Terapi och tapirer.

Godmorgon.

Ännu en ny dag har slagit upp sina portar, och jag har, om än med viss motvilja, tagit emot erbjudandet om att stiga in och ansluta mig till den.

Igår satt vi och tittade igen ett avsnitt av Mia på Grötö. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den människan. Hon är äckelrolig på något sätt. Fångar upp småsaker och gör det på ett bra sätt. Samtidigt kan jag känna att nej, lite äcklig är hon. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Hon ser ju trevlig och normal ut. Har charmig dialekt, men någonting får mig att inte vara helt övertygad.

Nåja. I vilket fall som helst så stod hon och slog golfbollar i världens största vattenhinder ihop med Niklas Strömstedt och diskuterade terapi i olika former.

Det har blivit väldigt populärt det här med terapi har jag förstått. Men jag förstår inte riktigt varför. Varför betala massa pengar för någon som ställer obehagliga frågor och får en att prata om saker man helst inte vill lufta för någon. Okej, skall man lufta frågorna man inte vill så är det ju bra att göra det inför någon som har tystnadsplikt. Men att betala för tystnadsplikt.....

Jag undrar lite om varför det blivit så populärt.

Är det några behov som vi inte längre får utlopp för på annat sätt. Är det så att för i tiden så pucklade man på tanten och barnen, drack en kaffekask och så var man av med sina frustrationer. Eller är det en avspegling av ett allt mer häktiskt liv där vi inte längre hinner med oss själva utan att få hjälp att komma ikapp.

Jag vet inte. Jag har inte provat terapi.

De diskuterade också om man kunde använda musikskapande som någon form av terapi, men kom fram till att det kanske släpptes musik lite för sällan.

Sedan drog en liknelse upp om att använda musiken istället för att kommunicera och då kände jag igen mig lite. Jag är inte så bra på att prata om allt. Nu har jag iofs inte provat att prata med en terapeut, men rent generellt så är jag inte så bra på att prata.

Skulle jag kanske skriva en låt om det ?

Eller skriva om saker på bloggen och göra den mer personlig. Skriva kan jag ju av någon anledning göra mycket mer än att prata. Så antagligen vill jag inte se reaktioner på det jag säger och få mothugg utan bara få säga det jag vill ha sagt och sedan är det bra med det.

Mycket frågor. Inga svar. Jag skall i varje fall inte skola om mig till terapeut. Däremot tänkte jag förgylla fredagen med en tapir.

Och med det önskar jag en god fredag.