Fortsättning.

Han gick sakta ut i köket och satte på kaffe. Slog sig ned med morgontidningen vid köksbordet och började gå igenom den noga från början till slut.

Kaffepannan slutade puttra och han gick och fyllde en kopp, en skvätt mjölk för magens skull och sedan tillbaka till tidningen. Han var tidigare än han brukade och tog sig god tid att läsa allt.
Artiklar om krig i främmande länder, olyckor hemmavid och en och annan politisk analys om arbetslösheten som verkade växa oavsett vad de olika partierna tog sig för.

Han suckade lite och fyllde på sin kaffekopp.

När han ändå var uppe och sprang så tog han fram hårt bröd, smör, skinka och för att göra sin läkare glad även lite paprika och tomat.

Elände tänkte han. Skall man behöva leva med dessa grönsaker resten av livet. Det är verkligen inget värdigt liv att tvinga i sig tomater. Han suckade igen. Bredde sig 2 smörgåsar som han långsamt tuggade i sig.

Han vände blad och kom till sporten. Suckade lite igen. Det var inte mycket som hände när det gällde sporten i landet. Visst det var en och annan framgång, men det var mer regel än undantag att stjärnorna siktade mot toppen men slutade som medelmåttor någonstans långt ner i resultatlistan.

Egentligen brydde han sig inte så mycket. Han var ingen stor fantast av sport. Men nu när han hade tid så kunde han lika gärna fortsätta läsa.

Smörgåsarna var slut, kaffet urdrucket och tidningen nästan slut. Bara familjedelen kvar. Några nyfödda barn, några uppvaktning undanbedes och så dödsannonser.

Han tittade av gammal vana för att se om det var någon han kände som fallit ifrån.

När han kom längst ned på sidan hajade han till.

Folke, Hubert Algotsson. 1953-2013

Han tittade igen. Jo, det stämde. Det stod verkligen så. Närmast sörjande stämde också.

Så underligt tänkte han. Vek ihop tidningen och gick ut i badrummet för att borsta tänderna.

Han tände lampan och klev in, plockade fram tandborsten och lade på en 2cm lång sträng av tandkräm, precis som tandläkaren sagt senast han var där att han skulle göra. Inte snåla med tandkrämen.

Han snålade inte. Han höjde tandborsten för att börja borsta och råkade kasta en blick i spegeln över handfatet och såg - Ingenting......