Nu har jag ju flaggat för att jag kommer vara bortrest och inte uppdatera bloggen på ytterligare en vecka. Men såhär i halvtid tänkte jag ändå dyka upp och tala om att jag lever. Det kan ju vara så att någon saknar mig, eller i varje fall mitt bloggande lite och vad gör jag inte för att göra ett glada.
Jag befinner mig alltså i Mexiko. Ett land där det skall vara varmt, soligt och serveras stark mat och mycket bönor.
Det är lögn.
Inte ett dugg av detta stämmer. Det är grått och regnigt för det mesta. Maten är god men absolut inte stark. Jag har knappt lyckats hitta något som ens kittlar lite i gommen.
Bönor har jag sett någon enstaka gång, men absolut inga mängder. Dessutom är kaffet och ölet alldeles för amerikanska. Vattniga alltså.
Men annars har jag det bra. Några timmar sol har vi fått och jag har blivit som en barbapappa, rosa och oformlig. Vi har både sett pyramider, simmat i en cenote och badat med delfiner.
Men jag skulle gärna se lite mer av det man förväntar sig. Riktigt brännande mat och sol. Men man kan väl inte få allt även om det var tanken med semestern när vi ändå flugit över halva jorden.
Nåja, en dryg vecka kvar så det är inte läge att ge upp ännu.
Tidsskillnaden är också lite eländig. Jag har ställt om mig rätt så okej, men de andra ligger och sover redan strax efter 9 nu. Därav att jag tog mig tid att uppdatera er lite också.
.
Så nu vet ni att jag lever, inte har det alltför illa och ändå fått lite färg.
Jag vet inte hur det blir framöver. Men senast om en dryg vecka är jag tillbaka. Jag tänkte att temat för 2014 skall bli mer tyckande, mer bitskt och kanske mer bittert också. Vi får se.
Men nu ett kort gott nytt år eftersom detta är årets första inlägg och ett hopp om en god tisdag. För eran måndag är redan slut även om min har några timmar kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar