torsdag 19 december 2013

Allting har ett slut.

Det låter som en ödesmättad titel på ett inlägg. Det kan jag hålla med om. Men det är ju faktiskt sant. Det finns ingenting som pågår för evigt. Inte ens Bonde söker fru, även om det i september när det börjar visas känns som om det skall hålla på en evighet.

Men nu är det alltså över. Slut, finito, förbi.....

Det känns redan tomt.

Visst. Gårdagens avsnitt var inget riktigt avsnitt utan bara en uppföljning på vad som hade hänt, hur läget såg ut nu - eller snarare i oktober eller när det kan ha varit dessa avsnitt spelades in. Men inget riktigt avsnitt som sagt.

Vi fick igår följa med tillbaka till böndernas gårdar och höra hur det har gått sedan vi lämnade dem på resande fot i förra veckan. Vilket alltså utspelades någon gång under sommaren. Nu några månader senare så undrar man förstås hur det har gått sedan och då passar TV4 på att visa det för oss. Eller deras bild av vad som hänt i varje fall.

Jag gör som vanligt och går igenom våra bönder så även ni som missade gårdagen får en bild av vad som har hänt.

Mystomtebonden:
När Linda kom till gården var han ute och körde höbalar eller sådana där rullar med traktorn. Jag antar att de skulle in i någon ladugård eller något. Det blev förstås lite prat om sommaren. Om kärleken, om resan osv. Sedan gick de till huset och träffade bondens kärlek. Den stora mörka som han valde i somras och som nu verkar ha etablerat sig som bondmora och står och pysslar om kossorna. De är så lyckliga och hade de haft en korkek så tror jag de hade suttit under den och doftat på varandra.
Här har vi alltså fått ett par och eftersom ingen av dem är direkt purung så tror jag faktiskt att de vet vad de vill, vad de har sökt osv. Så fortfarande tror jag faktiskt att det här kan fortsätta vara lyckligt i många år till. Bara de fortsätter att se sådär lyckligt på varandra.
De fnissar och ser ut som om den andra verkligen är den vackraste personen i världen även om de med utomstående ögon inte direkt är några skönheter så lyser det om dem och jag hoppas verkligen att det får fortsätta på det viset.

Getbonden:
Hit kommer Linda också åkande och kliver in i ladugården där alla getterna ligger och har det bra. Getboden själv står där och pysslar med något som hon antagligen blivit ombedd av produktionen att göra. Jag förstår inte att de kan verka så förvånade över att Linda kommer åkande när kamerorna redan står där och väntar och spelar in dem.
Det pratas lite om getterna och att de ynglar av sig och parar ihop sig. Men hur går det då med människorna undras det. Nej, det är ju samma som förut, svara getbonden. Det blev ingen kärlek. Den tysta norrlänningen kommer dock och hälsar på och de får fika och prata lite. Både är hoppfulla om att hitta kärleken, men dock inte i varandra. I varje fall vill inte den känslokalla getbonden det. Det klargjordes ju väldigt tydligt redan under resan att det inte skulle bli någonting med separata rum och allt. Och nu verkar även tysta norrlänningen ha insett detta och det kan jag ju tycka är bra för honom. Han kommer säkert hitta något bättre på sikt.
Så ingen kärlek här annat än bland getterna och vi får väl se om något händer i framtiden och om vi i så fall får veta det genom någon skvallerblaska.

Den värmländske Countrybonden:
Jag avslöjade ju redan igår att han hade förlovat sig med "prickiga klänningen" som efter att ha sett gårdagens avsnitt kanske borde döpas om till prickiga blusen. I varje fall var det var han sade att hon hade på sig under dejten när de visade en tillbakablick. Jag har helt enkelt levt i villfarelsen att det var en prickig klänning hon hade. Nu funderar jag på att titta på de gamla avsnitten igen för att se hur det verkligen var. Och där tog jag en paus och kollade och det var faktiskt en prickig blus.
Jösses, här har jag namngett en tjej helt felaktigt hela säsongen bara för att mitt minne har svikit mig. Jag ber om ursäkt för detta. Verkligen.
Nåja, hur som helst. I gårdagens avsnitt så hade de ännu inte förlovat sig men hon var på väg att flytta till honom i varje fall. Det pratades lite med bonden och sedan gick de till hans föräldrar där "prickiga blusen" (Jag lär mig) var och krattade löv. De pratade lite om hur det kändes. Om kärleken och om framtiden. När Linda frågade hur det skulle se ut om 5 år så hoppades bonden på att det kanske skulle springa små kottar och störa när hon gick och krattade.
Bonden ser ut att vara förälskad. Hon ser faktiskt inte lika förälskad ut. Har de förlovat sig nu får man ju hoppas på lite förvirrelse för att TV-kamerorna är på. Men vi får väl se vad som händer. En läsare har ju spekulerat i att det inte kommer att hålla. Jag har sagt att jag tror det i varje fall kommer hålla temporärt. Vi får väl helt enkelt se vad framtiden har att bjuda.

Pojkbandsbonden:
När vi lämnade honom på resan i förra avsnittet så hade ju Trollflickan uttryckt att hon kände mer vänskap än kärlek för honom och han var ju snabb med att hävda samma sak, även om man såg att det sved i honom och att han nog ville mer. När Linda nu kommer till hans gård och frågar vad som hände så vet han inte riktigt men vidhåller att de är goda vänner och pratar om allt.
Trollflickan kommer förstås dit på besök och får samma fråga. Och har en uppfattning om att det beror nog till stor del på deras olikheter. Hon är mer berest och lever ett helt annat liv. Hon förstår inte så mycket om gården och han inte så mycket om hennes liv. Vilket gör att det blir svårt att hitta gemensamma nämnare som skulle kunna knyta dem närmre varandra.
Jag tycker mig hela tiden se i bondens ögon att han hoppas. Han vill mer. Men när vi lämnar dem så är det som vänner och de sitter och pratar.
Det gör lite ont i mig att se hans längtan och att hon inte är riktigt lika mycket med på noterna. Jag ser det inte som ett hopplöst fall. Om bonden hade ork, tid och kraft att verkligen slåss så skulle han nog kunna komma närmre henne. Kanske kunna väcka det intresse som fanns tidigare. Men han är lite tafatt och av erfarenhet så vet jag att då kommer han inte lyckas.
Men stackars pojkbandsbonden. Jag hoppades verkligen på dem, även om de är unga och man inte kunnat veta hur det skulle gå i framtiden. Men jag tror att han i sitt huvud har en bild om kärlek och livslång lycka just med Trollflickan.
Det är bara att hoppas att han kan släppa nu och gå vidare. Låta det lilla ärret i hjärtat finnas där, men ändå gå vidare och hitta någon som kanske passar honom bättre, kanske inte alls gör det men som i varje fall är beredd att satsa på honom.
Nu spinner jag iväg här. Men det här är olycklig kärlek när den är som värst.

Detta var de bönder som vi följde under hösten. Två stycken har alltså lyckats. En har misslyckats totalt och den sista blev lite sårad och olycklig. Trots allt är det ett ganska bra facit. Det vore intressant att se hur det fortsätter framöver och jag är ganska övertygad om att i vissa fall kommer vi få läsa om det i skvallertidningarna.

Igår fick vi dessutom träffa de bönder som inte blev valda att visas på TV utan som fick dejta på egen hand. I varje fall två av dem. Den sista, den skånska hästbonden som jag tyckte skulle varit med istället för getbonden fick vi inte någonting alls av. Jag antar att hon valt att inte vara med vidare. För att hon skulle bli totalt avpolleterad med det leendet finner jag ganska osannolikt.

De två bönderna var båda lyckliga. Både valde ju i avsnittet, där de fick reda på att de inte skulle vara med framöver, ett brev och ringde upp brevskrivaren. Och tro det eller ej, men båda var nu lyckliga sambos med den första de ringde. Den ena av dem hade även gått och gift sig. Det var raskt marscherat får jag säga. Men de verkade lyckliga. Deras respektive verkade också trivas och det är min förhoppning om att det egentligen är bättre att träffas såhär, utan en massa TV kameror och bortval eller utröstningar.

Jag har ju inte samma relation till dessa bönder dock. Men såhär i efterhand tror jag båda hade gjort sig ypperligt att följa under sommaren också. Nu fick vi inte det och med facit i hand att båda är lyckliga och förälskade så var det lika bra.

Nu är alltså säsongen över. Nu finns det inget mer att haka fast vid gällande Bonde söker fru 2013. Det känns tomt. Som något som kommer saknas. Jag vill inte jämföra det med pojkbandsbonden hjärtesorg över Trollflickan. Men det saknas mig redan.

Som vanligt är jag öppen för era kommentarer och åsikter om vad jag missat och missförstått - enligt er. Det är alltid roligt med lite respons. Även om ni säger emot.

Nästa år är det dock dags igen. Till våren kommer vi att få en presentation av nya bönder till nästa sommar och redan nästa höst. Kanske om 8-9 månader kommer en ny säsong att dra igång.

Den här säsongen har varit okej, lite tråkig, lite intetsägande. Men okej. Det är ju ändå Bonde. Och som en liten tröst så lovar TV4 att på annandag jul visa bröllopet mellan Sörpelbonden och MonaLisa. Jag tycker det är lite trist att de inte kan sköta sådant privat och utan TV, men risken är att jag ändå kommer att titta på det och eventuellt även kommentera det här.

Det är dock inget löfte. Men den som lever får se även detta. Det kan ju vara lite spännande att få veta om det sörplas fram ett ja i kyrkan eller om han faktiskt säger det klart och tydligt. Men lyckliga och gifta verkar de vara och det glädjer mig då de faktiskt är mitt favoritbondepar alla kategorier genom tiderna.

Med detta väljer jag att dra mig tillbaka för nu. Vad som kommer härnäst vet jag inte. Det kanske bara blir vardagliga iakttagelser, eller så hittar jag något nytt att fylla livet med.

Tills vidare.....

God torsdag, god jul och gott nytt år. Om nu någon inte skulle komma tillbaka innan dess. Jag tänker göra det i varje fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar