och min vana trogen stod jag med dragspelet på magen och framförde både små grodor och sovande björnar. Så nu är årets luftning av dragspelet avklarad. Men inte ens på midsommar var det bra väder. Kallt som skam, många små skurar. Men lunch på altanen blev det i varje fall.
Jag skall inte klaga på helgen heller för förutom små grodor så fick tändstiftsbyte dessutom igång båtmotorn som verkade mer eller mindre död innan. Har man en båt med motor vill man gärna att den fungerar. Så det var ju absolut positivt.
Nu återstår det 2.5 veckas arbete till semestern börjar. Tills dess har jag beställt bra väder och mycket vila. Fast jag måste verkligen fälla ett par träd i år, annars kommer det inte finnas någon ved till vintern.
Nåja. Nu blev det inte så mycket sagt egentligen. Men bara att jag hittat tillbaka hoppas jag ändå är ett steg på vägen och att jag nu kan samla ihop mig. Öppna upp mig och skriva mina innersta tankar och drömmar igen. Eller nåja, de som lämpar sig att dela med sig av i varje fall.
Så länge önskar jag alla en God onsdag och bjuder på ett litet ögonblick från midsommar.
torsdag 3 april 2014
Nu är det dags för lite Bondeprat.
Ja, det är verkligen längesedan.
Det är inte bara längesedan jag skrev något om bönder utan faktiskt väldigt längesedan jag skrev någonting över huvud taget.
Så när jag nu äntligen tar mig samman så är det förstås av en bondeanledning.
Få saker kan få mig att vakna till på samma sätt och att känna att nu MÅSTE jag bara uppdatera bloggen som en nyhet om våra kära bönder.
Nu är det alltså officiellt och bekräftat.
Det skall komma en liten "sörpelbebis", en miniMonaLisa....
Mitt antagligen favoritpar genom alla säsonger som gifte sig så sent som i somras skall nu alltså bli 3. Det är otroligt roligt att det går så bra för dem på alla plan.
Jag kan inte låta bli att tänka mig en sörplande MonaLisa och fnissa lite. Jag var inne på att jag skulle hitta något sådant där trevligt program som blandar ihop två bilder också för att få en liten idé om hur barnet skulle kunna se ut.
Men då detta inte i första hand är en bildblogg utan att jag faktiskt nästan enbart använder mig av det skrivna ordet för att förmedla saker och ting så avhåller jag mig från det. I varje fall just nu.
Nu börjar det ju också närma sig sommar och det borde faktiskt inte vara länge kvar innan det börjar spelas in en ny säsong av bonde.
Låt oss hoppas på att det blir en mycket bättre säsong än förra året som faktiskt var ganska medioker. Jag vill ha flärd, glamour, dynga och intriger under hösten när det visas på TV så att jag verkligen får något att skriva om.
Så hjälp mig att hålla tummarna för det.
God torsdag.
Det är inte bara längesedan jag skrev något om bönder utan faktiskt väldigt längesedan jag skrev någonting över huvud taget.
Så när jag nu äntligen tar mig samman så är det förstås av en bondeanledning.
Få saker kan få mig att vakna till på samma sätt och att känna att nu MÅSTE jag bara uppdatera bloggen som en nyhet om våra kära bönder.
Nu är det alltså officiellt och bekräftat.
Det skall komma en liten "sörpelbebis", en miniMonaLisa....
Mitt antagligen favoritpar genom alla säsonger som gifte sig så sent som i somras skall nu alltså bli 3. Det är otroligt roligt att det går så bra för dem på alla plan.
Jag kan inte låta bli att tänka mig en sörplande MonaLisa och fnissa lite. Jag var inne på att jag skulle hitta något sådant där trevligt program som blandar ihop två bilder också för att få en liten idé om hur barnet skulle kunna se ut.
Men då detta inte i första hand är en bildblogg utan att jag faktiskt nästan enbart använder mig av det skrivna ordet för att förmedla saker och ting så avhåller jag mig från det. I varje fall just nu.
Nu börjar det ju också närma sig sommar och det borde faktiskt inte vara länge kvar innan det börjar spelas in en ny säsong av bonde.
Låt oss hoppas på att det blir en mycket bättre säsong än förra året som faktiskt var ganska medioker. Jag vill ha flärd, glamour, dynga och intriger under hösten när det visas på TV så att jag verkligen får något att skriva om.
Så hjälp mig att hålla tummarna för det.
God torsdag.
måndag 17 mars 2014
Viljan finns - tiden saknas.
Jag låg i går kväll, de minuter det tog mig att somna, och planerade vad jag skulle skriva idag. Det var en idé om drömmar, sömnprateri och massa annat som återkopplar till just detta.
Det har ju blivit lite av en favorit just det där med drömmar för min del. Men alltför snart tog just drömmarna vid. Om de dessutom medförde att jag pratade i sömnen kan jag inte uttala mig om då jag inte hör mig själv när jag sover.
Dock föll tanken som vanligt med att det har varit fullt upp precis hela tiden idag. Dessutom så ställde ju vädret till det och resan till jobbet tog mycket längre tid än planerat på grund av det där vita eländet som hade lagt sig över hela tillvaron i morse.
Nåja, nu kan jag spara de tankarna och funderingarna till en annan dag och istället bara konstatera att det är en typisk måndag.
Och med det faller jag tillbaka i mina kalkyler och önskar er en
God måndag.
Det har ju blivit lite av en favorit just det där med drömmar för min del. Men alltför snart tog just drömmarna vid. Om de dessutom medförde att jag pratade i sömnen kan jag inte uttala mig om då jag inte hör mig själv när jag sover.
Dock föll tanken som vanligt med att det har varit fullt upp precis hela tiden idag. Dessutom så ställde ju vädret till det och resan till jobbet tog mycket längre tid än planerat på grund av det där vita eländet som hade lagt sig över hela tillvaron i morse.
Nåja, nu kan jag spara de tankarna och funderingarna till en annan dag och istället bara konstatera att det är en typisk måndag.
Och med det faller jag tillbaka i mina kalkyler och önskar er en
God måndag.
fredag 14 mars 2014
En fredag mitt i livet.
Ja, det är faktiskt precis vad det är.
Jag kan inte garantera att det är mitt i livet, men det skulle mycket väl kunna vara det. Å andra sidan skulle det kunna vara i slutet av livet också. Det enda som är helt säkert är att det inte är i början. Det är jag helt övertygad om.
Eller.....
Så nu hoppas jag att vetenskapen inte kommer med ett litet piller så att jag blir 400år för då har jag ljugit för er.
Inte heller kan jag bli en ny bibelkaraktär i gamla testamentet eftersom de envisas med att bli uppåt 900 år och i det fallet skulle jag faktiskt fortfarande vara precis i början av mitt liv.
Nåja. Det är fredag. Fredag är en bra dag för det mesta. I morse studsade jag dessutom upp ur sängen pigg och utvilad efter att ha somnat så tidigt igår att man hade kunnat tro jag var sjuk eller något. Men icke, jag var bara trött och tog tillfället att faktiskt lägga mig och sova i tid.
Inget "jag skall bara läsa ett kapitel till", eller "jag kan väl lägga några bokstäver i Wordfeud".
Nej då, precis som jag hade bestämt mig för så slöt jag mina klarblå och somnade som ett barn. Det råkade i och för sig medföra att de blå slogs upp redan strax före 5 i morse också. Men jag somnade om och kunde när klockan ringde studsa upp, kvittrandes som en lärka.
Men säg den lycka som varar för evigt. Fredag SKALL vara den bästa trafikdagen i veckan, men eftersom det finns människor som är dumma i huvudet och tror att tunnlar är oändligt höga så medförde det en massa extra trafik på väg till jobbet. Men ingen katastrof.
Jag läste, dessutom, någon timme senare att trafiken stod ytterligare mer still eftersom det låg en överkörd svan på vägen. Men den slapp jag i varje fall. Och inte var det jag som kört på den heller.
När jag ändå håller på att skriva om ingenting så har det slagit mig en sak. Om jag jämför radio med tidningar och då speciellt "de två skvallertidningarna på nätet" så kallar radion Zigenarna vars läger skall rivas för Europamedborgare medan tidningarna skriver Romer. Jag vet inte exakt vad som är tanken med detta. Men som bildad människa vet jag att de härstammar från i närheten av Indien och att de inte anser sig vara medborgare någonstans. Och att då lägga på dem stämpeln Europamedborgare bara för att de skall få lov att tigga och bete sig tycker jag är lite fult.
Det är återigen en sådan här grej att kallar vi inte saker för vad de är så finns inte problemet. De vill inte vara någonstans och ingen vill ha dem där de är.
Inte helt enkelt att lösa helt enkelt.
Men det är som sagt en vanlig fredag mitt i livet och då föredrar jag att inte lösa just denna fråga. Inte så många andra heller om jag skall vara ärlig.
Vad skall vi äta idag ? är en fråga som är ganska lagom för mig just nu. Förutom då allt jag måste göra jobbmässigt. Men varken världsfred eller zigenarproblematik står på schemat just idag.
Så med detta återgår jag till det jag borde och önskar er alla en:
God fredag och trevlig helg.
Jag kan inte garantera att det är mitt i livet, men det skulle mycket väl kunna vara det. Å andra sidan skulle det kunna vara i slutet av livet också. Det enda som är helt säkert är att det inte är i början. Det är jag helt övertygad om.
Eller.....
Så nu hoppas jag att vetenskapen inte kommer med ett litet piller så att jag blir 400år för då har jag ljugit för er.
Inte heller kan jag bli en ny bibelkaraktär i gamla testamentet eftersom de envisas med att bli uppåt 900 år och i det fallet skulle jag faktiskt fortfarande vara precis i början av mitt liv.
Nåja. Det är fredag. Fredag är en bra dag för det mesta. I morse studsade jag dessutom upp ur sängen pigg och utvilad efter att ha somnat så tidigt igår att man hade kunnat tro jag var sjuk eller något. Men icke, jag var bara trött och tog tillfället att faktiskt lägga mig och sova i tid.
Inget "jag skall bara läsa ett kapitel till", eller "jag kan väl lägga några bokstäver i Wordfeud".
Nej då, precis som jag hade bestämt mig för så slöt jag mina klarblå och somnade som ett barn. Det råkade i och för sig medföra att de blå slogs upp redan strax före 5 i morse också. Men jag somnade om och kunde när klockan ringde studsa upp, kvittrandes som en lärka.
Men säg den lycka som varar för evigt. Fredag SKALL vara den bästa trafikdagen i veckan, men eftersom det finns människor som är dumma i huvudet och tror att tunnlar är oändligt höga så medförde det en massa extra trafik på väg till jobbet. Men ingen katastrof.
Jag läste, dessutom, någon timme senare att trafiken stod ytterligare mer still eftersom det låg en överkörd svan på vägen. Men den slapp jag i varje fall. Och inte var det jag som kört på den heller.
När jag ändå håller på att skriva om ingenting så har det slagit mig en sak. Om jag jämför radio med tidningar och då speciellt "de två skvallertidningarna på nätet" så kallar radion Zigenarna vars läger skall rivas för Europamedborgare medan tidningarna skriver Romer. Jag vet inte exakt vad som är tanken med detta. Men som bildad människa vet jag att de härstammar från i närheten av Indien och att de inte anser sig vara medborgare någonstans. Och att då lägga på dem stämpeln Europamedborgare bara för att de skall få lov att tigga och bete sig tycker jag är lite fult.
Det är återigen en sådan här grej att kallar vi inte saker för vad de är så finns inte problemet. De vill inte vara någonstans och ingen vill ha dem där de är.
Inte helt enkelt att lösa helt enkelt.
Men det är som sagt en vanlig fredag mitt i livet och då föredrar jag att inte lösa just denna fråga. Inte så många andra heller om jag skall vara ärlig.
Vad skall vi äta idag ? är en fråga som är ganska lagom för mig just nu. Förutom då allt jag måste göra jobbmässigt. Men varken världsfred eller zigenarproblematik står på schemat just idag.
Så med detta återgår jag till det jag borde och önskar er alla en:
God fredag och trevlig helg.
torsdag 13 mars 2014
Att äta är att dö en smula....
I varje fall om man får ett möte bokat precis i lunchtid vilket innebär att man inte kan äta sin matlåda utan blir hänvisad till att äta lunch ute med kollegor.
I varje fall om man lyckas hamna på O´learys och äta någon form av Hamburgare.
Gott - Ja absolut.
Bra salladsbuffé - Ja, men hade inte behövts.
Proppmätt - Absolut.
Redo att falla ihop i en hög och självdö en smula - Troligen.
Annars så är det ju faktiskt så att oavsett hur nyttigt man äter, om det är massor med rivna morötter och ångkokt fisk eller en slabbig pizza eller härligt testosteronstinna pommes så kommer man ju för varje måltid ändå närmare döden.
En del måltider kanske tar en två steg ditåt istället för ett, men åt det håller går det i varje fall. Till och med om man hoppar över en måltid så är man på väg.
Jag går mot döden vart jag går helt enkelt. Och dagens Hamburgare fick mig att minnas det med tydlighet för nu, 3 timmar senare, känner jag mig fortfarande lite halvdöd.
Så med ena foten i graven och andra i en kalkyl passar jag på att önska er alla en....
.....God torsdag.
I varje fall om man lyckas hamna på O´learys och äta någon form av Hamburgare.
Gott - Ja absolut.
Bra salladsbuffé - Ja, men hade inte behövts.
Proppmätt - Absolut.
Redo att falla ihop i en hög och självdö en smula - Troligen.
Annars så är det ju faktiskt så att oavsett hur nyttigt man äter, om det är massor med rivna morötter och ångkokt fisk eller en slabbig pizza eller härligt testosteronstinna pommes så kommer man ju för varje måltid ändå närmare döden.
En del måltider kanske tar en två steg ditåt istället för ett, men åt det håller går det i varje fall. Till och med om man hoppar över en måltid så är man på väg.
Jag går mot döden vart jag går helt enkelt. Och dagens Hamburgare fick mig att minnas det med tydlighet för nu, 3 timmar senare, känner jag mig fortfarande lite halvdöd.
Så med ena foten i graven och andra i en kalkyl passar jag på att önska er alla en....
.....God torsdag.
onsdag 12 mars 2014
När och för vem skall man visa medkänsla ?
Ibland funderar jag på just detta.
Det är klart att man känner medkänsla för folk i olika situationer och känner för personen i fråga när man hör om något tråkigt eller jobbigt som händer.
Men när skall man visa medkänsla på ett mer direkt plan ?
Är det när det är någon man känner ytligt ?
Någon man känner väl ?
Någon man verkligen bryr sig om ?
Eller är det helt enkelt så att man ALLTID skall visa någon form av medkänsla men att nivån av den beror på ovanstående frågor.
Ibland får man sympati för någon men är rädd att man är påflugen om man frågar och bryr sig för mycket.
Ibland önskar jag att jag kunde få sympati, men människan i fråga är kanske någon jag tycker illa om eller är helt egal inför och då är frågan om jag verkar känslokall om jag inte visar något, även om det antagligen skulle verka som fejk om jag gjorde det.
Det är inte helt enkelt.
Som så mycket annat i livet. Men rädslan att göra fel finns ju alltid.
Sådan är jag.
God onsdag.
Det är klart att man känner medkänsla för folk i olika situationer och känner för personen i fråga när man hör om något tråkigt eller jobbigt som händer.
Men när skall man visa medkänsla på ett mer direkt plan ?
Är det när det är någon man känner ytligt ?
Någon man känner väl ?
Någon man verkligen bryr sig om ?
Eller är det helt enkelt så att man ALLTID skall visa någon form av medkänsla men att nivån av den beror på ovanstående frågor.
Ibland får man sympati för någon men är rädd att man är påflugen om man frågar och bryr sig för mycket.
Ibland önskar jag att jag kunde få sympati, men människan i fråga är kanske någon jag tycker illa om eller är helt egal inför och då är frågan om jag verkar känslokall om jag inte visar något, även om det antagligen skulle verka som fejk om jag gjorde det.
Det är inte helt enkelt.
Som så mycket annat i livet. Men rädslan att göra fel finns ju alltid.
Sådan är jag.
God onsdag.
tisdag 11 mars 2014
Vad är det med kyrkor ?
Jag vaknade i morse med kyrkor i huvudet.
Inte kyrkklockor som klämtade och fick huvudet att värka och bete sig utan snarare tankar på kyrkor. Jag sluter mig till att jag alltså måste ha drömt något om kyrkor.
Men kyrkorna har dröjt sig kvar och jag börjar fundera på varför kyrkor egentligen gör så stort avtryck även om jag faktiskt inte är mer religiös än att jag inte orkat gå ur svenska kyrkan.
Jag har iofs gift mig i kyrkan, döpt dottern i kyrkan, varit på ett antal begravningar osv. Men det är egentligen inte sådana här tillfällen jag tänker på när jag tänker på kyrkor.
Det är snarare att gå in i en kyrka när man är någonstans och känna svalkan, känna hur lugnet sänker sig. Sätta sig ned och lyssna på tystnaden eller någon tafflig kyrkokör eller kantor som övar lite. Det är mer så jag tänker mig kyrkor. Eller när jag själv sjungit och spelat i kyrkor. Det har ju blivit ett antal konserter med kören genom åren men mitt första framträdande var redan i 3:e klass när jag och en kille från parallellklassen fick sjunga någon julsång när det var dags för jullov.
Sedan spelade jag Oboe i kyrkan på en annan julavslutning. Måste väl ha varit i femman eller så. Det jag minns från detta framträdande var att jag fick en spricka i röret och svor till. Inte helt lämpligt.
Nåja. Det var egentligen inte sådana här saker som fanns i huvudet heller.
Inte heller den fantastiska upplevelse det var när jag klev in i en kyrka på Shetlandsöarna och hittar en pelare där en viking hade ristat in lite runor. Typ Svein was here, eller något sådant. Det var häftigt och klart kul upplevelse. Men inte den känsla som fanns i morse.
Jag har alltså inget riktigt svar på vad det är med kyrkor. Varför vaknade jag tänkandes på dem. Varför rör de sig i mitt huvud idag.
Jag vet inte.
Ni vet inte.
Men värre saker kan ju huvudet fyllas med.
God tisdag.
Inte kyrkklockor som klämtade och fick huvudet att värka och bete sig utan snarare tankar på kyrkor. Jag sluter mig till att jag alltså måste ha drömt något om kyrkor.
Men kyrkorna har dröjt sig kvar och jag börjar fundera på varför kyrkor egentligen gör så stort avtryck även om jag faktiskt inte är mer religiös än att jag inte orkat gå ur svenska kyrkan.
Jag har iofs gift mig i kyrkan, döpt dottern i kyrkan, varit på ett antal begravningar osv. Men det är egentligen inte sådana här tillfällen jag tänker på när jag tänker på kyrkor.
Det är snarare att gå in i en kyrka när man är någonstans och känna svalkan, känna hur lugnet sänker sig. Sätta sig ned och lyssna på tystnaden eller någon tafflig kyrkokör eller kantor som övar lite. Det är mer så jag tänker mig kyrkor. Eller när jag själv sjungit och spelat i kyrkor. Det har ju blivit ett antal konserter med kören genom åren men mitt första framträdande var redan i 3:e klass när jag och en kille från parallellklassen fick sjunga någon julsång när det var dags för jullov.
Sedan spelade jag Oboe i kyrkan på en annan julavslutning. Måste väl ha varit i femman eller så. Det jag minns från detta framträdande var att jag fick en spricka i röret och svor till. Inte helt lämpligt.
Nåja. Det var egentligen inte sådana här saker som fanns i huvudet heller.
Inte heller den fantastiska upplevelse det var när jag klev in i en kyrka på Shetlandsöarna och hittar en pelare där en viking hade ristat in lite runor. Typ Svein was here, eller något sådant. Det var häftigt och klart kul upplevelse. Men inte den känsla som fanns i morse.
Jag har alltså inget riktigt svar på vad det är med kyrkor. Varför vaknade jag tänkandes på dem. Varför rör de sig i mitt huvud idag.
Jag vet inte.
Ni vet inte.
Men värre saker kan ju huvudet fyllas med.
God tisdag.
torsdag 6 mars 2014
I krig och kärlek....
Jag undrar hur det är i just fallet med Ukraina.
Är det så att Putin är sugen på krig, vilket gör att han beter sig som han gör. Eller är det kärlek till Krimhalvön som får honom att agera på detta sätt ?
Inte begriper jag vilket.
Egentligen spelar det mig inte så stor roll heller. Jag är ju en fridfull människa som helst vill att alla skall vara vänner med varandra och glada också. Även om jag själv kan tillåta mig att vara lite butter så föredrar jag absolut om andra människor (om de inte är buttra på mitt sätt) är glada.
Nåja. Detta om läget i världen.
Som ni märkt så var jag inte så duktig på att hålla mina föresatser att skriva varje dag. Det sket sig ganska omgående och som vanligt skyller jag på jobbet.
Nu är dock det absolut värsta över och jag hoppas kunna falla tillbaka till en mer normalhög arbetstakt där jag faktiskt då och då kan lägga några minuter åt att kommentera både världsläget och skvaller rent generellt.
Fast ärligt talat. Skvaller är det dåligt med just nu. Om jag läser i "skvallertidningen på nätet" så är det mesta skvallret om melodifestivalen. Det kan ju tyckas som ett lämpligt ämne att skvallra om, men det är inga smaskiga detaljer. Dessutom så är årets upplaga den sämsta hittills vilket gör det ännu mer ointressant.
Sedan har visst den vårt enda hopp i friidrott gått och skiljt sig. Det spekuleras vilt i om hon köptes till Sverige bara för att vi skulle kunna få några medaljer och om äktenskapet var arrangerat. Inget skulle förvåna mig faktiskt. Men på något sätt känns det som ett steg tillbaka till 1700-talet att köpa sig en neger.
:-)
Och med detta önskar jag er en God torsdag.
Är det så att Putin är sugen på krig, vilket gör att han beter sig som han gör. Eller är det kärlek till Krimhalvön som får honom att agera på detta sätt ?
Inte begriper jag vilket.
Egentligen spelar det mig inte så stor roll heller. Jag är ju en fridfull människa som helst vill att alla skall vara vänner med varandra och glada också. Även om jag själv kan tillåta mig att vara lite butter så föredrar jag absolut om andra människor (om de inte är buttra på mitt sätt) är glada.
Nåja. Detta om läget i världen.
Som ni märkt så var jag inte så duktig på att hålla mina föresatser att skriva varje dag. Det sket sig ganska omgående och som vanligt skyller jag på jobbet.
Nu är dock det absolut värsta över och jag hoppas kunna falla tillbaka till en mer normalhög arbetstakt där jag faktiskt då och då kan lägga några minuter åt att kommentera både världsläget och skvaller rent generellt.
Fast ärligt talat. Skvaller är det dåligt med just nu. Om jag läser i "skvallertidningen på nätet" så är det mesta skvallret om melodifestivalen. Det kan ju tyckas som ett lämpligt ämne att skvallra om, men det är inga smaskiga detaljer. Dessutom så är årets upplaga den sämsta hittills vilket gör det ännu mer ointressant.
Sedan har visst den vårt enda hopp i friidrott gått och skiljt sig. Det spekuleras vilt i om hon köptes till Sverige bara för att vi skulle kunna få några medaljer och om äktenskapet var arrangerat. Inget skulle förvåna mig faktiskt. Men på något sätt känns det som ett steg tillbaka till 1700-talet att köpa sig en neger.
:-)
Och med detta önskar jag er en God torsdag.
måndag 3 mars 2014
Jag ville bara undra....
Vad som hände egentligen.
Det är måndag morgon och jag upptäcker direkt att jag inte kommer hinna skriva något.
Oavsett mina goda avsikter att skriva varje dag så har det dykt upp saker och deadlines både imorgon och på onsdag vilket gör att jag inte kan hitta någon tid att vara speciellt spirituell just nu.
Men för att ändå tillägga något till debatten så var varken Lets dance eller andra chansen något direkt att hurra för i helgen.
Allt blev dock uppeldat som skulle bli det och nu återstår bara två störa högar tegel, vilket är ungefär vad som var målet med helgen.
Kallt och rått var det dock, men det får man stå ut med.
Sådär. En väldigt kort sammanfattning hann jag i varje fall med. Jag ber att få återkomma när jag känner att jag har koll på läget igen.
God måndag.
Det är måndag morgon och jag upptäcker direkt att jag inte kommer hinna skriva något.
Oavsett mina goda avsikter att skriva varje dag så har det dykt upp saker och deadlines både imorgon och på onsdag vilket gör att jag inte kan hitta någon tid att vara speciellt spirituell just nu.
Men för att ändå tillägga något till debatten så var varken Lets dance eller andra chansen något direkt att hurra för i helgen.
Allt blev dock uppeldat som skulle bli det och nu återstår bara två störa högar tegel, vilket är ungefär vad som var målet med helgen.
Kallt och rått var det dock, men det får man stå ut med.
Sådär. En väldigt kort sammanfattning hann jag i varje fall med. Jag ber att få återkomma när jag känner att jag har koll på läget igen.
God måndag.
fredag 28 februari 2014
Att flytta eller att fly.
Godmorgon.
Jag tänkte försöka återskapa vanan att skriva något varje dag. Jag vet redan nu att det inte kommer att gå speciellt bra utan att jag kommer falla tillbaka i att inte skriva vissa dagar. Redan nu vet jag till exempel att jag troligtvis inte kommer skriva en rad under helgen.
Vad som däremot kan ses som en liten push i rätt riktning är att i kväll börjar årets säsong av Let´s dance. Nej, det är inte speciellt bra, men det är ett program jag kanske skulle kunna ägna mig åt att recensera lite i brist på bonde söker fru.
Eller? Vad tänkte jag nu. Jag avstår nog det och avvaktar nästa säsong av bonde innan jag åter ger mig in i recensionsbranchen.
Min rubrik då ?
Jo, självklart tänker jag rasa lite över den gamla övervintrade stofilen som åter igen krupit fram under sin sten och förfasar sig över att allt inte är som det alltid har varit.
Att hermelinmantlarnas tid är förbi och att spiran och äpplet inte sitter klistrade i konungens hand.
Herman Lindqvist - Denna stofil bland stofiler. Han skriver en bok är tyst. Sedan föds en prinsessa. Då är det fel namn och helt fel sätt att bete sig. Sedan föds en prinsessa till. Då är det en svensk prinsessa i fel land.
Det enda jag ser som ett gemensamt fel i allt detta är Herman själv.
Jag älskar inte det nya prinsessnamnet men jag accepterar det. Jag kunde inte bry mig mindre om Madeleine befinner sig i USA eller inte. Det är ju ändå storasyster som är kronarvinge.
Jag säger inte att jag aldrig är en stofil och att jag kan ha svårt för förändringar. Men jämfört med denne Herman är jag en förändringsivrare av stora mått.
Och med denna lilla åsikt i debatten passar jag på att önska en god fredag och en god helg.
Jag tänkte försöka återskapa vanan att skriva något varje dag. Jag vet redan nu att det inte kommer att gå speciellt bra utan att jag kommer falla tillbaka i att inte skriva vissa dagar. Redan nu vet jag till exempel att jag troligtvis inte kommer skriva en rad under helgen.
Vad som däremot kan ses som en liten push i rätt riktning är att i kväll börjar årets säsong av Let´s dance. Nej, det är inte speciellt bra, men det är ett program jag kanske skulle kunna ägna mig åt att recensera lite i brist på bonde söker fru.
Eller? Vad tänkte jag nu. Jag avstår nog det och avvaktar nästa säsong av bonde innan jag åter ger mig in i recensionsbranchen.
Min rubrik då ?
Jo, självklart tänker jag rasa lite över den gamla övervintrade stofilen som åter igen krupit fram under sin sten och förfasar sig över att allt inte är som det alltid har varit.
Att hermelinmantlarnas tid är förbi och att spiran och äpplet inte sitter klistrade i konungens hand.
Herman Lindqvist - Denna stofil bland stofiler. Han skriver en bok är tyst. Sedan föds en prinsessa. Då är det fel namn och helt fel sätt att bete sig. Sedan föds en prinsessa till. Då är det en svensk prinsessa i fel land.
Det enda jag ser som ett gemensamt fel i allt detta är Herman själv.
Jag älskar inte det nya prinsessnamnet men jag accepterar det. Jag kunde inte bry mig mindre om Madeleine befinner sig i USA eller inte. Det är ju ändå storasyster som är kronarvinge.
Jag säger inte att jag aldrig är en stofil och att jag kan ha svårt för förändringar. Men jämfört med denne Herman är jag en förändringsivrare av stora mått.
Och med denna lilla åsikt i debatten passar jag på att önska en god fredag och en god helg.
torsdag 27 februari 2014
Så många tankar - så få ord.
Så kan väl mitt liv i symbios med bloggen sammanfattas för tillfället.
Det är inte så att jag varken har slut på tankar eller åsikter på något sätt. Nejdå, min hjärna går som vanligt på full fart och även om allt den producerar och släpper ifrån sig inte kan påstås hålla högsta kvalitet så finns det ändå en hel del som faktiskt absolut skulle duga att skriva om här.
Det är alltså inte hjärnan det är fel på.
Vad är det då som hållit mig borta från er, från den här delen av universum ?
Det är inte mer spännande än att det varit otroligt mycket jobb en period nu. Jag hade säkert hunnit ta fem minuter då och då och skriva något. Men när hjärnan är full med annat än nuet så blir nuet inte speciellt roligt utan det blir mest krystat.
Men vad har då hänt sedan senast ? Mer än att jag jobbat alltså ?
Jo. Tackar som frågar. Jag har eldat, städat, lagat mat, umgåtts, skällt, drömt och alltså jobbat. På det stora hela en ganska normal tillvaro alltså.
Men nu när jag äntligen tagit mig samman och bestämt mig för att ändå skriva något så tänkte jag passa på att ha en åsikt också. Och vad passar bättre i tiden än att ha en åsikt om Leonore.
Jag tycker i princip att det är ganska kul att man frångår de traditionella prinsessnamnen och faktiskt hittar namn som man gillar och som är lite annorlunda. Absolut inget som säger att man inte kan vara en utmärkt representant för kungahuset i framtiden utan att heta Carl, Johan, Dessire eller något annat kungligt.
Men ärligt talat. Leonore ? Jag vet inte riktigt. Det är klart att det inte är jag som skall styra. Men i mina öron låter det som en billig, sydamerikans flicksnärta. Och det är kanske inte det man vill förknippas med om man är prinsessa.
Men som sagt. Inte mitt val och jag kommer säkert att vänja mig även jag i framtiden.
För övrigt har jag överlevt ännu ett OS. Den här gången utan att se mer än en enda tävling. Och då blev det guld. Så förbannelsen som vilat över mig där Sverige alltid förlorar om jag tittar verkar ha brutits. I varje fall temporärt.
Men jag har alltså inte sett mycket. Inte ens sovit i soffan framför skidskytte. Det kan väl närmast förklaras med att vi för tillfället knappt har några kanaler på TV och eftersom mina licenspengar tydligen inte räcker för att finansiera något annat än operadramer i TV2 på fredagkvällarna så hamnade OS på en kanal som jag inte kunde titta på.
Egentligen är det lika bra för jag är ändå inte speciellt intresserad.
Det som egentligen slår mig mest är hur fort tiden går. Det är alltså över 4 årsedan det var OS förra gången. Vinter OS då alltså. Tiden rinner verkligen bara iväg och inte blir man yngre direkt.
Jag så igår ett program på TV (Mia på Grötö) där Marie Göranzon hävdar att hon äntligen vid 70års ålder lärt sig tycka om sig själv fullt ut och njuta av att vara den hon är.
Då kan jag känna att det kanske är bra att tiden går fort så man snabbare hamnar i en situation där man ALLTID trivs med sig själv.
Å andra sidan får det gärna bli så innan sjuttio också, för ärligt talat vet jag ju inte ens om jag kommer leva då. Fast det kanske går att stå ut med sig själv även efter döden.
Nu blir det krångligt och djupt. Så det är bäst jag slutar. Jag skall försöka bättra mig. Jag skall försöka ta mig lite tid. För det känns faktiskt som att jag saknat det här. Nu när jag väl tar mig tid.
Jag lovar ingenting om när, men en sak lovar jag: Jag kommer tillbaka.
God torsdag.
Det är inte så att jag varken har slut på tankar eller åsikter på något sätt. Nejdå, min hjärna går som vanligt på full fart och även om allt den producerar och släpper ifrån sig inte kan påstås hålla högsta kvalitet så finns det ändå en hel del som faktiskt absolut skulle duga att skriva om här.
Det är alltså inte hjärnan det är fel på.
Vad är det då som hållit mig borta från er, från den här delen av universum ?
Det är inte mer spännande än att det varit otroligt mycket jobb en period nu. Jag hade säkert hunnit ta fem minuter då och då och skriva något. Men när hjärnan är full med annat än nuet så blir nuet inte speciellt roligt utan det blir mest krystat.
Men vad har då hänt sedan senast ? Mer än att jag jobbat alltså ?
Jo. Tackar som frågar. Jag har eldat, städat, lagat mat, umgåtts, skällt, drömt och alltså jobbat. På det stora hela en ganska normal tillvaro alltså.
Men nu när jag äntligen tagit mig samman och bestämt mig för att ändå skriva något så tänkte jag passa på att ha en åsikt också. Och vad passar bättre i tiden än att ha en åsikt om Leonore.
Jag tycker i princip att det är ganska kul att man frångår de traditionella prinsessnamnen och faktiskt hittar namn som man gillar och som är lite annorlunda. Absolut inget som säger att man inte kan vara en utmärkt representant för kungahuset i framtiden utan att heta Carl, Johan, Dessire eller något annat kungligt.
Men ärligt talat. Leonore ? Jag vet inte riktigt. Det är klart att det inte är jag som skall styra. Men i mina öron låter det som en billig, sydamerikans flicksnärta. Och det är kanske inte det man vill förknippas med om man är prinsessa.
Men som sagt. Inte mitt val och jag kommer säkert att vänja mig även jag i framtiden.
För övrigt har jag överlevt ännu ett OS. Den här gången utan att se mer än en enda tävling. Och då blev det guld. Så förbannelsen som vilat över mig där Sverige alltid förlorar om jag tittar verkar ha brutits. I varje fall temporärt.
Men jag har alltså inte sett mycket. Inte ens sovit i soffan framför skidskytte. Det kan väl närmast förklaras med att vi för tillfället knappt har några kanaler på TV och eftersom mina licenspengar tydligen inte räcker för att finansiera något annat än operadramer i TV2 på fredagkvällarna så hamnade OS på en kanal som jag inte kunde titta på.
Egentligen är det lika bra för jag är ändå inte speciellt intresserad.
Det som egentligen slår mig mest är hur fort tiden går. Det är alltså över 4 årsedan det var OS förra gången. Vinter OS då alltså. Tiden rinner verkligen bara iväg och inte blir man yngre direkt.
Jag så igår ett program på TV (Mia på Grötö) där Marie Göranzon hävdar att hon äntligen vid 70års ålder lärt sig tycka om sig själv fullt ut och njuta av att vara den hon är.
Då kan jag känna att det kanske är bra att tiden går fort så man snabbare hamnar i en situation där man ALLTID trivs med sig själv.
Å andra sidan får det gärna bli så innan sjuttio också, för ärligt talat vet jag ju inte ens om jag kommer leva då. Fast det kanske går att stå ut med sig själv även efter döden.
Nu blir det krångligt och djupt. Så det är bäst jag slutar. Jag skall försöka bättra mig. Jag skall försöka ta mig lite tid. För det känns faktiskt som att jag saknat det här. Nu när jag väl tar mig tid.
Jag lovar ingenting om när, men en sak lovar jag: Jag kommer tillbaka.
God torsdag.
måndag 27 januari 2014
Varför blir folk förvånade ?
Det är samma sak varje år och ändå envisas folk med att bli förvånade och tidningarna skriver spaltmetrar om detta.
Det är vinter...
Det blir halt på vägarna.
No shit Sherlock....
Fast jag är ändå förvånad över hur lite halt det varit på mina vägar hittills i år. Men det kommer säkert.
Bara ett kort konstaterande. Har inte tid för mycket mer just nu.
God måndag.
Det är vinter...
Det blir halt på vägarna.
No shit Sherlock....
Fast jag är ändå förvånad över hur lite halt det varit på mina vägar hittills i år. Men det kommer säkert.
Bara ett kort konstaterande. Har inte tid för mycket mer just nu.
God måndag.
torsdag 23 januari 2014
Brist på inspiration.
Som ni märker har jag varit ganska medioker på att uppdatera här den senaste tiden. Nu har jag i och för sig inte varit hemma mer än en vecka. Men det har ändå varit långt ifrån varje dag jag skrivit något nytt.
Delvis kan jag väl som vanligt skylla på arbetsbelastning, möten och annat som gör att jag inte har tid. Men jag känner även att inspirationen inte riktigt finns där.
Jag vet inte vad det beror på. Kanske skulle jag behöva boostsa mig med c-vitaminer eller något annat. Men det är egentligen bara uppdaterandet här som jag inte riktigt kommer igång med.
Kanske är det bristen på bonde söker fru. Visst, jag skulle kunna skriva om Farmen som går nu. Det är ju också en typ av bondeskap. Men dels går den varje dag på TV så det skulle bli ganska tjatigt. Och sedan så måste jag ändå säga att maken till barnsliga människor får man leva efter. De skall i varje fall föreställa hyfsat vuxna. Men hittills har konflikterna verkligen hållit sig på sandlådenivå.
Jag kan också reta mig på människor av en eller annan anledning och ibland till och med av ingen anledning alls. Det finns människor som bara genom sin uppenbarelse ger mig en känsla av illamående. Men jag vill tro att jag hanterar det lite snyggare än Farmarna.
Nåja, detta kan som sagt vara en anledning.
Sedan vädret som kanske fryser inte bara min kropp utan även mitt intellekt. Jag tycker verkligen inte om snö och kyla och att då ändå försöka uppenbara en gnutta av värme och fantasi är inte alldeles enkelt.
Jag är inte säkert att det beror på det heller.
En tredje orsak skulle kunna vara att jag faktiskt redan har skrivit om det mesta som jag vill uttrycka och att de saker som eventuellt finns kvar inte lämpar sig att uttrycka i skrift. Jag säger inte att det är så, men det är ytterligare en möjlighet.
Som ni märker finns det många anledningar som skulle kunna vara det som påverkar mig. Å andra sidan kanske det helt enkelt bara är en tillfällig dipp också. Jag vet inte. Jag hoppas det vänder. Och jag hoppas att det vänder snart. Jag saknar faktiskt att vara kreativ och känna mig riktigt nöjd med något jag uttryckt här.
God torsdag.
Delvis kan jag väl som vanligt skylla på arbetsbelastning, möten och annat som gör att jag inte har tid. Men jag känner även att inspirationen inte riktigt finns där.
Jag vet inte vad det beror på. Kanske skulle jag behöva boostsa mig med c-vitaminer eller något annat. Men det är egentligen bara uppdaterandet här som jag inte riktigt kommer igång med.
Kanske är det bristen på bonde söker fru. Visst, jag skulle kunna skriva om Farmen som går nu. Det är ju också en typ av bondeskap. Men dels går den varje dag på TV så det skulle bli ganska tjatigt. Och sedan så måste jag ändå säga att maken till barnsliga människor får man leva efter. De skall i varje fall föreställa hyfsat vuxna. Men hittills har konflikterna verkligen hållit sig på sandlådenivå.
Jag kan också reta mig på människor av en eller annan anledning och ibland till och med av ingen anledning alls. Det finns människor som bara genom sin uppenbarelse ger mig en känsla av illamående. Men jag vill tro att jag hanterar det lite snyggare än Farmarna.
Nåja, detta kan som sagt vara en anledning.
Sedan vädret som kanske fryser inte bara min kropp utan även mitt intellekt. Jag tycker verkligen inte om snö och kyla och att då ändå försöka uppenbara en gnutta av värme och fantasi är inte alldeles enkelt.
Jag är inte säkert att det beror på det heller.
En tredje orsak skulle kunna vara att jag faktiskt redan har skrivit om det mesta som jag vill uttrycka och att de saker som eventuellt finns kvar inte lämpar sig att uttrycka i skrift. Jag säger inte att det är så, men det är ytterligare en möjlighet.
Som ni märker finns det många anledningar som skulle kunna vara det som påverkar mig. Å andra sidan kanske det helt enkelt bara är en tillfällig dipp också. Jag vet inte. Jag hoppas det vänder. Och jag hoppas att det vänder snart. Jag saknar faktiskt att vara kreativ och känna mig riktigt nöjd med något jag uttryckt här.
God torsdag.
tisdag 21 januari 2014
En perfekt dag....
...för att ligga kvar i sängen och dra täcket över huvudet hade detta varit. Men så icke. Min vana trogen så skuttade jag ur sängen strax före klockan sex i morse och körde in en sax under tumnageln när jag skulle öppna ett paket mussli.
Det är kallt, grått och allmänt tråkigt väder ute dessutom. Det gör att som helhet vore det faktiskt inte alls dumt att få ligga kvar och läsa en bra bok till exemepel.
Men man kan ju inte få allt vad man önskar.
Så vad händer annars då ?
Jo, jag läser i "skvallertidningen på nätet" att vi är på väg mot en ny istid. Det är lite spännande då vi för inte alls längesedan skulle drabbas av smältande glaciärer och tropiskt klimat ända upp i sverige. Men icke så. Nu är en ny istid att vänta för att solen tydligen har gått i dvala.
Jag kan inte påstå att jag är så imponerad över alla dessa forskare som för oss mellan olika klimatväxlingar - i varje fall i princip. Ibland är det varmt - sommar, ibland är det kallt - vinter. Man svettas eller fryser och ibland badar jag lite också.
Det är dåliga somrar, dåliga vintrar blandat med bra årstider. Så istid eller tropik verkar faktiskt inte göra så stor skillnad på hur det verkligen är.
Jag lyssnade dessutom på radio i morse på väg till jobbet. Tydligen skall det fattas något beslut idag om att bygga ut tunnelbanan en massa för att kunna möjliggöra för 80.000 nya bostäder i Stockholm. Vad bostäder och tunnelbana har med varandra att göra förstår jag inte riktigt. När de dessutom vill finansiera det hela genom att höja trängselskatten blir jag faktiskt lite upprörd.
Kan de inte ta ut det på hyrorna på de där bostäderna istället för att ytterligare straffa oss bilister som inte ens tänker utnyttja en eventuell tunnelbana.
Eller ännu hellre. Lägg pengarna på att flytta ut verksamheter längre från storstaden och få folk att flytta dit istället för att ytterligare tränga in fler människor i stan.
Den dag som jag vinner massa miljoner och inte behöver jobba längre så skall jag absolut flytta långt ifrån allt vad storstad, bilköer och människor heter. I varje fall om jag får bestämma. Men varför skulle jag få den den här gången :-)
Nåja.
Det var allt jag hade att säga idag så jag önskar er en
God tisdag.
Det är kallt, grått och allmänt tråkigt väder ute dessutom. Det gör att som helhet vore det faktiskt inte alls dumt att få ligga kvar och läsa en bra bok till exemepel.
Men man kan ju inte få allt vad man önskar.
Så vad händer annars då ?
Jo, jag läser i "skvallertidningen på nätet" att vi är på väg mot en ny istid. Det är lite spännande då vi för inte alls längesedan skulle drabbas av smältande glaciärer och tropiskt klimat ända upp i sverige. Men icke så. Nu är en ny istid att vänta för att solen tydligen har gått i dvala.
Jag kan inte påstå att jag är så imponerad över alla dessa forskare som för oss mellan olika klimatväxlingar - i varje fall i princip. Ibland är det varmt - sommar, ibland är det kallt - vinter. Man svettas eller fryser och ibland badar jag lite också.
Det är dåliga somrar, dåliga vintrar blandat med bra årstider. Så istid eller tropik verkar faktiskt inte göra så stor skillnad på hur det verkligen är.
Jag lyssnade dessutom på radio i morse på väg till jobbet. Tydligen skall det fattas något beslut idag om att bygga ut tunnelbanan en massa för att kunna möjliggöra för 80.000 nya bostäder i Stockholm. Vad bostäder och tunnelbana har med varandra att göra förstår jag inte riktigt. När de dessutom vill finansiera det hela genom att höja trängselskatten blir jag faktiskt lite upprörd.
Kan de inte ta ut det på hyrorna på de där bostäderna istället för att ytterligare straffa oss bilister som inte ens tänker utnyttja en eventuell tunnelbana.
Eller ännu hellre. Lägg pengarna på att flytta ut verksamheter längre från storstaden och få folk att flytta dit istället för att ytterligare tränga in fler människor i stan.
Den dag som jag vinner massa miljoner och inte behöver jobba längre så skall jag absolut flytta långt ifrån allt vad storstad, bilköer och människor heter. I varje fall om jag får bestämma. Men varför skulle jag få den den här gången :-)
Nåja.
Det var allt jag hade att säga idag så jag önskar er en
God tisdag.
fredag 17 januari 2014
Feminism ?
Jag läser lite upprörda tankar om något nytt program som tydligen skall avhandla feminism i SVT. Som stora problem som skall lösas av feminism anges:
Mäns våld mot kvinnor och kvinnolöner.
Jag kan inte låta bli att fundera på om det verkligen är ett problem som löses av feminism över huvud taget.
Våld, oavsett om det är mot kvinnor, mot män eller mot barn eller för all del djur också är ett problem. Jag tror inte det är så att någon slår en person för att hon är kvinna. De slår för att de själva har problem och att kvinnan antagligen är den som står närmast, provocerar och ifrågasätter. Dessutom är hon antagligen fysiskt svagare. Vilket ju underlättar om man vill puckla på någon av en anledning.
Antagligen samma anledning som folk använder för att slå barn eller djur. De har inte så mycket att sätta emot. Jag tror alltså inte ett dugg på att detta problem ligger i att vi inte är jämlika eller att alla inte är feminister.
En riktig man slår nämligen inte en kvinna. Det är ynkliga avarter av män som ägnar sig åt sådant. Vilket alltså är rena motsatsen mot att säga att alla skall vara feminister. För en man som tappar sin identitet som man genom all hysterisk jämställdhet blir antagligen mer provocerad att ta till våld än en man som får vara den man han är.
Sedan lönerna. Självklart är det ett problem att folk som har samma tjänst skall ha olika lön OM de presterar lika bra. Att kvinnor i snitt har lägre löner tror jag dock till stor del beror på att de faktiskt historiskt och fortfarande idag har yrken som generellt sätt betalas lägre, samt att de inte själva riktigt har självkänsla nog att stå för att de faktiskt är duktiga och slåss för sin sak.
Skulle det lösas genom feminism ? Kanske. Om de, eventuellt, manliga cheferna blev lite mer kvinnliga i sin approach skulle de kanske lyssna på kvinnorna mer och därför förstå att de i själva verket är jätteduktiga även om de på ett lönesamtal sitter och säger att: Men inte är jag så duktig. Jag gör ju bara vad jag skall.
Å andra sidan finns risken också att de istället skulle agera mer som kvinnor och gå direkt ut i fikarummet och skvallra om hela händelsen och det vet jag inte om det skulle bli så uppskattat.
Nu kunde jag inte låta bli att hårdra det hela lite för att provocera.
Men jag är inte feminism. Däremot är jag emot våld och tycker att en kvinna som gör samma jobb som jag lika bra, eller bättre absolut skall ha lika mycket, eller mer betalt.
Och med detta tackar jag för både idag och för veckan.
God helg.
Mäns våld mot kvinnor och kvinnolöner.
Jag kan inte låta bli att fundera på om det verkligen är ett problem som löses av feminism över huvud taget.
Våld, oavsett om det är mot kvinnor, mot män eller mot barn eller för all del djur också är ett problem. Jag tror inte det är så att någon slår en person för att hon är kvinna. De slår för att de själva har problem och att kvinnan antagligen är den som står närmast, provocerar och ifrågasätter. Dessutom är hon antagligen fysiskt svagare. Vilket ju underlättar om man vill puckla på någon av en anledning.
Antagligen samma anledning som folk använder för att slå barn eller djur. De har inte så mycket att sätta emot. Jag tror alltså inte ett dugg på att detta problem ligger i att vi inte är jämlika eller att alla inte är feminister.
En riktig man slår nämligen inte en kvinna. Det är ynkliga avarter av män som ägnar sig åt sådant. Vilket alltså är rena motsatsen mot att säga att alla skall vara feminister. För en man som tappar sin identitet som man genom all hysterisk jämställdhet blir antagligen mer provocerad att ta till våld än en man som får vara den man han är.
Sedan lönerna. Självklart är det ett problem att folk som har samma tjänst skall ha olika lön OM de presterar lika bra. Att kvinnor i snitt har lägre löner tror jag dock till stor del beror på att de faktiskt historiskt och fortfarande idag har yrken som generellt sätt betalas lägre, samt att de inte själva riktigt har självkänsla nog att stå för att de faktiskt är duktiga och slåss för sin sak.
Skulle det lösas genom feminism ? Kanske. Om de, eventuellt, manliga cheferna blev lite mer kvinnliga i sin approach skulle de kanske lyssna på kvinnorna mer och därför förstå att de i själva verket är jätteduktiga även om de på ett lönesamtal sitter och säger att: Men inte är jag så duktig. Jag gör ju bara vad jag skall.
Å andra sidan finns risken också att de istället skulle agera mer som kvinnor och gå direkt ut i fikarummet och skvallra om hela händelsen och det vet jag inte om det skulle bli så uppskattat.
Nu kunde jag inte låta bli att hårdra det hela lite för att provocera.
Men jag är inte feminism. Däremot är jag emot våld och tycker att en kvinna som gör samma jobb som jag lika bra, eller bättre absolut skall ha lika mycket, eller mer betalt.
Och med detta tackar jag för både idag och för veckan.
God helg.
Spelar det egentligen någon roll ?
Ja, det är klart att mycket spelar roll. Man kan ju inte tro att allt bara är förgängligt.
Eller man KAN tro det om man vill, men det är inte så.
Inte helt i varje fall.
Men när jag efter morgonens dusch stod och torkade min lekamen så funderade jag på om det egentligen spelar så stor roll varför man gör en viss sak. Det kan egentligen vara vilken sak som helst. Men måste man ha en anledning ? Kan vilken anledning som helst vara en god sådan ? Eller är det bara så att många saker måste man hitta en motivation, oavsett vad, för att orka göra ?
Om man gör en sak för sin egen skull, någon annans skull eller med en baktanke. Spelar det egentligen någon roll när man ändå gör saken ?
Självklart kan det vara så att om man gör något för någon annan med en baktanke så kan det vara trist om den personen skulle få reda på det.
Riktigt såhär långt sträckte sig dock inte mitt resonemang i morse. Det var alldeles för tidigt för det. Men nu medan jag ändå väckte tanken hos både er och mig själv så utvecklades det hela lite i min outgrundliga hjärna.
Jag har inget svar och inget facit. En del saker måste man göra och att då hitta en anledning för sig själv att verkligen göra det är ju bra. Är det saker man inte måste och egentligen inte vill men ändå gör det kanske för någon annans skull så gör man ju våld på sig själv och det är ju inte så lämpligt.
Nåja, vi lämnar detta. Det finns tusen svar och tusen frågor så jag orkar inte filosofera mer.
För de som inte följt mig på andra medier den senaste tiden så kan jag också berätta lite mer om min semester. Jag gjorde ju ett snabbt inlägg på plats men det skrev på en telefon så det begränsade ju möjligheten att skriva lika fort som man tänker något. Med detta vill jag inte påstå att mitt tänkande är otroligt snabbt, speciellt inte såhär på morgonen. Men något snabbare än jag kan skriva på ett litet tangentbord är det dock.
Nåja. Två veckor i Mexiko. Årets solsäkraste månad. Av dessa 14 dagar tror jag det regnade 8. Det var dessutom riktigt kallt vissa dagar om man nu kan räkna nedåt 15grader som kallt. När jag satte mig i bilen i morse var det -12 och då kan man ju tycka att 15 är helt okej. Men i shorts och blöta kläder så blir det inte alls så varmt som man kan tycka.
Annars var det ett trevligt land. Det har varit mycket Hola och Gracias. Och jag har nog utvecklat min spanska till .... Äh, vem försöker jag lura. Men en hustru som pratar flytande spanska har jag kunnat ägna mig åt att vara tyst istället och inte behöva ens försöka prata. Men jag förstår ganska bra....
Pyramider, Maya, delfiner och snorkling. Förutom det en massa mat. Det är verkligen ett elände att behöva börja varje dag med både ägg och bacon samt lite Taco och burrito för att sedan fortsätta i samma takt och drinkar på stranden, vid poolen eller inte alls när det regnar.
Det är jättegott, men när jag igår fick min vanliga frukost med fil och mussli så var det faktiskt så att jag längtat efter det. Det är trevligt att skämma bort sig själv när man är på semester. Men jag, som den enkla människa jag är, uppskattar att vara tillbaka till vardagens mat. Dessutom med kaffe som går att dricka.
Det enda som egentligen är plågsamt att vara tillbaka till är vädret. Jag nämnde -12 förut och det är inte min favorit. Jag skulle ju kunna sätta på mig jacka, mössa och handskar. Då skulle jag nog inte lida lika mycket. Men jag skall ju bara gå några hundra meter från bilen till jobbet...... Ja, jag får skylla mig själv.
Det blev inte sådär jättemycket Mexiko och semester i detta. Nu måste jag jobba också. Men om jag får några minuter över senare under dagen kanske jag återkommer med något helt annat. Jag känner att det är dags att vara lite obekväm och tycka till om något känsligt.
Men hur det går får tiden utvisa.
Jag passar i vilket fall på att önska en trevlig helg ifall jag inte kommer tillbaka förrän på måndag. Passa på att njuta av att kunna vara inonhus, för ut vill man helst inte gå - om man inte är en eskimå.
Där fick ni ett rim på köpet också.
God fredag.
Eller man KAN tro det om man vill, men det är inte så.
Inte helt i varje fall.
Men när jag efter morgonens dusch stod och torkade min lekamen så funderade jag på om det egentligen spelar så stor roll varför man gör en viss sak. Det kan egentligen vara vilken sak som helst. Men måste man ha en anledning ? Kan vilken anledning som helst vara en god sådan ? Eller är det bara så att många saker måste man hitta en motivation, oavsett vad, för att orka göra ?
Om man gör en sak för sin egen skull, någon annans skull eller med en baktanke. Spelar det egentligen någon roll när man ändå gör saken ?
Självklart kan det vara så att om man gör något för någon annan med en baktanke så kan det vara trist om den personen skulle få reda på det.
Riktigt såhär långt sträckte sig dock inte mitt resonemang i morse. Det var alldeles för tidigt för det. Men nu medan jag ändå väckte tanken hos både er och mig själv så utvecklades det hela lite i min outgrundliga hjärna.
Jag har inget svar och inget facit. En del saker måste man göra och att då hitta en anledning för sig själv att verkligen göra det är ju bra. Är det saker man inte måste och egentligen inte vill men ändå gör det kanske för någon annans skull så gör man ju våld på sig själv och det är ju inte så lämpligt.
Nåja, vi lämnar detta. Det finns tusen svar och tusen frågor så jag orkar inte filosofera mer.
För de som inte följt mig på andra medier den senaste tiden så kan jag också berätta lite mer om min semester. Jag gjorde ju ett snabbt inlägg på plats men det skrev på en telefon så det begränsade ju möjligheten att skriva lika fort som man tänker något. Med detta vill jag inte påstå att mitt tänkande är otroligt snabbt, speciellt inte såhär på morgonen. Men något snabbare än jag kan skriva på ett litet tangentbord är det dock.
Nåja. Två veckor i Mexiko. Årets solsäkraste månad. Av dessa 14 dagar tror jag det regnade 8. Det var dessutom riktigt kallt vissa dagar om man nu kan räkna nedåt 15grader som kallt. När jag satte mig i bilen i morse var det -12 och då kan man ju tycka att 15 är helt okej. Men i shorts och blöta kläder så blir det inte alls så varmt som man kan tycka.
Annars var det ett trevligt land. Det har varit mycket Hola och Gracias. Och jag har nog utvecklat min spanska till .... Äh, vem försöker jag lura. Men en hustru som pratar flytande spanska har jag kunnat ägna mig åt att vara tyst istället och inte behöva ens försöka prata. Men jag förstår ganska bra....
Pyramider, Maya, delfiner och snorkling. Förutom det en massa mat. Det är verkligen ett elände att behöva börja varje dag med både ägg och bacon samt lite Taco och burrito för att sedan fortsätta i samma takt och drinkar på stranden, vid poolen eller inte alls när det regnar.
Det är jättegott, men när jag igår fick min vanliga frukost med fil och mussli så var det faktiskt så att jag längtat efter det. Det är trevligt att skämma bort sig själv när man är på semester. Men jag, som den enkla människa jag är, uppskattar att vara tillbaka till vardagens mat. Dessutom med kaffe som går att dricka.
Det enda som egentligen är plågsamt att vara tillbaka till är vädret. Jag nämnde -12 förut och det är inte min favorit. Jag skulle ju kunna sätta på mig jacka, mössa och handskar. Då skulle jag nog inte lida lika mycket. Men jag skall ju bara gå några hundra meter från bilen till jobbet...... Ja, jag får skylla mig själv.
Det blev inte sådär jättemycket Mexiko och semester i detta. Nu måste jag jobba också. Men om jag får några minuter över senare under dagen kanske jag återkommer med något helt annat. Jag känner att det är dags att vara lite obekväm och tycka till om något känsligt.
Men hur det går får tiden utvisa.
Jag passar i vilket fall på att önska en trevlig helg ifall jag inte kommer tillbaka förrän på måndag. Passa på att njuta av att kunna vara inonhus, för ut vill man helst inte gå - om man inte är en eskimå.
Där fick ni ett rim på köpet också.
God fredag.
onsdag 15 januari 2014
Hemma igen.
Ja, nu är jag hemma igen.
Dock får ni lugna er till imorgon med något konstruktivt här på bloggen. Landade imorse, hem och duschade och sedan har jag jobbat och suttit på möte fram till nu.
Nu åker jag hem men hoppas vara piggare och kunna uppdatera er efter en natts sömn i den egna sängen.
God onsdag.
Dock får ni lugna er till imorgon med något konstruktivt här på bloggen. Landade imorse, hem och duschade och sedan har jag jobbat och suttit på möte fram till nu.
Nu åker jag hem men hoppas vara piggare och kunna uppdatera er efter en natts sömn i den egna sängen.
God onsdag.
tisdag 7 januari 2014
En kort liten uppdatering.
Nu har jag ju flaggat för att jag kommer vara bortrest och inte uppdatera bloggen på ytterligare en vecka. Men såhär i halvtid tänkte jag ändå dyka upp och tala om att jag lever. Det kan ju vara så att någon saknar mig, eller i varje fall mitt bloggande lite och vad gör jag inte för att göra ett glada.
Jag befinner mig alltså i Mexiko. Ett land där det skall vara varmt, soligt och serveras stark mat och mycket bönor.
Det är lögn.
Inte ett dugg av detta stämmer. Det är grått och regnigt för det mesta. Maten är god men absolut inte stark. Jag har knappt lyckats hitta något som ens kittlar lite i gommen.
Bönor har jag sett någon enstaka gång, men absolut inga mängder. Dessutom är kaffet och ölet alldeles för amerikanska. Vattniga alltså.
Men annars har jag det bra. Några timmar sol har vi fått och jag har blivit som en barbapappa, rosa och oformlig. Vi har både sett pyramider, simmat i en cenote och badat med delfiner.
Men jag skulle gärna se lite mer av det man förväntar sig. Riktigt brännande mat och sol. Men man kan väl inte få allt även om det var tanken med semestern när vi ändå flugit över halva jorden.
Nåja, en dryg vecka kvar så det är inte läge att ge upp ännu.
Tidsskillnaden är också lite eländig. Jag har ställt om mig rätt så okej, men de andra ligger och sover redan strax efter 9 nu. Därav att jag tog mig tid att uppdatera er lite också.
.
Så nu vet ni att jag lever, inte har det alltför illa och ändå fått lite färg.
Jag vet inte hur det blir framöver. Men senast om en dryg vecka är jag tillbaka. Jag tänkte att temat för 2014 skall bli mer tyckande, mer bitskt och kanske mer bittert också. Vi får se.
Men nu ett kort gott nytt år eftersom detta är årets första inlägg och ett hopp om en god tisdag. För eran måndag är redan slut även om min har några timmar kvar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)