Julkalendrar och fredagsmys.

Nu har den värsta uppståndelsen lagt sig. Eller uppståndelse förresten, det var väl sådant Jesus sysslade med. Vad jag försöker säga är det de flesta av veckans möten och måsten är avklarade och nu är det en fredagseftermiddag med lite återblick, sammanfattning och blickar framåt mot nästa vecka som återstår.

Jag kan inte låta bli att reagera när jag läser lite på nätet om att årets julkalender blivit anmäld för att indoktrinera barn att bedriva ockultism och spiritism. Allt för att barnen i serien tydligen leker Anden i glaset.

Vi klarade av att leka denna lek alldeles utmärkt utan att någonsin ha blivit indoktrinerade eller fått lära oss på TV hur det går till.

Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera lite på vad andra julkalendrar genom åren eventuellt drivit våra barn till. Så här kommer ett axplock.

Vi börjar historiskt bakifrån och går framåt för att få lite struktur i det hela:

Teskedsgumman: 
Här lärde sig barn att man helt plötsligt kunde sjunka ihop och bli pyttesmå. Dessutom var man vi detta tillfälle tvungen att utropa: Göta Petter, vilket väl närmast kan liknas vid ett kraftuttryck eller nästan en svordom. Att uppfostra barnen att tro att de helt plötsligt kan krympa måste verkligen ha varit skräckpropaganda och inte gynna utveckling och tillväxt.

Trolltider:
Skogen är full av troll. Det finns häxor och jättar. Man kan påverka solens ankomst genom att baka lussekatter och man kan gärna ge sig in hos människorna och stjäla lite glitter och guld. Vi uppfostrar alltså barn till att odla svans och stjäla. Dessutom cyklar den elaka häxan på en risig cykel som faktiskt kan ses som direkt trafikfarlig. Nej, detta går verkligen inte ann.

Stjärnhuset:
Här får barnen lära sig om grekisk mytologi. Många gudar. Det är ju rent häderi. Nästan värre än ockultism. Det går ju verkligen inte för sig. Redan de gamla grekerna brukar vi ju hänvisa till. Men de var ju hedningar och tänk vad våra barn måste stå ut med. Eller vad jag var tvungen att stå ut med på den tiden snarare och se hur jag blev.

Albert och Herbert:
Bygga skidbackar inomhus ?
Täcka hela rummen med tomtetapeter genom att tapetsera på amerikanska.
Ha en häst hemma ?
Nej, här är det totalt förfall.

Kurt Olssons julkalender:
Här ser vi kurs köra oavbrutet med Arne. Detta kan ju närmast liknas vid slavdriveri och inte kan vi tillåta våra barn att i fina sverige tro att någon faktiskt kan bestämma över och köra med någon annan. Dessutom spökar det och tävlingarna verkar vara uppgjorda i förväg. Aja baja.

Tjuvarnas jul:
Tjuvar ja. Här har vi det igen. Även om de säkert blir snälla på slutet, för det brukar ju alltid hända i alla barnprogram, så finns det ju ingen som garanterar att faktiskt barnen ser alla avsnitt. De kanske slutar titta någonstans mitt i och därmed tror det är alldeles rätt att stjäla.

Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst. Varje kalender, varje TV-program, varje radioprogram. Alla har de något man kan haka upp sig på. Så varför inte låta barn vara barn. De ser inte anden i glaset som en väg till spiritism. De läser inte in politik och sociala orättvisor i allt utan de ser det som underhållning. De gråter när någon är ledsen, de skrattar när det händer nåt kul.

Tids nog blir de vuxna och fördömande, men låt oss inte skynda på det mer än nödvändigt. Låt dem ha kul, se på det de barnprogram de gillar och låta barn vara barn.

Jag ger mig sjutton på att de som anmält är religiösa fanatiker och vad jag tycker om dessa, oavsett religion, kanske jag tar upp en annan dag. Lite lagom troende kan nog vara sunt, men går det överstyr så är det aldrig bra. Precis som med allt annat.

Och med detta mer jag att få tacka för en trevlig vecka. Om inte förr så återkommer jag på måndag med nya reflektioner och spekulationer.