Godmorgon.
Jag tänkte försöka återskapa vanan att skriva något varje dag. Jag vet redan nu att det inte kommer att gå speciellt bra utan att jag kommer falla tillbaka i att inte skriva vissa dagar. Redan nu vet jag till exempel att jag troligtvis inte kommer skriva en rad under helgen.
Vad som däremot kan ses som en liten push i rätt riktning är att i kväll börjar årets säsong av Let´s dance. Nej, det är inte speciellt bra, men det är ett program jag kanske skulle kunna ägna mig åt att recensera lite i brist på bonde söker fru.
Eller? Vad tänkte jag nu. Jag avstår nog det och avvaktar nästa säsong av bonde innan jag åter ger mig in i recensionsbranchen.
Min rubrik då ?
Jo, självklart tänker jag rasa lite över den gamla övervintrade stofilen som åter igen krupit fram under sin sten och förfasar sig över att allt inte är som det alltid har varit.
Att hermelinmantlarnas tid är förbi och att spiran och äpplet inte sitter klistrade i konungens hand.
Herman Lindqvist - Denna stofil bland stofiler. Han skriver en bok är tyst. Sedan föds en prinsessa. Då är det fel namn och helt fel sätt att bete sig. Sedan föds en prinsessa till. Då är det en svensk prinsessa i fel land.
Det enda jag ser som ett gemensamt fel i allt detta är Herman själv.
Jag älskar inte det nya prinsessnamnet men jag accepterar det. Jag kunde inte bry mig mindre om Madeleine befinner sig i USA eller inte. Det är ju ändå storasyster som är kronarvinge.
Jag säger inte att jag aldrig är en stofil och att jag kan ha svårt för förändringar. Men jämfört med denne Herman är jag en förändringsivrare av stora mått.
Och med denna lilla åsikt i debatten passar jag på att önska en god fredag och en god helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar