Ja, egentligen är det väl så att de första två punkterna hänger ihop lite.
Jag läser idag i "skvallertidningen på nätet" om att brevbärarna inte längre vill leverera post till brevlådorna i lägenheter.
Vart är vi på väg ?
Jag kan inte annat än att instämma i den gamla reklamen: Det är ingen riktig post!!!
För när folk skickar mindre och mindre brev så borde man väl, istället för att krångla om sådana saker som en service till folk, bevaka sina intressen och verkligen få folk att vilja utnyttja tjänsterna så att man kan få fortsätta finnas.
Men nejdå. Det är synd om brevbärarna som skall behöva gå i trappor.
Det är ungefär som när dotterns förra skola bestämde att man inte fick gå genom huvudentrén längre för att det blev "jobbigt" för skolans personal.
Vad är det folk inte förstår. Skolan är inget självändamål utan en tjänst till våra barn och deras föräldrar. Det är vi som bekostar både löner och fastigheter genom våra skattepengar. Lärarna och övrig personal finns där som en service som vi betalar för. Att då säga att det blir jobbigt för dem är att skjuta sig själv i foten och att förolämpa oss andra.
Det är vad jag tycker i varje fall. Och det står jag för.
Och nu också brevbärarna. Jag kan ge mig sjutton på att det är någon fackpamp någonstans som sitter på sin häck och själv inte orkar gå i trappor som tycker att brevbärarna aldrig skall behöva kliva ur sina bilar eller i varje fall inte behöva anstränga sig mer än nödvändigt.
Det är bara elände med allt.
Dessutom har Kent Finell dött. Jag kan väl inte påstå att det direkt påverkar mig då jag inte är, eller någonsin har varit något Svensktoppsfan. Men oavsett det är det alltid tråkigt att folk dör.
Dessutom varnas för stigande oljepriser och då även bensinpriser om USA fullföljer sitt hot med att attackera Syrien. Det påverkar mig mycket mer än Kent Finell egentligen. Men eftersom jag inte skrev något om detta i rubriken är det tveksamt om jag får ta upp det nu.
Eller det är klart jag får. Det är ju min blogg och jag skriver vad jag vill.
Som ni märker så misslyckades jag kapitalt med att komma tillbaka som en mer ödmjuk person. Kanske är det därför SVT inte hört av sig gällande Allsången också. De kanske tycker att jag är för hård, för opersonlig eller helt enkelt bara för okänd.
Men jag lovar. Jag kan framstå som en svärmorsdröm, jag kan killa kändisarna under hakan med en mikrofon och jag kan som jag tidigare upplyst om redan stora delar av den svenska visskatten.
Nåja, det är som det är och dessutom är det onsdag.
Jag hade matlåda idag. Jag brukar ju inte unna mig sådan lyx, men igår blev det massa mat över så jag packade en låda till mig och fick som omväxling till mitt pulver äta kyckling och tzatziki (Världens krångligaste ord). Så nu är jag jättemätt och rapar vitlök. Så kom inte nära. Håll er på blogglängds avstånd om ni inte vill känna odörerna strömma från mig.
Nog om detta och nog om allt. Nu har jag rasat färdigt för idag.
God onsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar