Ja, jag skall väl inte skylla på vädret. Det finns egentligen ingenting man kan anklaga vädret för just nu när det visar sig från sin allra bästa sida. Visst, det är kallt på morgonen och kallt på kvällen, men så är vi ju faktiskt på väg mot hösten också.
Dagarna är dock riktigt fina och varma. Tyvärr hjälper det ju inte så mycket när man jobbar hela tiden, men man blir ju på gott humör av att titta ut genom fönstret i varje fall. Även om jag faktiskt kan längta lite efter en riktigt rejäl höststorm.
Nåja, det är alltså inte vädrets fel att jag haft en usel vecka när det gäller att uppdatera er med vad jag tänker, tror och hoppas. Det kan vara så att jag faktiskt inte tänkt eller hoppats speciellt mycket den här veckan.
jag hade något litet utspel tidigare i veckan som inte gav så väldigt många reaktioner mer än från dem jag förväntade mig skulle reagera ungefär. Hur som helst så påverkade det mig inte utan jag är fortfarande emot slöjdemonstrationer och våld.
Hur som helst. Nu när veckan börjar närma sig sitt slut känner jag att jag nog ändå borde skriva något viktigt.
Det är förresten inte bara veckan som börjar närma sig sitt slut, utan även min ungdom. En vecka har jag kvar tills jag inte längre har en nolla på slutet av min ålder och kan försöka bortse från den lite. Nu blir det istället ett steg uppåt och jag inser att det är faktiskt inte så länge kvar.
Nåja, rent teoretiskt så kan det ju vara 60 år kvar. Men de stora sakerna i livet har liksom redan hänt. Överlevt barndomen, överlevt tonåren, flyttat hemifrån, gift mig och skaffat barn. Det som återstår i livet är väl egentligen barnbarn och pension. Och jag vet inte om det låter sådär jättespännande.
Nu är jag inte alls nojig för att livet snart är slut. Tvärtom. Eller det blev fel, jag ser inte fram emot det heller. Men kan tar det med ro. Jag blir aldrig proffs i någon sport. Jag blir nog inte författare eller programledare i Allsång på Skansen heller - Nej, de har inte hört av sig.
Jag får nog fortsätta mala på i den digitala saltgruvan och vara nöjd med det.
Men nu är det fredag. Några timmars jobb återstår och sedan skall jag njuta av en förhoppningsvis solig och fin helt.
På måndag återkommer jag (förhoppningsvis) och då skall jag prova att göra tvärtom mot idag.
Hur menar du då ? Kanske någon tänker.
Jo, det här har ju låtit ganska negativt men jag är ganska optimistisk i mig själv idag. På måndag provar jag att låta glad och glättig även om det är skit, vilket det ju faktiskt inte alls behöver vara, men man vet ju aldrig.
Och med denna, totalt meningslösa, analys önskar jag alla en trevlig helg. Passa på och njut av det sista av sommaren, för innan ni vet ordet av står ni där upp till knäna i snön och svär över den inskottade bilen.
God helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar