Ibland önskar jag att jag inte bodde i stan. Nåja, jag bor ju egentligen inte inne i stan som sådan. Men jag bor ändå i ett storstadsområde med allt vad det medför och då och då kan jag önska att jag inte gjorde det.
Tänk att slippa köer, grannar och allt annat som det medför att bo som jag gör.
En liten stuga, långt ut i ingenstans. Grannar finns naturligtvis, men de ser inte in i min trädgård och jag behöver varken se eller höra dem.
Inga vägar som låter nätterna igenom när fönstret är öppet. Inte så att det låter som en väg, men det finns alltid ett svagt sus i bakgrunden som aldrig försvinner.
Så någongång vill jag flytta ut på landet. Var någonstans spelar egentligen mindre roll. Men långt från motorvägar och storstäder vore ju trevligt.
Nej, det är inte så att jag vill göra detta bara för att kunna ställa upp i Bonde söker fru, om någon fick den konstiga idén. Det är ett program jag tittar på, men jag skulle aldrig, inte ens om jag var bonde och singel, ställa upp i en sådan produktion - tror jag.
På tal om detta så läser jag idag i "skvallertidningen på nätet" att Äckelbonden har hittat en ny kärlek. En 27 årig liten sak. Själv är han väl en bit över 40 vid det här laget.
Nej, kärleken har ingen ålder. Men lite gubbsjuk tror jag nog att han är.
Nåja, som det är nu bor jag nära både stad och motorvägar och får leva med det tills vidare. När jag förra veckan hittade ett hus i innersta småland långt från alla andra så tyckte hustrun att huset var fint, men frågade om jag var galen när jag hittade ett hus i just Småland.
Det var jag inte, jag hittade bara en länk till det någonstans.
Och med det ber jag att få önska alla en god tisdag.
Förresten. Jag har idag kunnat ta av plåstret från min fingertopp och det gör bara lite ont när jag skriver, men inspirationen och farten verkar ha återkommit. Så nu är jag inte längre en kantstött hjälte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar