I väntan på nästa bonde.

Nu har det börjat.

Denna plågsamma väntan som infinner sig mellan onsdagarna. Jag kan inte låta bli att känna att det är en avgrund av tid som ligger mellan onsdagar och även om jag i mitt förra inlägg propagerade även för Tro, hopp och kärlek som är lite samma koncept som bonde söker fru - fast med präster och andra kyrkliga människor, så är det ändå en lång tid. Denna serie går ju på tisdagar och när väl onsdagen passerats så är det ändå långt till både nästa tisdag och onsdag.

Men om vi då skall lägga lite tid även på prästerna. Här har vi kommit betydligt längre än i Bonde som ju bara precis slagit upp sina dörrar för oss. Men för de som ännu inte tittat finns en bunt avsnitt att se ikapp på SVT-Play.

Jag vet att jag sagt att jag väckte upp bloggen för "Bonde söker fru" men nu är det flera dagar kvar till nästa avsnitt och det kliar lite i fingrarna att få skriva något så det får bli såhär. Fast jag skall försöka väva in lite bönder i det hela också - jag lovar.

Nåja. Hur som helst. I Tro hopp och kärlek får vi följa 4 personer som har en anknytning till kyrka eller religion på något sätt och det är en brokig skara. Vi har följande karaktärer.

Kristina: En präst på 40+ som är präst i Stockholms skärgård, som de kallar Värmdö. För mig är inte Värmdö Stockholms skärgård precis. Det känns inte så i varje fall. Men fine. Kalla det vad ni vill. Vi har nu kommit så långt att hon valt, utifrån brev, vilka hon vill träffa och dessutom hunnit med att dejta först alla och sedan 2 av dem på mer "privata" dejter.
Eftersom jag först nu tipsat om detta program kommer jag inte att gå in på detaljer för det kan ju finnas de bland er som faktiskt vill se i kapp. Men jag kan konstatera att hon verkar falla för äldre män eller män med ett brokigt förflutet. En vän präst. Gör inte så mycket väsen av sig, men känns sympatisk och trevlig - vilket väl egentligen alla präster borde upplevas som.

Jessica: Även här har vi en kvinnlig präst på 40+ men denna gång från Skåne någonstans. Och här känner jag genast lite antipati. Inte bara för att hon är skånska - som inte behöver vara något att hänga upp sig på, utan kanske framför allt för att hon uppfattas som väldigt besserwissring och dryg. Och återigen. Det kanske inte alls är sådan hon är, det hela kanske bara är smart klippt från SVT för att vi skall få något att inte tycka så mycket om. Men min upplevelse är i varje fall den, så antingen är det så eller så har de lyckats med klippningen.
Även här har vi kommit längre i dejtandet. Till och med så långt att hon redan hunnit avpollettera en av sina uppvaktare. Jag avslöjar dock inte vilken av dem ännu. Men som sagt, inga sympatier från mig och jag ser egentligen bara en potentiell kärlek till henne i den utvalda skaran. Men ni får titta själva innan jag avslöjar mina funderingar. Ni får en vecka på er. Sedan kommer jag börja ge mig in på mer aktuella saker.

Filip: Filip är ingen riktig präst. Filip är en pastor. En hallelujamänniska som tolkar religion på sitt eget sätt och det är verkligen eget sätt i många fall. 30+ och en av de två oskulderna i programmet. På något sätt verkar det vara en egenskap speciellt anammad bland manligt religösa att man skall hålla på sig tills man har gift sig och det hävdar alltså denne Filip att han gör. Han verkar inte ha dejtat tidigare heller med tanke på hur totalt tafatt och tafflig han är. Inte heller här visas någon direkt sympatisk karaktär upp, men jag tror att mycket i det här fallet beror på osäkerhet och dålig människokänsla - vilket borde vara förbjudet om man ändå klassar sig som pastor och skall leda människor i deras tro.
Här saknar vi fortfarande en av beundrarna. Två har han hunnit träffa flera gånger. En av dem har nu avpolletterat sig själv. Men det finns en ytterligare person som skall kliva in i programmet imorgon. Det blir spännande att se, så missa inte det.

Daniel: Åh, Daniel. Stackars Daniel. En mjuk och fin Diakon från Uppsalatrakten. Här hängs det med människor. Social och mjuk och bra på att ta alla runt omkring. Även här dock en oskuld som tror på att hålla på sig. Men ack vad han kommer bli besviken. Jag är nämligen övertygad om att trots sin starka gudstro och tro på äktenskapet, på man och hustru så har vi här en man som döljer sin läggning. Jag tror det finns en stor fin garderob runt Daniel. Jag hoppas jag har fel, för han verkar mysig och förtjänar att vara lycklig. Men det skriker verkligen något annat när man ser och hör honom och jag brukar vara rätt bra på att känna av sådant.
I vilket fall så har han ett antal tjejer omkring sig. En har han skickat hem och en har lämnat själv. Men det finns några kvar. Vi får väl helt enkelt se vart det leder.
Men helt klart den mest sympatiska människan i samlingen, eller kanske man borde säga FÖRsamlingen.

Det roligaste var nästan när en av tjejerna skulle lämna just Daniel och han frågar: Skall du lämna gården redan ikväll. Då kom bondekänslan fram. Så här ser vi vilken påverkan Bonde haft, även på präster. Nästan lika starkt som Svarta och Vita kameler hade en gång i tiden.

Men nu är det bara två dagar kvar till onsdag och då följer torsdag när jag återkommer med en "riktig" Bondeblogg.

God måndag.